Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bikarbutn
69
binda
*hikarbutu (-bothn), m. bägarbotten. eth litit
liol som en bikar bothn PMSkr 563.
bikare (beghare HLG j: 28 (1512). bäghare.
böghare HLG 2: 28 (1512); Skotttb 465 (1472; Kämn).
bögare 16451 (1471; Kämn)-, HLG 2: 94 (1519).
bö-giare STb 1: 245 (i48o). bögere Skotttb 410 (i467;
Kämn), 444 (l47i; Kämn)), m. bägare, bitnla alla the
bögiare igen STb 1: 245 (1480). HLG 2 : 4 (1509), 28
(1512), 94 (1519) o.s.v. Jfr sma-, stor-,
tiärii-bi-kare. — *bikaramakare (bäkermaker Skotttb
15 (1460-61)), m. tillverkare av bägare, bägarmakare. —
»bikarainakirska (begermakerske skotteb 168
(1464-65)),/. hustru till en bägarmakarei —
*bikara-ines(a), /. och *bikaraniesc, »>. (begermes HLG
2: 27 (1511). pl. begharemesar ib 19 (1510). -mesor
ib 89 (1518)), korg (av viss storlek) för transport och
förvaring av bägare; korg jämte däri förvarade bägare.
köppte jach ... vij begaremesor hwar mesa for
iiij ortugh HLG 2: 89 (1518), ib 19 (1510), 21 (1511),
27 (i5ii). — bikarainästare (bekramester FMU
3 : 490 (1450). böger- Skotteb 60 (1461-62), 236
(1466-67)), m. tillverkare av bägare, clemet bekramester
FMU 3: 490 (1450). Skotteb 60 (1461-62) o. s. v. —
*l>i-karamästara driinger (begara-), m.
bägarma-karelärling. STb 8: 123 (1493).
bilder (byldh (dat. sing.) MP 5: i69. pl. billar.
biller HLG 3: 100 (1528). Millar: ack. -a
Prosadikter (Sju vise mäst) 127. by liar: ack. -a HLG 3:
100 (1528)), m. bill, plogbill. en akir man han trädhir
op jorden» medh enom hwassom byldh MP 5: 169.
Prosadikter (Sju vise mäst) 127. Brasks Cal 265. iii
trädhesstocka metli bylla HLG 3: 100 (1528). vii
»ar årder meth biller ib. — Jfr is-, plogll-,
trä-dbis-bilder.
»bildträ (biilträ), n. plogträ. dentale . . .
biil-tril GU C 20 s. 175.
*biltläggia, v. göra biltog, förvisa, fördriva, them
. . . biltläggiande (proscribendo) SpV 275. thu äst. . .
alf enom millom ok äwärdelikom wilia, til at hiälpa
mansins näkt, som biltlagdhir (exiliati) är ib 179.
hwilkin os giorde liffwande alf dödhom, söner aff
trälom, thins rikis snmärffwinga aff biltlagdhom, ok
wtdriffnom ib 479.
♦biltlägning, /. förvisning, landsflykt, hon
(själen) böria tha försth at wardha wtlänzsk, nar hon
skulde lykta sina ntlänzsko ällir biltlägningh (exilium
terminare) SpV 459.
*biltogha väruld (-Wärdhl), /. värld där man
lever såsom i landsflykt, jak ledde han (den helige
Johannes) frian aff allom licamans wärk, aff thänna
biltogha wärdhlinne (de hoc exilio), mz store äro til
äwärdhelica glädhi Mecht 30.
"biltoghet, /. landsflykt, lokkandis mankönet i
äwärdelika biltoghet (exilium), thz är i äwärdelik
för-tappilse JMÖ 63. ihcsus kom oc atherlöste os aff
sa-dana biltoghet ib 112.
*biltoghmal (-maal), II. mål som rör
landsflykt el. fredlöshet; brott som medför fredlöshet, mons
swensson t march swenske stadenum for biltogh maal
han giordho i adellöff JTb 112 (1525).
biläte (byläte SvKyrkobr 136. bylette ib.
by-lete J Buddes b 160. bylät SvKyrkobr 229; J Bud-
des b 160 (på två st.), belätte ib. beläte PMSkr
416), n. beläte, bild. gwl bladh 6om malara
läg-gia pläga pa beläte PMSkr 416. — avbild, sonen
är gudz faders bylät ok liknilse SvKyrkobr 229. J
Buddes b 160. bans guddomer äräs j trefaldoghetena
hulkeus byläte är j mandzsens siel hulken j sik ok
ena trefaldoghet beviser först är . . . mynnet . . , hon
hnfuer vnderstandilse . . . hon hafuer ok viliän Sv
Kyrkobr 136. — bild, förebild, urbild, effter gudz
faders belätte eller liknilse ärum vj skapade J Buddes b
160. — Jfr marmorstens-, silf-biläte.
•biliit© kiurtil (beletekiortell), m. kjortel
tillhörande en helgonbild, enn litenn belete-kiortoll med
perlelodh VKU Bi 153 (1595).
»biläte runi (beläthe-), n. rum el. ställe (i kyrka),
varest bilder äro uppställda1 clippeum maalningh ok
beläthe rwm GU C 20 s. 117.
*bllÖX,/. bilyxa. Se Sdw 2: 1198.
*biniiirke (bymerke), ». [Mnt. bimerke] märke
som betecknar tillverkningsort. STb 3 : 320 (1496).
*bina (-as), t*. [Estsv. bina] ieiia. aff
discrimina-libus mz hwilko (för -om?J haridh binas SpV 117.
binda (part. pret. bundin. bondhin:
bondh-nan J Buddes b 79. bondhne SvKyrkobr 132), v.
I) binda, fästa med band. Troj 52. — binda, fjättra,
bildl. ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordbon som
trol-karllen sighcr ower honom JMÖ i. hwi är thin hugher
swa bundin mz swa marghom thankom Prosadikter
(Sju vise mäst) 117. 3) binda, sammanbinda,
sammanhäfta; inbinda (böcker), fore skotboken bantz en mark
vtgiffuit SSkb 39 (1501-02). HSH 13: 116 (1524, Brask).
— binda (tunnor). Skotteb 439 (1470; Kämn) 4) binda,
slicka, knyta, fläta, förfärdiga genom sammanbindning,
stickning, knytning el. fi at ning. ingan binda matter i
stadhen with sina iij (3) marek, binde them pa malmana
STb 1: 437 (1460; burspr), ib 444 (1462; burspr) o. s. v. STb
1: 92 (1477). Skotteb 468 (1473; Kämn). retiolum . . .
bundin hwffua GU C 20 s. 525. 6) knyta, ingå (förening).
then tiidh hionalng skal bindhas SD NS 3: 493 (1419).
— ingå, åstadkomma, ställa till (förbindelse el. komplott).
hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm
bandoin oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then
sama änders nw medh idher är oc medh grannom
oc sinom winom Troil 5: 296 (1447). 8) vara
(juridiskt) bindande; överbevisa, än tog at thät wart talad tha
bindher thär enkte medh retta wthan thär wart giort
en full ende pa som laghen wtwisa ok ware thät en
saa ath kunne thät nakat bindha tha är thär ekke
wthan all eneste her gregers benktsons vitne Arfstv
41. 9) binda, tvinga, nödga, om the häfde vordet
swa scapadhe at the ey formatte syndä tha hnfde
the varit swa som bondhne ok thy jnga lön kunnet
forsculda at the swa som nödoghe häfde giort thz
godha SvKyrkobr 132. —förbinda, göra skyldig, gudhz
rätwisa, hwilken mänuiskiona som syndat hafwer,
binder til pinonna SkrtUppb 250. 10) binda, fjättra,
kvarhålla (i synd). Bil 115. —■ abs. behålla i synd,
vägra avlösning. Bu 206. Bir 4: 26. Se Sdw 2: 1198.
II) tvinga till återhåll, avhålla, han skal ather
dra-gha, ok binda (vinciat) sin öghon, fran alle olofflighe,
ok onyttelighe syn Mecht 308. — *binda ater,
bakbinda. Se Sdw 2: 1198. — binda til, fastbinda, swa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
