- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
61

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

biskopthing

61

biterliker

ter, m. L. biskopsrättighet, biskops rätt till inkomst.
biscops räth aff hwar konungx krok iiij hwitliskin
eller iij ore denariorum Svartb (Skokl) 586 (1515?).
Beckman Stud 54. — biskops skrudllor, m.
biskopsskrud. liärran ... i förde sik i ena rödha casulain
oc biskops skrudh (möjl. för biskops skruf; lat.
pon-tificali infula; med avs. på förväxlingen av biskops
skruver och biskops skrudber jfr att byscops skru|f
liK 3: 421 av 01. Petri i hans krönika återgivits med
biscops skrwdh, möjl. efter någon handskrift av It K 3)
Mecht 127. — biskops Siite, n. biskopssäte, biskopsstol,
biskopsämbete, ther ingen sig större gangn affwenter
nest cronene, än ]inköpings bischopssäthe HS1I 13: 29
(1524, Brask). — biskops tinnd (-tiand), f.
biskopstionde, biskopens andel i tionden. SI) NS 3: 373
(1418, gammal avskr.). — biskops tllillg, n. L. ting
där biskopens domsrätt utövas, som gamol sidhwänia
warit haffuer at biscopane eller theris prowastha eller
andra klärka mogho tingh met almoghanum hälla,
som kallas biscopstingh eller prowasthatingh Svartb
465 (1457). Gummerus Syn-stat 42. Jfr biskoptllillg.

"biskopthing (-ting), n. = biskops tliing.
sokna mennena aff kymitto . . . taladhe til werdegan
fadher biscop niagnus j abo aa satto biscoptinge om
ena penings summa Svartb 335 (1432).

*bislagll (by-), n. [Mnt. bislach, m.\ (sten)bänk
framför ett hus. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 179.
finga dragerne vj öre for the byslagh vpatkoinma som
komma aff gudlandhe Skotteb 80 (1461-62).

*bisliipirska (byslepersske), /. [Mnt. [-bislep-ersche]-] {+bislep-
ersche]+} konkubin, frilla. STb 3: 390 (1498).

bismau (byaman, beezman), ». L. besman.
pensum . . , beezman GU C 20 s. 429. SvKyrkobr 307.
STb 1: 377 (1482). ib 2: 42 (1484). — *bismana vikt
(-wycht), f. viktualievikt. Jfr Falkman, Om mått
och vigt 1: 376. sades fore retta, ath her mans schal
anname kopperen, som ban ghaar och giellor, aff
kop-porslagerana epter bismana wychten STb 3: 102 (1493).
— *bismans pund, n. pund, lispund. en ny gritha
aff eth bismans pund Svartb 526 (1477).

bismare, m. L. — bismara mark (besmara-),
f. mark, skålpund. PMSkr 572.

bispraka (be- HLG l: 119 (1476); STb l: 396

(1482), ib 2: 193 (1487), 227 (1487), 297 (1488) o. s. v.;
SJ 2: 137 (1489), 198 (1491), 554 (1*94)), klandra,
göra anspråk på. HLG 1: 119 (1476). STb 2: 193 (1487),
227 (1487), 233 (1487), 297 (l488). SJ 2: 137 (1489), 198
(1491). her rawal besprakade tompten j grabrödra
grend, xij mark vtj henne STb 4: 27 (1504). är
hu-sith bäther än ij° mark, tha bespraker her änders
suens8on ther j xij mark ib. tog mikel wesgöte sina
peninga alf rettin, som ban besprakade mwncka
gaar-din mädlier ib 1: 896 (1482). staffan wesgotit ...
be-sprakedo tet medh sin ringli SJ 2: 254 (1494). — Jfr

obisprakadber.

*bisprakan (be-), f. anspråk, gaffuo lös then
besprakan, som the hado giortt pa thon gardin STb
2: 9 (1483).

bigprakning (be-, besprochningh STb 3: 135
(l493)), f. klander, anspråk, kom hustru margit,
skyp-per oleff miclielssons hustru, och besprachade j (l)
gardh, liggiendes j jon lyndorms grendh nest oleff

miclielssons egin gardh, en ring j letten pa
besprach-ningen STb 2: 193 (1487). bosprakede suen boltere j (l)
gardh . . ., huilken hanss hustru lieste arffwinge til
är, j (l) guldring j rettin til besprachning 16 233 (1487).
SJ 2: 254 (1494), 266 (l495).

bistanda, v. Jfr bestanda.
bistandeliker (be-, beatändelig- Rydberg Tr
3: 188 (l44l)), adj. bistående, hjälpande. Mon Dipl Sv
8. Rydberg Tr 3: 188 (l44l).

bistandoglier (biatändigher: -ighe
Reuter-dahl Kyrkohist III 2: 535 (1436)), adj. bistående,
hjälpande, krelfwiom ider ok fornianom ... at i oss
nw waren biständighe til rätta Reuterdahl Kyrkohist
III, 2: 535 (1436).

bit (beth), n. bett, munstycke på betsel; betsel.
verderingh uppi alle vttlänske och inlänske warur
. . . anno 1523 ... ett beth ... vi öre ort. Linkbiblh
2: 211.

bita (bytha. impf. bet. beet. pl. by thu: -ns
MP 5: 127), v. 1) bita, genom bitande tillfoga (ngn
sår), med två ack. huiiden beth ormen bana saar
Prosadikter (Sju vise mäst C) 235. 8) söndergnaga.
smirillus är en sten tilsee som järnrosth ganskans
hardher . . . ban ätlier oc bither them som lilas
mädh honom när stena saaghas (omnia consumit ac
corrodit ... ad secandos ac cequandos lapides . . . in
usu existit) PMSkr 490. 4) bita i, taga i mumien,
äta (av ngt), adam beet äplith SvKyrkobr 1. — beta.
abs. jak halfuir en asna hwilkan jak altiidli pläghar
latha bytha oppa kyrkiogardenom MP 5: 201. PMSkr
218. 5) bila, skära, "ta", är äldre swa riker smidh.
at ban smidbar yxe aff gullo . . . thy at iärn biter
bä-ter MB 1: 81. — bita, utöva verkan, wy wiliom waan
wnga herra ocli läreyunga försökia om waan lärdom
hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju
vise mäst C) 224. — reß. bitas, bitas (med ngn),
med bitande strida, hunden ... betz mz ormenom
Prosadikter (Sju vise mäst C) 235. — bitas, bita varandra.
hwarth sin the möttos, tha bythus the sina miillin . . .
som twe ildzsne hwiidha MP 5: 127. om swa är at j
inbyrdis bithins (inuicem mordelis) ok ätliin hwar
idhra thän andra £/>Fl51. — bita af, avbita, marka
bitha röterna aff PMSkr 201. — bita sik sanian,
fästa el. sluta sig samman, växa ihop. swa bitha
qwistana sigh samnia[n] j wäxtenom PMSkr 321. —
Jfr upabita.

bitare, m. Jfr motebitare.
biter, m. jfr stenbiter.
*biterhet (bitter-, beterheeth), /. 1)
smärta, then bitterhet thon thu lest pa corset SvT
68. 2) bitterhet, hätskhet. rancor . . . beterheeth
vredlie ok alfwuiidh GU C 20 s. 515.

biterlika (bitterliga. betherliga), adv. 1)
smärtsamt, svårt, häftigt, thin hälgasta siäl war mykit
bitterliga pinadh SkrtUppb 144. 2) med bitterhet,
hätskt, venenose loqui betherliga tala GU C 20 s. 209.

biterliker (biterligin (f.) SkrtUppb 144.
bit-therlig. betherligh: -ligha SvB 188 (början av
1500-talet)), adj. bitter, smärtsam, svår. min pina war
beskare oc bittlierligare än nagor annars människios
pina varit haffwer SkrtUppb 146. ib 144. SvB 188
(början av 1500-talet).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free