Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bonde
76
bordh
ii), m. L. jordbrukare, bonde; i motsats till den som
tillhör frälseklassen, wnner jak ... ok gifuer for:ile
donikirkio alla tho päningaschuld ok giild, som
wte-standa meth riddara, swena, bonda ok bokaria SD NS
3: 67 (1415). — jordägare i motsats till arrendator.
the landbo som viidhcr konung;* gaardhen liggia j
holgaa j boerno sokn . . . villo hetha böndir och äkke
landhbo, huilkit jach (Bengt Jönsson, domhavande i
Aho biskopsdöme) ranzakade ok fan jach j theris
eegith breff som the haffua aff konungh magnus . . .
ath thet Kr retta kronone goz som the sithia paa och
the äru kronone landbo . . . thy döuipdo jach them
ath the landbo sculu vara ok ey böndhir ok theriB
fulla affurath göra vthan affslagh och all dngxwerke
ok ärffuode Fil 3: 103 (1447). — jordägare,
hemmansägare i hans egenskap av skattebetalare, alla the
fogdha oc ämbetzniäu, som krononne godz i wärio hawa
hnfft eller til pant eller til laans ... alt thet godz
oc bönder, som the förnämpde fogdha oc ämbetzmäu
hawa fangit fra konungxdömit . . . thet scal alt i gecn
dömas oc koma v[nder] konungen Rydberg Tr 2: 656
(1396). wm thetta forscrefna godz oc alt annat godz
oc bönder, ä hwar thet hälst hawer, som krononne är
fran gangit ib. Jfr fri-, llUS-, krono-, lftllds-,
skatta-, sokna-bonde. —»bonda arvodbe (-ärff-
uodø), n. lantmannaarbete, jordbruksarbete, jordbruk.
rusticacio bonda ärffuodo GU C 20 s. 534 — * bonda
gardber, m. bondgård, hemman. STb 3 : 412 (1499).
— »bonda husfru (-hustrv. -ar), f. bondhustru.
STb 1: 332 (1482). ib 3: 58 (1492). — »boilda idll,
f. bondens gärning, lantmannagärning, lantmannayrke.
swa kan jngen alla tessa konstena vtliletha som
Jy-dher pa aker oc bonda jdh PMSkr 193. — »bonda
karl, m. bonde. 1ISI1 7: is. — »bonda kunnist
(-konath), f. lantmannakonst, lantmannagärning.
bonda konsth är ey onasth ärya oc saa PMSkr 193.
— »bonda mark, /. "bondemark", mark penningar
efter viss (bland bönderna gängse) värdering, han
haffde saldh . . . j (’/a) skatniark jordli . . . ffor xiij
bonda marker FMU 4: 481 (1477). ib 405 (1474).
— »bondailiarka tal (-taall), n. viss (bland
bönderna gängse) beräkningsgrund för marketis
penningvärde. iak skal förda (för for:daJ heyki
Inurens-son betala j iij eller iiij aar j nbo eptor reth
bondit mnrka tall vj öre reda peninga for j mark,
xij alna watinal for j mark, vj mark giort
ko-por eller then for j mark FMU 4: 93 (c. 1455).
iak skal betala henne j iiij aar öller v epter reth
bonde marka tall en medel niatthä koo for ij
marker, xij alna watmal for j mark etc. ib. kennis
jach . . . mik . . . lagligha haffua solt . . . mik (o:
mith) och mynss for:de faderss fädhernis götz . . .
ffor nyo ok famtighij (mark) bondha marka taall til
re-dhe peninga Svartb 444 (1453). — »bonda piiliningcr
(bonde-), m. "bondpenning", penningvärde efter viss
(bland bönderna bruklig) norm. han häfde köpt eth
vtgerdis böle liggiandiss j theris vtmarkom, som
kallass askasbv, for xxv marc bondhe päningha
Svartb 471 (l4«o). — »boilda saglia, /. saga gängse
bland bönder eller saga el. berättelse om bönder,
burlesk el. komisk berättelse, comedia bondawisa ok
bonda-sagho ok awintyrs dictare(!) GU C 20 s. 126. —
»bonda spisning (bonde-), f. utspisning av
forbönder.f (eller möjligen: medel för utspisning av
forbönder!). fek hustrv margret, jngwnr diegns hustrv,
v mark aff (här troligen = lor) bonde spisning pa
rekinskap Skotteb 254 (1466-67). — »boilda vara, /.
lantmannaprodukt, wel magha landztuen for thora
tarf skuld köpa, sälia och byta hwar medh androm
korn, fisk eller smör oc anad tolkid, oc ätande warwr
i jern oc i staal eller kopar . . . nar han eig köper
til at vtpranga oc sälia bonda warur i köpmanna
warw, oc twert åmot Priv f Sv st 174 (1473?, avskr.).
= »bonda visa, f. visa gängse bland bönder eller
visa om bönder, burlesk el. komisk visa. comedia
bondawisa GU C 20 s. 126. — »bonda agha (-egha),/.
jord ägd av bönder (i motsats till jord ägd av
frälseman)! 1 öre bonda eghor SD NS 3: 461 (i4i9). —
»bonda Öker (-ÖÖk), m. bondök. ban kastade sten
effter en bonda öök STb 1: 146 (1478).
*bOIldelika (bondz-), adv. bondaktigt, tafatt,
blygt, blygdis ban . . . oc thordis ekke see wp mot
them, vtan saa nidher til iordhena. tha taladhe en
aff them til honom sighiande o huru thu gör
bondzs-likn, äpther thät at thu föddlier är aff ärlika
mak-toga oc välbyrdoghe släkt Hel män 269.
bondeliker (-likin. -lekin), adj. [Ä. Dan.
bon-delig. Jfr Isl. büandligr] 1) som har avseende på
lantmannen, hörande till lantmannen, lantlig, agrestis
... bondelikin GU C 20 s. 13. 2) bondaktig, ohyf sad,
grov. rusticus . . . bondelekin oc osidoger GU C 20
S. 534.
bondslika, se bondelika.
»bonet, fi. [Mnt. bon(n)et, bon(n)it. Fr. bonnet,
bonnotte. Mlat. bonota, bonetta, bonetum] bonnett,
barett, mössa, il ny bonet om v mark I1SU 18:
264 (1525?).
»bonet (bonäthffi/(7 20s. 37), n. [Mnt. bon(n)it.
Mholl. bonnete. Fr. bonet] bonnett, ett slags segel.
Se SAOB B 3886. arteino . . . bonäth GU C 20 s. 37.
vadmal til eth bonoth STb 3: 355 (1498).
bora, /. Jfr navars-, niis-, sveta-bora.
bora (bara: -at SkrtUppb 3i8. bura: -3 SvB
103 (c. 1500)), v. borra. PMSkr 336. ib 480. tho
samma, som borade biscop kortz skyp j sanck STb
3: 365 (1498). — Jfr genoiiibora.
»borare (borrer SSkb 91 (l503-04)), m. borrare.
ss tillnamn, cristoffer borrer SSkb 91 (1503-04). ib 167
(1505-06).
»boras, m. [Ä. Dan. bo(r)ras] borrago officinalis
Lin. Se Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 15,
50. han ma siwda boras ensampt for sig sielff i
rent vateu oc äta honum med hönssyt, ty ban
rensar blodyt LB 7: 314.
»boras, subst. [Mnt. boras. Mlat. borax]
borax-tak sal alkali, sal almenth, oc sal armoniacum . . .
läth alth j eth glas sätiandis thät pa oghnen athanor
giffwandis sakteliken eld til ath thät törkas oc
bliffwer boras PMSkr 394. lätli thär j mädh ij (2) lod
sal armoniacum, oc j (l) lod aleb rolli, oc j (’/>) lod
boras ib 421.
bordll, ». L. 1) skeppsplanka, bildl. taglioni
wi tha scriptamaals bordh eller fiöl oc thakkom gudh
thz wi ey druknadho i hafsiiis diwpe SvKyrkobr 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
