- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
80

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bortsinälta

80

böta

mem frwkth oc ey bittidha wm narith. thn borthsla
the frwkthena som försth wthganger PMSkr 332. —
Jfr sia bort.

*bortsillälta (-smelta), v. bortsmälta, the som
väl predika ok ylla lifua the äru som brinnande lyws
som lysä andra ok bortsineltende vaieno, eller
tnlghe-noin vanskas j sik sielfuä SvKyrkobr 194. — bildl.
wm thu mykit bidhnr, wanlica tha bortsmälter
(li-quefiam) iak aff astwndau ok sidhan i bortsmältom
(liquido) kwnno ekke bliffwande sar iuthrykkias Skrt
Uppb 102.

bort Stöta (barth- Troj 124), v. stöta bort, stöta
av. han . . . stäk til hectorem j gynom skullen mz
siith glaffwen saa ath glaff wdden tog jn j harnesked
oc barth stötthe nagod ther aff Troj 124.

*bortsiitIa, v. pantsätta. axol larensson läder
mykit fortare oc bor[t]sättter sith fädernes och
mödernes gos VgFornmt 1 8-9: 103 (l508).

borttaka (barth- Troj 90. -tagha. -taga), v.
borttaga, at gudh wille bort tagha thessa wantro oc
willo Uti män 182. — bortföra, ban lath barth taga
drotning helin Troj 90. — Jfr taka bort.

borttapa (-tappa), v. L. 1) borttappa,
förlora. alt thz hon bort tappat (omnia deperdita), oc
afflakt iller glömth haffwer Mecht 266. 2) fördärva,
förstöra, och thu herre bort tappa (perde) alla tho
bedröffua myna siäl SvT 4T. — Jfr tapa bort.

*bort thrykkla, t>. genom tryckning avlägsna,
ut-prässa. Se Sdw 2: 1202.

"bort thränkta (borth tránkta), t-, trängta
bort. decessere bortb tränkta a decesso vcrbo
deside-ratiuo GU C 20 s. 167.

*!>ort thva (impf. -thwogh), v. borttvå, tvätta
bort. lioon borth thwogh blodhit aff bryBteno Skrt
Uppb 286.

*bort thvinga, v. genom späkning utmärgla. —
part. pret. utmärglad, avtärd (genom späkning). the
. . . lagdho ban a bara iordhena, swa skafnan oc bort
tbuiugadhan at all lians lidhamot oc been måtto tälias
1lei män 104.

borttllörka (-törka), v. 2) förtorka. — part,
pret. förtorkad, förvissnad. Se Sdw 2: 1202. —
bortvissnad, borttagen. Se Sdw 2: 1502. 3) avtorka,
torka bort. bildl. at thu millelika afftwar, oc
borttörk-ker alla mina syndher SvB 513 (början av 1500-t.).
— refl. bort tllörkas, borttorkas, uttorkas. Se Sdw
2: 1202.

*bort yaiiskas, v. taga slut. Se Sdw 2: 1202.
*b01’t villa, v. bortvilla, locka bort, bortvända.
han skuli aldrigh bort willas (declinare) aff rättlie
kristelighe thro Mecht 285.

bortvräka?, i>. L. bortkasta, förkasta, refutare
bort wärka (för bort wräkaij GU C 20 s. 303.
bortvärka, v. Jfr bortvräka.
bortältilse, n. pl. el. f.r fördrivande, gif at
thätsin hälagha thins likarna ok blodhz nötilse vari
alla minna synda forlatilse. fula thanka ok fafänga bort
ältilse SvB 145 (lloo-in/e<).

*bOS (boos), n. boss. quisquilio späuär oc boos
GU C 20 s. 513. ruscum vel rusculum quod
colligi-tur ad datidum pullis vel igni wlgariter potest dici
boos ib s. 534.

bosbon, se buxbom.

boskaper (boo-), m. L. 3) egendom, bohag,
inventarier, viri, dieti malamän, habentes proprias
domos et suppellectilia, dicta boskap Svartb 146 (1873).
som han (gården) stoodli medh boo oc boscsp Arfstv
15 (l46l). min booskap oc boskapsängh ib 18 (1461).

Jfr smaboskaper. — »boskaps aukoster, m.

i pl. husgeråd, husgerådssaker. STb 3: 305 (1496). —
*b0skapseghll (-ängh Arfstv 18 (l46l)), /
egendom i form av lösöre, togli her ture thureson . . .
mic fra ... min booskap oc boskapsängh hwar han
them spöria kunne Arfstv 18 (1461). —
*boskaps-r ed lie, n. uppsättning av bohagsting f SD NS 2: 699
(1411). — boskaps thlng (-ting), n. bohagsting.
är mykitli aktande ath hwarth boskaps tingith oc
anbodith skipas oc haffwer sitli rwm thär thet skal
sätias när ey brwkas mädh the, som ärw vagna.
plo-gha. yxer naffra PMSkr 211. thalede hor twre til
mik om boo oe boscaps tingli Arfstv 60 (1476).

*boskatter (boo-. baa- Svartb (Skokl) 586), m.
ett slags skatt, thetta är kyru rät, som the göra
presten . . . jtem baaskatten, dictuni taloywero, j (’/»)
lispund geddor eller } (’/j) karp rogli Svartb (Skokl)
586. Beckman Stud 54. — Jfr bodskatter.

*b080gher (busoger), adj. [Jfr Sv. dial. [-båsu-ger]-] {+båsu-
ger]+} bossig, full med boss. ruscosus . . . busoger GU
C 20 s. 534.

bot (boot. bod Troj bott STb 1: 337 (1482),
Saml 34: 280. best. böthen ÅK 64. pl. böter),/. L.
1) bot, förbättring, hjälp, iutha sautho tliem vilia
1’atha a bott huatt the liaftho giort iosepli a mott
Saml 34: 280. hoo är thou läkare meg kan thetta
bod rada Troj 197. 6) bot, bättring, botgöring, i sht
yttre botgöring, satisfaccio . . . botli ok bätriiigh GU
C 20 s. 547. jak ... ananiadhe ok hende böter ok
bätring aff skälekom maune nissa dauidsoni for min
son lassa . . . som for:dc nisse dauidson alf daghuin
togli SD NS 3: 384 (1418). fo6te nisse dauidson wt
böter, som är x mark swenska päninga, } (’/>) pund
wax meth mesaom, almosa ok pelagrims gangom ok
Derom godhom geruingom, som en cristin man bör
at göra äpter sin dödlia iämcristin ib. thy scal
mannen antigi näpsä sik sielfuer här mz boot ok bädringli,
eller gud nepser hanom j stranga domenom SvKyrkobr
200. ath han holda the bott och bätriiigh, som
honom worder fore lagt, tha lian tagher openbara script
STb 1: 337 (1482). laurens mangsson skal til
dom-kirkiona j vpsala och taga script, both ok betring for
sina syndor ib 2: 92 (1485). Jfr kirkiothak-,
ly-tis-, manz-, siilla-, tliak-, vadha-bot. — böta

1ÖS (-1ÖÖSS), adj. som icke kan botas, ohjälplig, utan
bot. thet som ey görs j rättom thima j lians äuibethe
är botlialöstli PMSkr 206. sörger ey botalööss skada
haffuer edher mesta lit till gud oc rikisens helglia
patroner HSH 17: 77 (1523, Brask).

böta, v., se böta.

*bota, /. och *bot(e)?, m. (ack. sing. böta
Skotteb 360 (1460; Kämn). botha ib 118 (1462-63). pl.
bothor Saml 6: 174 (1495). böta Skotteb 360 (1460;
Kämn). bate ib) [Mnt. bot(e). Ffr. böte. Span.
Port. böta] (v in)fat, mått för vin. gaffs piniiow i v
mark for eua botha malmesle Skotteb 118 (1462-63). ib

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free