Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brak
82
bredlihet
*brak (braak), n. [Mnt. brak] brytning, brott.
fractura ... brnak GU C 20 s. 288.
*braka (part. pret. brakadher), v. bräcka,
knäcka, ban kända Biitli glaffweu än nw heldt wara
oc ey brakad Troj 214.
braker, adj. bräcklig, skör. fissilis ... a findö
klöfflegin ok brakth (n. i st. f. m. braker,) GU C 20
s. 276. fracticius ... braker ib t. 288.
*brakin, adj. [S». dial. braken] bräckt, bruten;
sprucken, hwa som andra dygdhe hafuir vtan
tholo-modh, han bär gul i braknum leerkarom Hel män 127.
♦brama, v. [Sr. dial. brama] brösta sig. ban
hä-dber then menlösä som eenfaldeliga lifuer, bramar ok
oplyffter sik ouer alla J Buddes b 176.
braillber, adj. fallen för att pråla. Se Sdw
2: 1202.
bränder, m. L. 2) brand, brinnande trästycke.
ffacula lithin brandher oc liws jnde faculo as clywa
brandha GU C 20 s. 250. — brand, eldbrand,
ofullständigt uppbrunnet trästycke. • iiij (4) dagakarlla ..,,
som grwnden rensade och bor vth the brandar och
thet brända grvseth HLG 2: 71 (l517). 4) svärd,
svärdsklinga. nw maghin i se skiolda kloffna brynior
ri|fna oc branda blodhogha (skjöldu klofna, brynjur
höggnar, branda bloåga) Prosadikter (Karl M) 276.
Jfr Husa-, inordh-, sol-, vidh-,
vidha-bran-der. — braildaiiirn, n. rost, halster. frixorium ...
bradapanna ok brandaiärn GU C 20 s. 294. Jfr
brandiiirn. — *branda vidher, m. =
brand-vidher. FMU 4: 344 (1470).
brandiiirn (bran- HLG 8: 132 (1529)), ». 1)
brandjärn, trefot att sätta kokkärl på över elden el.
järnställning (järnrist) att lägga veden pà i en spisel.
Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 25». HLG 3: 128 (1529).
ib 132 (1529). 2) brandjärn, järnställning vari ved
antändes ss bloss för fiske i mörker, mölnaren skal
haffua sin eghon ökia ... med .. . liwstra och
brand-iärn Arnell, Brask Bi1 26. — Jfr braildaiiirn.
*braildinur, m. brandmur, fyra wäggiar medh en
brand|i mwr STb 1: 221 (i479). knwt skal opmwra pa
sama mwren en brand mwr ib 2: 39 (1484). ib 166
(148C). ib 4: 184 (1508). SJ 2: 147 (1486). HLG 2:
50 (1516).
*brandhskodhare m. brandsynsman. Beckman
Stud 85. Bergström Arb Kr 110, 156.
*brandsten (bran-), m. [Ä. Van. brandsten]
eldstad. muromästaren, som mwradhe wnghuen wthe i
lilla stuffwonue oc bötte branstenen här inne oc wtlie
i kokohusidli oc flerom stadhom, som tarfffwadis VKU
18 (1554).
*brandvidlier, m. bränsleved. for:de closters
land-boo ... haffde .. . met wäldbe aff fört takuidli, timber
oc brand widh aff hans skoghom Svartb 434 (1449).
*brandvin, «. [Mnt. brandewinj brännvin, iiij (4)
ort. me6tcr bernd for brand wijn til krudh Skotteb
429 (1470; Kämn). (Jfr Murberg, Vitt.-hist.o.ant.-ac.’s
handl. 4: 308 ff).
*brasa elder, m. Se Sdw 2:1343.
brask, ». 1) brak. frågor ... brask GU C 20
s. 288. 3) pump, ståt. paris ... kom ... farande
tiill thz afgwdynna mönsteriid myket beprydder j stort
brask och hooff Troj 60.
braska, ». braska, ståta. the braska och skrambla
med stortt stått, perlor och gull PMSkr 691 (senare
avskr.).
brasil (brassn: brassna (pl.) Skotteb 3«2 (i460;
Kämn). brax ib 448 (1471; Kämn). STb 4: 335 (1513)),
f.t braxen, j (l) pund idhe for iiij (4) ortiger, ok j
(l) pund brassna for ij (2) »re Skotteb 362 (1460;
Kämn). for j (’/,) tunne lax, j (’/,) tunne gedder
oc for iiij (4) pund brax ib 448 (1471; Kämn). —
*braxnainau (brasna- SSkb 6i (1502-03)), m.
braxenförsäljare. (Jfr Brieskorn, Några medeltida
yrkesnamn och titlar s. 3). ss tillnamn, jöns
bras-naman SSkb 61 (1502-03).
braz (bratza: -en Mecht 128. bradzs: -er
JMPs 23. brass: -en ii), f. L. spänne, hals- el.
bröstsmycke, thänna bratzsen hon holde alt thz
gu-dhelika oc hälgasta ihesu christi bryst swasom en
skioldher Mecht 128. — Jfr brystbraz.
braza (brazsa. braatza: -o HLG 1:109 (1440).
brassa: -or VKU 11 (1540)), f. = braz. skal thu
thz offra sicut monile som ena brazsa Mecht 109. ib
357. HLG 1: 109 (1440). VKU 11 (1540).
bred, /. L. Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil.
46 : 279.
bredsl,/. Jfr abredsl.
bredha (brädha: brädh (imptrat.) PMSkr 233.
bröda Arnell Brask Bi’ 29), v. 1) breda, breda
ut. brädh thet förscrifTna wppa fothen som saar är
mädh eth hetli järn PMSkr 233. man ... bredher
hwitan dwk a bordhith SvKyrkobr 33. tha lot
husbonden bredhas dwk aff nyo niale ok heinpta mat
Prosadikter (Sju vise mäst B) 195. 4) hölja, betäcka,
övertäcka; duka. bordh breddhes mz ärlikom dukom
Prosadikter (Sju vise mäst B) 195. redeswennen bör
bröda bordz oc auame mathen Arnell Brask Bi1 29.
epter konung priamj bod breddes bordon Troj 56. —
*bredha pa, breda på sig, hölja på sig. Hg j
sängenne bredaudis wäl pa ath tw kanth swettas
PMSkr 580. — Jfr inbredha.
*bredha (impf. bredde), v. L. [Jfr Mnt. bröden]
lägga fram (penningar) till betalning; betala. Jfr
Ark. f. Nord. Fil. 49: 197 /. swa lengho maltit
vp-meltes, som hon aff hanom köpte, och ä meden han
och hans medh fölie aatho samestadz och hon bredde
peninga STb 2: 238 (1487).
*bredha miidh (-medh. bredhe-), prep. [Ä.
Nysv. brede med. Sv. dial. (Finland) bredrued, N, [-breid-med]-] {+breid-
med]+} bredvid, jämte, tillsammans med. haffuer jak
bidit her häluik scoltenoic ath han Bith incigle bredhe
medh min hängie nidhen for thetta breff SD NS 2: J»8
(1414, gammal avskr.). thu maa fara breda medh mik
1 marcknad STb 1: 400 (1482).
bredher («. breet Fi i844), adj. L. bred, vid,
utsträckt åt sidorna, tridzor swarffwadhe bredhe
aff-wan PMSkr 505. — så el. så bred, av en viss
utsträckning i bredden, eens åkers bredh Fredrik ed. Noreen
69. ib 2882. Enl. E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 279.
— n. adv. *bret, vitt, mycket, ängin ville for annan
vika, ey swa broet som cet haar FI 1844. — Jfr alin-,
alna-, en-, fota-, härdlia-, spanna-,
thvär-hands-bredher.
bredlihet, /. bredd, kalk ognen skal wara tyo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
