Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brudhviglining
87
brnnblar
såta, brudtärna, brudfrämma. pronuba .,. brvdfrämia
eller brvdsätia GU C 20 s. 492.
»brudhviglining, /. = briidba vighniug. gif-
fui bonde for brudhvigningh sex bogaskin eller two
öre Svartb 71 (1345?).
bruka (bruoka STb 8: 122 (U9«), 4: 27 (1504).
bruoha: -ande ib 3: si (1493). impf. brugde Vg
Fornmt 1 3: 20 (1495)), v. L. 1) bruka, nyttja,
taga i bruk, använda, forscrifna stonhws ... eg ha
niwta och bruka sik til nytto och bestand SJ 2: 50
(1479). om the hä|fde uc brugde ene tompt, som
hether bredetompt VgFornmt I 3: 20 (1495). ok schal
hustrv elin ner sich beholle barna gotzith, ey tet
■kyngra latha eller brucka STb 3: 122 (1493). — part.
pres. brukande, som fàr brukas, vartill man har
(oinskränkt) nyttjanderätt, laurens japsson . . . pantsatte
staffan vesgöte ena engh om vij (7) lass for vij (7)
marek rede peninga for en bruchande pant STb 3: 81
(1493). vplot fore en brukande pant ber pers egin
gardh pa sutorgatan ib 384 (1498). — bruka, använda,
anlita, tha nie]ls persson haffuer bruckat rettin pa
tingit medh oleff walram, som han haffuer sigh
wyl-koret, tha komme sidan ok tliale mattis ryaner til
STb 4: 27 (1504). — bruka, använda, taga i bruk,
sätta i verksamhet, sysselsätta, hebredzska twngan
latinis okwunok, skulde idhka ok bruka thera hoglio,
som stwdera wilia ok läsa hebredzska scriffteua (uerbi
hebraici idioma latine lingue incognitum mentes
legen-tium magis exerceret) SpV 577. — bruka, bearbeta,
odla. wilde förnämpde läres pederson jcke tilstädia
länger jöns olson at flkia öller bruka hans deol j thät
godzit Uppl Lagmansdomb 23 (l49o). liaa iorden brukar
sael aer han 01. Magnus Hist. de gent. septentr. 1. 13 c. 4
(Jfr Svensson, Samlaren 39: 128). bildl.: äll tlio at thätta
sinne magh läggias til hedningann, hwilka for än war
härra som sanno akirmannin är, koin synlikin til
jordh-rikis, waro the mz engliom lästins plogbiil, thz är
gudhe-likom kännedom brwkadhe (nul/o euangelici dogmatis
uo-mere culta est) Sp V 40. — abs. bruka jorden, quilibet
istorum saak till 40 m för the haffua brukat öffuer
the rå&r FMU 4: 182 (1461, avskr.). — bi-uka, driva.
mädh finnom brwkas selff oc kopar hytta PMSkr 192.
2) utöva, driva, idka, sköta, alltt thet folk som
fá-fengt ähr, ingen embete brukendeB PMSkr 699 (senare
avskr.). — driva, idka; göra. oss är alla til
witan-des wordit, at ther fara någre köpmän när ider, bruka
oc göra laudzköp Uppspriv 16 (1488). — sköta, utföra,
verkställa, ban brvkade sith arbeide medh jesper norbys
liesth STb 1: 284 (1481). han brwkade sina war medh
jesper norbys liesth ib (Jfr Lidén, Ark. f. Nord. Fil.
41: 806). — öva, göra. j hwilkom dagli lion matte
gudi tiäua, Oc bruka the godha gärningn, som henne
földe äptir döden SkrtUppb 152. — Sva, uträtta,
före-hava, bedriva, göra. mester peder astronomo ...
brw-kar mykit thet som honum eij borde in pliilosophica
et aliis tam contra jura quam contra privilegia
ordi-nis vestri Annerstedt Ups Univhist Bih 1: 8 (1509, nyare
avskr.). ha|fver han . , . inghen del brvkat, ther
eder orden äre til straff ib. — öva, bedriva (trolldom
o. dyl.), emetrem är en dyr sten mädh manga liter
som pläghns til ath brwka spoker PMSkr 473. —
bruka sit gaghn, st sin egen fördel till godo, vara
verksam till sitt eget gagn. om swa hende . . ., ath
nager fatigh borgher her aff staden kome ok hwgge
jn vppa hans scliogh eller jn pa hans fiske watn
vloffuandes at brweha sith gagn STb 2: 458 (1490). —
bruka sit bäzta mädh, se sitt bästa til! godo med (ngt),
använda (ngt) till sitt bästa, förfoga över (ngt) till
sitt bästa, epter thet her benet smalenninge begerar
brwka the peningane til en tiidh . . . tha skal han
anama them och brwka sitt betzsta medh them till
en tiidh, som forrörth är STb 1: 44 (1476). — göra,
handla, vara verksam, gör tw nokotli tolkith soln
fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom
PMSkr 159. faa bönder finnas j the konstenne snälle
än tha liwar brwkar äffther sin tilfälle PMSkr 192.
— arbeta, vara sysselsatt. Se Sdw 2: 1203. — göra,
handla, pläga göra, ha för sed. är konungen onder i
sino leffuerne. tå bruke all» såsom han PMSkr 669
(senare avskr.). — refl. *bruka8, vara bruklig, ena
måtto pläga somme at bora gönom wiiiträdh mädh eno
boor oc thär jnsätya qwisthen som ympas än thet
brwkas syällan PMSkr 319. — bruka sik, bete sig,
skicka sig. the sågo achillem saa manliga brwka siig
j stridena Troj 174. ty fik ey hector biwka siig som
han wille j mot fiendenar ib. — Jfr Samanbrilka,
samt obrukadlier.
brukan, f. bruk, nyttjande, användning, egeo . . .
corripit e vnde prosper paucorum exigui temporis vsus
eget llithins time brvkan torff lithit veder GU C 20
s. 210. — brukande, odlande, wärffwa sigh födlio aff
tässo jordii wtan hwilkens brwkan jngen le|fwa kan
PMSkr 191. — Jfr sädhisbrukau.
*brnkilse (-else), n. pl. bruk, nyttjande,
användning. alla banda embetsmän wnro ther och luvar hoffde
siitli sträthe, oc beskedeliga skikkad liwart therns rivin
epter annad som dagliga waro j syn brwkolse som
the-ras ämbethe tilsagde Troj 38. — (om könsumgänge).
medea hä|fde främt syn wilia j mans omfängnelsom oc
sköraktog brwkelsom (actus venereos) Troj 17.
»bruklika, adv. [Jfr Mnt. brukoliken] med
(oinskränkt) nyttjanderätt, til en rättan oc wissan pant
thän han meth sinom arfuom behalda nyuta oc
bruk-lica jnnehafua skal Gadolin Pants 280 (1389).
brun, f. kant, rand. saaghes en stoor stokka ände
swa at han kan standa som en liwggo stokker oc wm
kring öffwersta brwnena göris en karm PMSkr 547. —
Jfr altara brun.
brun, adj. rödbrun, mörkröd, röd. o ihesu christi
dyrasta hiärta . . . hwilkit som mädh longini spiwt
wtgöt aff tik brwnasta blodh SvB 200 (början av
1500-t.), synas brwn sky moth solennas wpgang
tliä-dan kombir stormen som skyn synas staiidha PMSkr
290. Se Sdw 2: 1204. Jfr It. Pipping, Kom. till Krikskr.
s. 539. — Jfr fiol-, gnl-, liver-, myrk-,
rödli-brun.
»brun, f. = brunder. Se Sdw 2: 1204.
»bruna? /. öl. Se Sdw. 2: 1204.
»brunaktoglier, adj. bi-unaktig; mörkbrun, fi|scus
, . . swarter swartbrun ok brvn aktogcr GU C 20 s.
303. — av brun el. mörk hudfärg, polidnmns
antheno-ris son war wnger oc karsk lang oc smaall, som
fa-doren brwnaktog (parum fusco colore respersus) Troj 78.
»brnnblar (-blå), adj. brunblà; rödblå, violett1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
