- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
94

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bukker

91

bunke

bukker (bokker), m. L. murbräcka. Jfr Lat.
aries. SAOB B 3664. vädhwren som kallas pa
swän-sko en bok PMSkr 169. gripes wm ändan aff then
bokken driighaudis wp mädh enom windh ib. Jfr

bysso-, ra-bukker. — *bukka pis (bokka-), n.

bockurin. PMSkr 427.

buklare (boklare), m. eg. med buckla försedd
sköld; sköld, scutum . . . boklare GU C SO s. 548.
parma quasi parua quelibet leuia arma läth vakin ok
boklare ib s. 411. pelta . . . boklare ib s. 426. Jfr
gulbuklnre. — *buklnra bärare (boklara
bä-rore GU C 20 s. 558)j m. sköldbärare, vapendragare.
scutiger . . . boklara bärore GU C 20 s. 558. —
*bnklara mästare (boklara-), m. sköldmakare.
scutarius . . . boklaramestare GU C 20 s. 558.
bukrif (-reff), n. bukrev. PMSkr 488.
buksmükke, n.f Jfr Sdw 2: 1205.
bukt (bokt), f. bukt, böjning, krökning, plexus
. . . bokth ok pina ok bögingh GU C 20 s. 459. nar
nokotli wintxä skywther langth wp . . . tha böyes . . ,
nidher til jordhena . . . oc then toppen jordhos thär
nidher wäl . . . thet andra aarith skäris affwan j
boktheua jn til kärnan , . . tha äffther tw aar skäris
aff alstingis thär j boktenne PMSkr 315.

»bukta (boctha: -r FMU 4: 388 (1473)), i>. bukta
sig, göra en bukt. dömdes thenne epther scripne raa
sta-dugh och fasth mellan sarwelax och pickepä, som är
förstli endhe raa raasten with lappenorenäs; annan
raa hether sandhbäck with somar al madhe wiigen,
och medel raa ther mellan itr östhon for pickepä
aakren, som xij stena ligga och bocthar appa sarwelax
sidha for pickepä bygningx aaker och engli skwlth
FMU 4: 388 (1473).

bukyärker, m. bukvärk, magplågor. PMSkr 228,
229.

bula, f. buckla, sköldbuckla. Jfr E. Noreen,
Studier rör. F.ufemiavisoma 2: 22. — buckla,
prydnadsföremål av rund el. kupig form. lnnule äru bulor
(lunule bulle quedam sunt), giordha mz mästirskap aff
gwl ällir silff, ällir ok androm malm, liknandis
niana-11 om SpV 110. Jfr gul-, silfs-bula. — *bulo
gärning, f. arbete av rund el. kupig form. bulla vatu
bogla en stiärna en dyrbära sten strygh dysingher
bältlie spana (ändrat från panaj ok sölgia (ändrat från
solgia.) ok aldrahanda bwlo gerningh GU C 20 s. 63.

bulder (bollir STb l: 399 (l4SS). med art.
bul-derith MP 5: 188), n. buller, larm. — Jfr
Iiatta-bulder.

buldra, v. bullra, larma, tha hafwet eller syoen
ban stormar eller buldrar J Buddes b 84. ther a
mothe byriado the . . . ena bulrandhe högtiid medh
fulom ok olofflikom danzsom ok lekom MP 5: 184.
jngen onder anda skulde mik hindra mädh . . .
bulrandhe högfärdh ib 4: 151.

*buldra kiöt, n. eg. svällande anhopning av kött
på en kropp, muskelkött. Se Ark. f. Nord. Fil. 49:
206 ff. pulpa . . . buldra kööth GU C 20 s. 502. Jfr
buller kiöt.

buldran, f. buller, larm. Bisk Nils’ vis-st 198.
bulgliin, adj. Jfr for-, strupa-, örna-bulgliin.
* bulle, m.f bulla, påvlig skrivelse, siiti paaffwa
thiin ffiärdhe stadffästilse breff älla bwlle JMPs 3.

bulle, m. ett slags rund skål, dryckeskärl, bål.
Jfr Sdw 1: 162, Hildebrand, Sv. Med. 2: 252. en . . .
bar fram en bulla (scyphum) aff gwl Mecht 160. patera
. . . stoor bulle ok ypin GU C 20 s. 416. — Jfr

drykkio-, pino-, silf-bulle.

*bulle, m. bunt, fång, knippe (av gräs o. dyl.) t
Jfr gräsbulle.

*bulle, m. bulle, runt el. avlångt bröd. item böör
kl:s (s: klockarens) hustru göra deegh och baka bröd
prästin om swa vedertorffvas och therföre bäre bulle
af garde Reuterdahl Siat Syn 214.

*bullerkiÖt, ». eg. svällande anhopning av kött
på en kropp; det ätbara på en djurkropp, kött använd
till föda; särsk. kött till utspisning! Se Ark.f. Nord.
Fil. 49 : 206 ff. congiarium . . . kesarahyllisth gaaffua
ok bullerköth GU C 20 s. 138. Jfr bllldra kiöt.

bulster (boltber jör bolstber HLG 1: 90
(början av 1500-iJ. ib. boliter för bolster ib. Jfr
hovudhbulster. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 211 f.),
m. och n. L. bolster. — Jfr biinkia-, hofdlia-, llO-

viidli-, undir-bulster.

bulta, v. bulta, med slag bearbeta. PMSkr 169, —
bulta, klappa (på en dörr o. dyl.), vplatas skal for
honom som bultar MP 4: 39. ban bultade pa ena
wegh STb 3: 347 (1498). bultin vppa duromon mädh
idra ödmiwka bönoni MP 4: 39. thäu gamble
mannen . . . kom swa til matta ok bultade swa for
duro-meti ib 62. ib 33. jak staar ok bultar fore
männi-skionna dorom ib 6: 41. ib 42, 58. swa optha bultar
thu star[k]Iigha til himerikis porth, huru optha thu
margfallelika mz starkom pinom, döinir thz som j tik
är lastelikit SþF 401.

*bund, n. förbund. Se Sdw 2: 1343. — Jfr
förbund.

*bund?, m.f el. ff den av spjälor bestående
medelst vidjor hopbundna väggen av en katissa. catisse
ved skal wara v alne langer ey meer. item bunden
xv alna hwar tridi blaad ny veder bindes med kärra
vidior oc ey baccha vidior Brasks Cal 264. Se Ark.
f. Nord. Fil. 49: 212 ff.

buttdin (bundan UplL Kk 7 pr i var. bundban
MP 5: 133. brudhan för bundhan ib 173 (Jfr
Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. 4. 3 : 32 f). bundhon
UplL Kk 7 pr i var. (Jfr Kock, Sv. ljudh. 4: 345,).
bundhom för bundhan (el. bundhon 1) MP
5: 140), n. L. kärve, knippe, manipula är swa mykith
som bunden SvKyrkobr 57. hempthin w klinthin försth
han skal bindhas j bundhan särdelis ok kastas vti
äldhin MP 6: 133. thenna ogräsana bundhom (för
bundhan) teknar syndhogha människio ib 140.

bunga, /. — »bungo slagliare (bunga-), m.

[Jfr Mnt. bungensleger] trumslagare, pukslagare. SSkb
156 (1504-05).

♦bnngare, »1. [Mnt. bunger(e)] = bungo
slagliare. gaffs bwngaren v (4 >/,) mark iiij (4) artich
SSkb 155 (1504-05). — ss tillnamn, erick bungere
STb 4: 103 (1506). ib.

bunke, m. L. eg. plankorna eller stängslet över
kölrummet i mitten av ett skepp (se Hesselman, Nysv.
stud. 2: 180, 188); lastrum, skiparen är pliktogher
be-wara alth thet götz som är jnlagth j skipith, ath
thet ey fördärffwas aff wathu wndy j bothnenom . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free