- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
96

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

butnbrädhe

96

byggia

ekyttebotlien bygdes ij art. for ij budne bride Skotteb
446 (1471 ; Kämn). samma dacb vtgiffuit xx mark fore
V (500) aabo brede» samma dagh xiij öre ocb en
ar-tich fore xx botnabreden SSkb 75 (1502-03). HLG
2: 11 (1509), 12 (1509), 24 (l51l), 48 (l516), 114 (1523).

HSH 16: 69 (1527). Jfr bntnbrädhe. — "butna
kai-1 (STb 3: 291 (1496). butne- HLG 1: 69 (1465),
3: 59 (i523). botna-. botne-. bodne- Skotteb 304
(1468-69). -kar HLG 8: 59 (1523), StÄmb 205 (1524)
etc. gen. -kars(s) HLG 3: 13 (1520), 50 (l52o)), m.
man från landen rid Bottniska viken; man som seglar
och handlar på landen vid Bottniska viken. Jfr
Nordlander, Språk och stil 9: 174 f. greurs laurensson ...
zaker xij marek fore thet han slog en botnakarll STb
1: 57 (1476). atli fornögia then wnga botnakarll the
iiij tunnar lagx, som han talade vppa ib 189 (1478).
the som kiöpa lagx ellir säiil aff botnakarllom ib 373
(1483). förste retta dach nost epter michaelis, tha
botnakarlana heem kompue 4re ib 3: 17 (1492).
for-bödliz hutuakarlana vtfare . . . vtan medh ske] ath
hwar ocli en halfuer en welferdich man j sith huss,
som kan tale, göre och swara til alle handa, liwat
her pa ferde warda kan ib 291 (1496). ib 4: 199 (1511).
— ss tillnamn, olaff hermanson butnekarl HLG 1: 69
(1465). lasso botnekarl Skotteb 299 (1468-69). ib 304
(1468-69). SJ 2: 63 (l480). STb 2: 197 (1487). HLG
3: 4 (1516), 13 (1520), 59 (1523). StÄmb 205 (1524), 207
(1525) etc. Jfr butnkarl. -— *butna lax (botna-),
m. lax från Bottnen (d. v. s. landen vid Bottniska
viken). Brasks Matorån 12. 1 tynna botna-lax VKU
2 (1539). Jfr butnlax — "butna skip (botna-),
«. skepp från (landen vid) Bottniska viken, jens
es-biörnsson stode fore radit och berette om öregrvndz
borgara hade vmwent en hop botnaskyp, som hijth til
staden wylde STb 4: 14 (1504).

"butnbrädhe (botn-. bodem- Skotteb 41
(i460-61), 129 (1463-64)), n. = butna brädhe. ij tlliwgh
botn briidhe til skolan Skotteb 338 (l430-ia/e<» början;
Borgm). hans diägener . . . fek han 1 mark, som liau
haffde vtlacht for timber, for bodembredä oc näffuer
ib 41 (1460-61). ib 129 (1463-64). HLG 2: 53 (1516). ij
botnbrädin til dörrar ib 104 (1519).

"butnfrysa (bothn-), v. bottenfrysa, frysa till
is ända ned till bottnen, wathnith kan oy bothn frysa
wm wintren PMSkr 363.

"butnkarl (boden- Skotteb 18 (i460-6i).
bodem-ib 51 (1461-62), 57 (1461-62), 90 (1462-63).
boddem-ib 6 (1460-61), 11 (1460-61), 18 (1460-61)), m. =
bllt-nakarl. ss tillnamn, per boddemkarll Skotteb 6
(1460-61). ib 11 (1460-61), 18 (l460-6l), 51 (1461-62), 57
(1461-62), 90 (1462-63).

♦butnlax (boten-), m. = butna lax. Brasks
Matordn 9.

"bntnlös (botn.- botin- GU C 20 s. 440), adj.
1) bottenlös, utan botten, pertusus . . . botiulöss GU C
20 s. 440. 2) utan trossbottnar, utan golv. swa
haffue wij nw . . . jnwist pa för:ne geld och sumo
peninge jn wti tet öde, taklösa och hotnlösa grund
och mwr, som fordom föraie claffuus werdeman
til-hörde STb 4 : 304 (1513).

"butnsild (bodem- Skotteb 418 (146S; Kämn)),f.
sill från Bottnen (d. v. s. landen vid Bottniska viken).

iij mark oc ij öre for ij tunnor bodemsild Skotteb 418
(l468 ; Kämn).

"buttermos (botthermoos), n. [Ä. Nysv.
buttermos. Jfr Mnt. botter] ett slags med smör anrättad
maträtt. Jfr SAOB B 4623. järpar duffwor och
botthermoos Brasks Matordn 5.
buzo skor, se bozo skor.
*buxboin (boxboom GU C 20 s. 64. busbum
Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries,
Ark.f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. busbom STb 3: 127 (1493).
bosbon PMSkr 346, 508), in. t [Mnt. busbom. Mnl.
bosboom m. fl. former] buxbom, buxus sempervirens
Lin.; (trä av) buxbom, bucsus busbum Växtförteckn.
fr. medlet af 1400 tåtet hos Th. M. Fries, Ark.f. Bot.
Bd 3 nr 14 s. 8, buxum boxboom GU C 20 s. 64.
sia thär jn j holith en nagla alf bosbon äller jilrn
PMSkr 346. j thet stora twärholith skwla swarffwas
twå kringlor aff bosbon ib 508. jc (trästycken) busbom
sn 3:127 (i493). — "buxboms förare (boxboms-),

m. person som transporterar (och säljer) buxbom,
buxi-fer boxboms förare eller siiliare GU C 20 t. 64. —
"buxboms siiliare, m. person som säljer buxbom.
Se föreg. — "buxboms trä (boxboms-), u.
buxbom. buxus . . . boxboms trä GU C 20 s. 64.

"buxboniträ (bosbon-), n. buxbom. Iak bladhen
aff bosbon trä oc ]äth j winith PMSkr 358.

by (gen. pl. bij PMSkr 299. dat. pl. bim ib 303.
med art. bimen ib 399), n. L. bi. swa dana är bij
natwr PMSkr 299. thet bosth bokommelikith är him
ib 303. — Jfr luta-, vll-by.

byfoghate (byfoghote. byfoghoth. bi- SD NS
3: 11 (1415)), m. stadsfogde. Se Sdw 1: 164 och Schück,
Sv. stadsväs. 318 ff. VgFornmt 111 7-8: 154 (1378).
wy borghamestara, byfoghoth ok raadh ok all
meneg-heth i norköpungh SD NS 3: 264 (1417). then, som
slottet innehafver, ok radhet i stokholm endrachteliclia
väli ok tilskikke byfoghota, som rätten skal sittia meth
radheno UrkShist 5. j sama gardenom thär hyfogoten
tog opp tima ok mästar sigga hustrv Beckman Stud
87 (1461, Arboga tänkeb). gaardzfogothen . . . haffue
raadh medh byfogtanom om belatningh oc ware tlier
offwer, thaa byfogothen schal göra räkenskap Arnell
Brask Bi1 28.

byggeliker (-ligin), adj. [Isl. byggiligr] beboelig.
habita[bi]Iis . . . byggeligin GU C 20 s. 326. — Jfr
obyggeliker.

byggia (bygia. biggia. bigha HLG 3: 51 (1521).
böggie STb 2: 387 (1489). bögge ib 4: 13 (1504).
impf. -dhe. bigde(s) HLG 2: 118 (1523), 137 (1526).
begdhe ib 145 (1526). part. pret. bygdher. bögder
SJ 2: 128 (1488). n. bygdh SpV 884. bögdth HLG
3: 52 (1521). bigd ib 75 (1524), 81 (1525), 82 (l535).
biggit ib 90 (1527). bigith ib 78 (1524)), v. 2)
bebygga, förse med (å)byggnader. Jfr II. Pipping,
Kom. till F.rikskr. s. 268 f. forscrifne gardh . . .
allaledis som ban nw är i bögder SJ 2: 128 (1488).
3) odla, bruka, vidmakthålla. Jfr Sdw 2: 1205. meth
alla tliesse gotzona tillaghom i wato oc tliörro, aker
oc äng, scoghom oc liskewatriom, thorppom ok
thorpa-stadum bathe byghdom oc ötliom SD NS 3:129 (1416).
i myklemark, . . . closterens deel är obygdher, item
kirkiona deel thär jämpte är bygdher VKJ 128 (c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free