Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byrdlia 99 byrilse
före ok annan sidan j enne börd MP 4: 155. 6)
börd, härkomst, the andre aff släkt och byrd, ther
sa högt oc mer besitne äre BSH 5: 304 (1508). 6)
släkt, ätt. kunne wi hon eller jach vinnä noger götz
in i byrdhen Arfstv 109 (l480). götz, som thöm til
fallit war epter tlieris slecht och bordh STb 3: 3 (1492).
ena swmma peningä som han fförscrifne sin börd medh
wilia fförnögde SJ 2 : 349 (1494). 8) arvjord, jord
varpå ngn har berättigade arvsanspråk, kom fore
rettin änders i vambistada oc talade til .. . sin broderson
oc sagde han haffua bort tagit fore hanum hans byrd
som hans fader haffde i sinne värio Uppl Lagmansdomb
20 (1490). — bördejord’■ jord vartill man har bördsrätt.
war sytzlinge änders jonsson saldhe ... herra heminghe
. . . jordh j mädlaby widher stokholm, j solne sokn,
huilken war byrdhär (för byrdh är) vthan wara withu
ok spordagh ok vthan vpbudh a trim thingom, som
lanzlagh til siägia Svartb 104 (1355). ib 105 (1355).
9) inlösen på grund av bördsrätt. bödli ban (o: suen
beltere) bördh pa samma gardh; om her pedher hanom
sälie wil, tha är ban neste bördeman pa sina hustru
wegne STb 2: 326 (1489). Jfr fiidhorno-, ivir-,
mat-, mats-, up-, vituis-byrdh. — byrdlia budb
(byrdhebudhe VgFommt 1 8-9: 105 0515))>
bördsrätt. fwllkommelyk tylstom vij för:ne benkth
gylthe om alth vorth byrdhebudhe i thet för:ne gosz
VgFommt 1 8-9: 105 (1515). - »byrdlia gods, n.
släktgods, arvgods. Se Sdw 2: 1205. — »byrdlia iäru
(börde-), n. [ Ny sv. dial. bördjiirn, böljärn] bärjärn,
järnstång el. järnbalk varpå ngt vilar, viij ortugh
for eth bördojern til store skorstenon HLG 2: 60 (1517).
(Jfr Rietz 77 a), eth bördejern for ön öre i maketh
ib 58 (1517). — byrdlia luter, m. L. Se Sdw 2:1205.
byrdlia, /. L. börda, bildl. wj magom thät wäl
wägba ok betänkia j warom bog hurw stor ok
skade-likin bordha thät är widh människiona siäl ath warda
brädzkom ok wredom MP 4: 63. — möda, vedermöda.
swa sagde sanctus bernardus vm sik siälffuan
sanne-lika min börda ok min mödha som jak lider ok toll j
gudz tiänist hon är näppliga ön tima lang MP 4: 53.
»byrdlia (part. pret. byrdhat (nom. sing. f.)
Sp V 580), v. förse med en börda; förse, thätta
aktande atsköthir prydda ok fagra jomfrun, byrdhat alf
sinom blomstir kiirffwom (attendit compta floridulis
virgo decus fasciculis) SpV 580.
byrdlia (-adhe), v. L. — "byrdlia i gen, »
kraft av bördsrätt göra anspråk på att Jå återinlösa.
samma dagh stodh her hans slotzscriffueren for retten,
uplätt och leffrerede niels akare itt helge likame gilles
hws, hvilkit samme niels byrdade jgen på sine hustrues
vegna aff vor n&digste herre epter then handel i
vester-årss giord var HLG 3: 157 (1528).
»byrdliadher? (bördher STb 3: 214 (1495), mot sv.
ställe SJ 2 : 265 har bördugher), adj. ägande bördsrätt
(till), huilkit huss och grvndh hans priwalk hade
til-foren besprakat och nesacht, at for:ne oleff
michels-son tet ey halfue eller beholle schullo, j swa måtto
ath han ther til ey skylder eller bördher war STb
8: 214 (1495).
byrdbe,/. Jfr dogsbyrdhe.
byrdhelika, adv. Jfr o-, til-byrdlielika.
byrdlieliker, adj. Jfr tilbyrdheliker.
byrdher, se byrdhadlier.
byrdhninger, m. Jfr vaiibyrdhninger.
byrdhoglier (bördog. -ugh), adj. 2) av
god börd. ath j thz till mynne dragon hwro j . . .
hans goda män byrdoga och obyrdoga slogen tiill dödha
Troj 43. 3) ägande bördsrätt (till), hulkith huss
och grundh hans priffualk hadhe tilforend besprakit
och nesakt ath fförscrifne olff michelsson thet ey
haffua heller beholla skulle i saa motto ath han ter
tiil ey skyldher eller bördugher war SJ 2: 265 (l49S).
— genom börd närstående el. berättigad. Se Sdw
2: 1205. ok giordhe jönis karlson sin fädhernes eedh
medh riddhara ok swäna thot han räth byrdogher war
SD NS 3: 343 (1418). — genom börd berättigad (till).
thor sattes the alla hwar epter annan skickeliga som
han war bördog oc myndog tiill Troj 81. —
allmännare: berättigad (till), saa fagra jomffru oc
wälbyr-doga . . ., som tilbyrdeliga for syn ädela högbordogliet
oc dygdeliga seder, oc osegeliga fiigrind war
rätfär-deliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34.
4) fruktbärande, som bär frukt, j byrdogom träm är
tolken skikkelse j grenoinmen PMSkr 310. — rikt
fruktbärande, som rikligen bär frukt, thes bätlier wäxa
trän oc wardh[a] byrdogh (jfr Lat. lætiores
vberiores-que fruetus percipies) PMSkr 824. somme taka godha
grena aff jamblom byrdogom träm (jfr Lat. de iis quæ
quotannis bonos et vberes fruetus aferunt) ib 325. —
Jfr högli-, o-, viil-byrdliogher.
♦byrdllOjjllllian (bördug-), m. bördeman, person
som på grund av släktskap har förmånsrätt till
inlösning av fast egendom, huilkit godz beskedeligen man
martton clawsson, som pa sine hustrw wegona kaderin
niels dotter ther til nw bördugman är, haffuer aff oss
återlöst epter laghen Svartb 523 (1477).
»byrgllia (börgia), r. [Fnor. Nyisl. byrgja]
gärda. farom in j gärdena ok saam ok börgiom
swa fast som ban gör MP 4 : 277.
byria (böria, börria: -andis SkrtUppb ssi.
byrria ib 284. biria: -adhe MP 5: 101. impf.
-adhe. bordhe: -is SvKyrkobr io2. byrdhdhe
MP 5: 160), i>. L. 1) börja, the olyo bären som
ärw böryath torkas PMSkr 338. här til haffwom wi
giorth aff trem trappom, hionalagheno, änkiomen,
jom-frumen, j blaudh hwilka jomfrunar äru nw böriadha
at wara oppa jordhinne, thz tho skulu framledis wara
j himerike SpV 345. 3) grunda, stifta, vnder the
prebendam, som wälborne män mine älskelika fränder,
herra sigge vdhson, ärchediäkiu i skara, ok hans
brö-dher burth ok funderat hafua SD NS 3: 540 (1420).
— (k m k börda j (för bar tha j, så hs A, se bära
i) at lee at ordom hans Prosadikter (Karl M B) 300).
— reß. byrlas, börja, i them timanom bordbis en
kälda aff iordhinne flyta mz olio SvKyrkobr 10J. —
byria up, börja. vm pasko dagh . . . togh hon
mädh sik nagra sina jumfrur ... ok böriade vpp ath
danza ok galnas mädh them MP 4: 80. — Jfr
nybyr-iadlier, nybyriande.
byrian, /. början, en speghil är syhwalffuir aff
sik vmkringh vtan lyk[t]an ok byrian MP 5: 65. —
Jfr upbyrian.
byrilse (bðrielsse PMSkr 612 (senare avskr.)),
n. el. f.t ursprung, the (0: malmerna) baffwe alle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
