- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
109

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dngfulder

109

daglier

dåd. helge han er thes radhes oc dadhes
oskyldu-gher fore thet hanom är tillakt aff for:da korth FMU
3: 147 (1438). — vara i radh älla dadh mädh, vara
med i råd och dåd, vara medskyldig, ath han äldre
war i raadh ellir daadh thermedh, tha quinnan
mar-git stäk i häl jenis STb 1: 281 (1481). hon war ecke
i radh eller daadh mädher, tha barnet mördes ib 368
(14S2). ath the äldre woro thermeth j raad ellir daath,
thet han skulde wntkoma ib 2: 57 (1484).

dngfnlder, adj. daggfylld, daggig. then
sywkdom-men . , . hendher lambom oc killingom när the wt
komma oc ätha dagfwlt gräs PMSkr 243.

* dagga, v. 1) intr. fälla dagg, kasta dagg,
giva dagg. o i hymblane daggens, thz är wtgiffwen
idhra dagli JMÖ 141. roro . . . dngga ok drjrpa GU
C 20 s. 539. pluuicino . . . dagga ib s. 461. 2)
träns, giva ss dagg. thu äst rosen daggandes
god-hetena JMÖ 139. himblana daggande (rorantes)
rät-uisona Sp V 582. — Jfr ivirdaggA, ävensom diiggia.

dagge, m. dolk. sölffuet wogh vj lodh for vtan
ledereth i skyden, vtan dagghen och smaknyffuana
STb 3: 97 (1493).

*dagger, m. [Å. Dan. dagger(t). Eng. dagger]
dolk. en sölffskyda til en dagger HLG 3: 5 (1516).

*daggOgher, adj. daggig, daggbestänkt. rosidus
. . . daggoger GU C 20 s. 529.
daghare, m. Jfr fridsdaghare.
dag her, m. L. 1) dag. onsdaghen nest elf ter
sancti francisci dagh, som war annen daghon sancti
francisci dagh SI b 4: 331 (1513). — (motsatt natt), ath
han hanom hade aff röffuit iiij (í’/s) artuger om lywsan
dagen ib 3: 10 (1492). hans stadde drengh war skynnet
och röffuat pa oppenbara gathu om lywsa dagin ib 250
(l495). — marghan dagh, mången dag, länge. Se Sdw
2: 1207. marthin och j ware til hopa swa mangen godh
dagh vmginges, sidan j hade hanom fädhernet ed hert
vplatit STb 4 : 97 (1505). 3) dygn. tha schal then
samma tet gör henne (o: papegojan) vpsätia latha
jnnan dach och dygn STb 2: 340 ((488). her göstaff
karlsson . . . bödh her i rettin pa aar och dag i
stadzsins göma gwll och si i ff ib 1: 135 (1477). wi
förmärkiom och langlige befunnit haffvom att the
tyske liggere her liggie år och dag (o: hela året
igenom) settie oss tiden både her och i tyskland
Link-biblh 1: 194 (1526; Brask), magnis person . . . skal
koma til swars ... om manedag viij (8) daga STb
I: 345 (1482). the ij" mark skulle han hanom giffue, swa
lenge ban hanom betalit hade sista pening, ena mark
j hwaria viij daga (o-, varje vecka) ib 4: 30 (1504).
4) pl. tid. fordhom dagom, fordomdags, förr i tiden.
stenhus som änders gudmwndsson fordom dagom atthe
ok besath STb 3: 238 (1495). rom war belaght
for-dhomdaghom aff siw hednom konungom Prosadikter
(Sju vise mast B) 206. — i fordhom daghom, ds. tha
kom ban a en wäl gangande liuar en stridh häfde
standit j fordom dagom MP 4: 130. järtekne som
skedde langha j fordom dagom ib 157. ib 5: 54. alth
som j fordom dagom warit haffuer j rareffrw
gille-stugu tregardh vtan bygningh, swa schal thet än nw
vare STb 4: 90 (1505). — pl. livsdagar, ålder;
myndig ålder, tho ware the barn ok ouer magha ok ey
swe (för swa,) komen til thera dagha at the kundo

än landom radha EK 207 (jfr R. Pipping, Kom. till
Erikskr. s. 158,). — af dagha taka, taga av daga,
beröva (ngn) livet, dräpa, gud honom nåde, om han
thess werdoger är, som sigh sielff aff daga togh SJ
2: 322 (1493). — af daghum (aff daghnom Svartb 472
(1460)) lidbin, avliden, bortgången, nw epter thet ath
the bodha are aff daghnom ledne och liggie badhe
jordadhe Svartb 472 (1460). 6) bestämd el. förelagd
dag fore vilken ngt skall ske; begränsad tidrymd inom
vilken ngt skall ske, frist, lagdhom wi them sex
vikna dagh, at the skuldo . . . for:da klostre fulnadh
göra SD NS 2: 766 (1414). gaffs langa jerl och then
man, som hanom j norköpingh slogh, iij vechna dach
ath forlicha tböm medh kemmenernna och mannen
ther fore jnnan STb 3: 140 (1494). tha beddes tesse
forscripne xij (13) men dag och tiidh til ath ransaka
therom. tha wntto borgamestarene ok raadet viij (8)
daga dagh STb 2: 187 (1487). 7) frist, anstånd,
uppskov. arwidh skulde haffua dag pa alth thet han hade
medh honom köpslagat, til thes han kome heem igen
fraa marknadeuä STb 1: 86 (1477). stodho mans
biörs-snn fföre sitiande rettben och begärodhe dagh aff olaff
eleffson wppa then j (’/j) lästh coppar han olaffue
skylligir iir och en j (*/,) läst järn, wppa hulkin köper
och järn fförnempde olaff gaff honom dag til sancti
johannis baptiste dag nästkomendess SJ 2: 334 (1493).
tha skal han liaffwa dagh at liffwa än i dagh
Prosadikter (Sju vise mäst) 158. mästarin wardh gladh
thz kesarins son fik dagh ib. 8) dager, dagsljus.
trägardz stader skal wara östantil slätter oc rumber
för solopgangen skul oc thedau komber dngen oc alth
fructsamliget regn Sex ekon tr 364. — Jfr apostla-,
ars-, far-, farängils-, fasto-, fliirdhe-, for-,
forbudhhälghona-, fordärvilsa-, fore-, fren-,
frids-, frimarknadha-, fyrme-, fyrre-, fäinte-,
gaug-, gar-, hedhers-, hindra-, hvar-, hiilgha
kors-, hiilghe-, hiilghona iniisso-,
hälghuda-gha-, höghtidhig-, itnber-, iula-, iiim-,
kapitels-, kirkiomiisso-, kirkmässo-, kyndiliniisso-,
laghthiugs-, lifs-, luku-, löghar-, mana-,
marknads-, mat-, midti-, nyårs-, odhins-,
offer-, paska-, pingiz-, piugizdagha-,
radh-stovu-, rät-, rätta-, rättara-, rösthughne-,
siäla-, skär-, somar-, sotta skodhilse-,
stäm-no-, snnno-, sykn-, tis-, tinghunde-, torgli-,
tlilngs-, thridhi-, tliräfaldoghets-,
thrättan-de-, untfàghnilsa-, upfiirdhis-, utfärdha-,
val-borgha mässo-, var-, vårfru-, vinter-dagher,
samt liva-, ve-dagliar. — dagha karl (dage-),
m. dagakarl. Jfr Sdw 2: 1207. HLG 2: 47 (l516). Jfr
dagskarl. — *dagha lön, fi daglön, en
hus-bonda giffuer sinom legadrängom ars lön eller daga lön
MP 4: i3i. Jfr dagslön. — *dags byrdhe, f.
dagens tunga, huru månge wndhir gudz ook liaffwa
borith dagx byrdhena, badhe wndhir thwnganom ok
hethanom (pondus diei et estus portauerunt) SpV 294.
— dags födha, f. dagskost, dagsration föda.
diarium . . . dax föda ok dax födo wärde GU C 20 s.
182. — »dagsfödho värdhe, n. värdet av el. utgift
för en dagsration föda. GU C 20 s. 182. — *dagS
gamal, adj. dagsgammal, diutinus . .. dags gamall
GU C 20 s. 197. — *dags karl (daxkar HLG 3:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free