Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daghthings visa
111
dare
hafwande nokon hiälpara äller degthingisman mz sik
vtan sina eghna gerninga ib 92.
daghthings visa (i dektingz viso), se visa.
»daghthiuver, m. = dags thiuver. stode
harth-wijch for rettin och sade, tet herman rogge waar eth
drogh och en reth daghtiwff och jngen dandeman STb
4: 182 (1508).
daghviirke (dagwerka (pl.) Skotteb 101
(1462-63)), n. L. dagsverke, jacob Bkalm dabit ij daguerke
Skotteb 88 (1462-63). ib 101 (1462-63).
»dalliorter, m. dovhjort, hans örs thet war til
fögho storth: en mon minne än een da hiorth och
större än en rabuk är Fredrik ed. Noreen 144 (hs B).
dal (dallanna Ojen.pl.) SpV i), m. Jfr sorgha-,
synda-dal. — »dalakulla (pl. -kwlla HLG 3:
116 (1529)),/. dalkulla, v öre (fingo?) iiii dalakwlla
HLG 3: 116 (1529). — dala pil, m. dalpil, ett slags
(urspungligen i Dalarne använd) pil. Jfr Sdw 2: 1207.
rawid gik mz i »pänt armborsth ok en dalapil oppa i
sinom gard Beckman Stud 90 (1461, Arboga tänkeb).
— koll. thomas smedh gaffs fore eth faat jern han
smydde i dalapijl lodh och terninger och annat swa
dana iiij mark SSkb 32 (1501-02). Jfr dalpil,
dalboe, m. L. Se Sdw 2: 1207.
dalpil, m. = dala pil. koll. Ixj (6i) tölffter
daalpijll SSkb 274 (1507-08).
»damask (dammask), m.f [Mnt. damask] ett
slags (ursprungligen från Damaskus kommande) tyg;
damast! quomodo conficitur vel texitur damask Si
alie presiose vestes HSH 17: 92 (l523; Brask), at
vetha skelfong emillom floogel oc flogeeld dammask
oc dammaskblyant (för dammask blyant) oc blyant
ib 13: 114 (1524; Brask). — damaska bloma (pl.
-or), /. blommönster av liknande effekt som i
damasttyger (d. v. s. med emot en glänsande botten starkt
framträdande figurer), göra pa skinnen damaska
blommor PMSkr 540.
daillba, v. ryka, ånga, vara fuktig, at drikka alt
til qwällon at j skulin damba hete aff offdrykkio Skrt
Uppb 330.
damber (daam RP 2: 379 (1399). med art.
damp-nin VKJ 240 (1447)), m. damm. Jfr Ilska-, kroppo-,
rudho-dainber. — ’damma klinka lilul (dam-
maklinkehiwl), n. klinkhjul vid en
sågkvarns-damm (till upphissande av dammluckan?). saagaren
offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar ...
som saager, filar, holhaka, festekrokar, weffhiwl,
dam-maklinkehiwl, storhammar, skothspada Arnell, Brask
Bi’ 26.
»damgardlier, m. gärdesgård kring en kvarndamm.
ena oredda kwärn med fors ok kwärnastadh, daam ok
damgardh, husom ok husastadh RP 2: 379 (1399).
dan, adj. Jfr hurudan.
»dan (daan), adj. [Ss. dial. dån. Jfr Smedberg,
Peder Månssons landsmansskap s. 68] dunkel, mörk,
utan glans, är han (o: månen) blänker skinande . , .
thet märker k]arth wädher, är han rödher märker
störm, är han daan oc swarthor märker rägn vädher
PMSkr 291.
dana, v. Jfr Sdw 2: 1208.
dana arf (daaarff Svartb 558 (1508). dan arff
GU C 20 S. 65. danare arff STb 2: 8i (1485).
dana arf: -ärffwet STb 2: 172 (1486), sistnämnda
ord kan möjligen föras till ett dalla ärve), n. L.
danaarv. caducum . . . dan arff GU C 20 s. 65.
ant-wordade storbiörn skinnare fogodin philppus jensson
xj (10 1Ij) marek reda peninga for gaardin pa dana
ärffwet STb 2: 172 (l48G).
dana iirve?, »., se under dana arf.
dande (danne-), se donde.
»(lane, m. [Mnt. dane, done] eg. fågelsnara; snara
(till galge)! tha swaradhe her ture oc til thät jec holth
honum tor en gäk . . . oc swor han om godbis wndhen
at thär skulle en dane fore Arfstv 21 (I46l).
»daning (daaningh. dáning), /. svimning;
vanmakt, stötas the (o: pärlorna) oc drikkas mädh
myülk . . . göma för daaniugh PMSkr 480. nar
priamus fik see honom störtthe han som död j dåning ned
oppa hans lik Troj 186.
danqvinna, se donde.
dansker (danitz Svartb (skokl) ns (1486). pl.
dansse (hwitha) HLG 2:147 (1523). dans(huitha)
ib 3: 58 (l522)), adj. L. dansk, forscriffua summa j
danitz gwl Svartb (Skokl) 548 (l486). fore tiwffw
danitz gillena ib. fore hundrada mark redha päningha
i danska SD NS 3: 593 (1420). sex march dansk
HSH 20 : 285 (1509). xxx mark dansse hwitha HLG
2: 147 (1523). iiii mark danshuitha ib 3: 58 (1522).
— substantivt. Se Sdw 2: 1208.
dantirska, / Jfr bakdantirska.
danz, m. dans. naar danzsen gaangher i rijngh och
wändher sijk om kringh han som forro war opta
bändher thz hau äptlier faar RK 3: 3010. — Jfr
qvinnodanz.
»danzan, /. dansande, dans. han (o: Johannes
döparen) . . . säls ällir wardhir saldhir hörrönna
sprangh ällir danzsan (uenditus tandem saltibus
mere-triciis) Sp V 215.
»danzeduker (pl. danssedooka STb 1: 331
(1482)), m. kläde el. duk av ursprungligen i Danzig
tillverkat tyg t jeppe andersson och peder matsson
kendes athe hado stwlitli aff a]brict jönsson . . .
Jyu-hatta, danssedooka STb 1: 331 (1482).
»danzekare, m. borgare i Danzig, om än the
vildo väria eller fälla for:na otte torbiörnsson fore , . .
zaker honom tillagdes om forna danzekare skip ok
götz STb 1: 18 (1475).
dara (daara. dora: -da Gummerus Syn-stat 39
(1425, avskr.)), v. 1) göra narr av, håna. thu
daare äldre annan man swa meer Prosadikter (Karl M)
259. 2) narra, svika, bedraga, forbiudom wij
kirlceherromen ... at the her effter ey göra stor köp
med kyrkionne päningoin köpandes beläthe messokläde
. . . thy att twlkom köpom varda kyrkionar mykit
dorada Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.). — lata
dara af sik, låta frånnarra sig (ngt), låta narra av
sig (ngt), ä hua sum nu thenna stenin atte han
gömdin gierna thz bezsta han matte han lotin ey
af sik dara Vis sten 5. Jfr döl’a, samt bedara.
»darare?, m. = dare. war herre . . . loot see
sina makth ok tess dararins (för darins?,) gälniskio
MP 5: 198.
dare, m. dåre. thu gör en dara aff tik som wis
skulde wara for ena vnda qwinno sculd Prosadikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
