- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
114

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dikiare

114

distillera

»dikiare (diikiare GU C 20 s. 287. dioare HLG
3: 115 (1528)), m. dikare, dikesgrävare. fossor . . .
griiffuare eller diikiare GU C 20 s. 287. — ss tillnamn.
RP 2 : 400 (1400). lasso dicaro HLG 3: 115 (1528).

dikt (dykth GU C 20 ». i9>), /. och n. (JMÖ
184; jfr Lat. dictum) yttrande, tal, framställning.
thenne loffsaugen är sötlier i notomen än i ordliomen
är han nakot hardher til at wudhersta, thy at
okwn-nogli ordh finnas thär oc okwnnokt dikt JMÖ 184. —
poetisk framställning, dikt. disticium cii uel lioc
dis-ticuni uel disticio i[dest] carmen uel opus duorum
versuuin twegia versa wisaa eller dykth GU C 20
s. 195.

dikta, v. L. Jfr samandiktadlier.
diktare, m. Jfr lyglina-, ävintyrs-,
ävin-tyris-diktare.

dimba (dymba), / dimma, bildl. thiokka
tu-kan äller dymban taliir nu bortskridha for minom
Bghum Prosadikter (Barl) 88. — *dilllbo viidher,
n. dimmigt väder, iulius ... 26 dagen lieeth dimbo
vädher PMSkr 372.

♦dinibogher (dymboger), adj. dimmig,
ne-bulosus . . . dymboger GU C 20 s. 347. — bildl.
exultacio in aduersis är een dinibogh ok mörk
hwg-swalilse (nebulösa consolatio) aff annars faal fore
haath skuld SpV 141.

»dilllit, m. [Mht. dimlt, timlt] ett slags siden, aldra
lianda riikheet ther husith var medh innan breet,
tribaldh, bliald och examit, silke ok päl ok (swa)
dimit Fredrik ed. Noreen 326. (Jfr E. Noreen, Stud.
rör. Eufemiavisorna II, 29).

diimiielvlka, se dymbilvika.
diogll? vi funno oc i samme book stoor rettilse
om skoger bärg oc dioger (för sioger? d. v. s. sjöar)
i westergylland hwem the tilhöre IISII 16: 102 (1527;
Brask).

dionker, se diunker.

diostera (döstera GU C 20 s. 327), v. kämpa i
ridderlig tvekamp titi häst.

diosteran (doosteran GU C 20 s. 327.
doste-ren Prosadikter (Sju vise mäst) 12o), f. ridderlig
tvekamp till häst. GU C 20 s. 327. Prosadikter (Sju
vise mäst) 120.

»dirva (dyrffwa), /. djärvhet, dristighet. aldrig
gik thz aff myna dyrffwo sätia krij oc örlig mz
gre-cana Troj 247. — djärvhet, förmätenhet, oförsynthet.
biscopen sände honom framdelis til pauau atli taga
aflösn for the dirffwona ok syndena som han häfde
giort MP 4: 139.

dirva (impf. -adhe: dyrffwade Troj 82.
dyrff-wadens ib 166), v. L. — dirva sik, djärvas, drista
sig, väga. jngeu aldrig dyrffwade siig öräddeliga
opsätya siig j moth oss Troj 82. — »dirvas til,
djärvas, drista, våga. ther ära nogre, som ider
my-ked offuerwoldh oc orett haffwa giort oc göra, oc i
dirffwens ey till thz mz retta at widorgöra Uppspriv
15 (1469). Jfr tildirvas.
dirye, /. och n. Jfr niisa-, ofdirve.
dirvllse (dyrffuilsse), n. pl. el. f. djärvhet,
dristighet, tilltagsenhet. engin menniskio magli
heri-mothe sigia. .. meth ofornumpstelig dyrffuilsse SD NS
3: 517 (äldre övers.).

dis, /. — disaþing (dysa-), ». ting. och pl.
samt f. L. disting, om dysatynga nestkomanda STb
1: 208 (1479). dagh til dysätinga iu helsingi ib 312
(1481). — »disatllings markuadlier, m.
distingsmarknad. inna[n] atta [daga] epter dysatiugx
marknaden nestkomande STb 1: 76 (1476). köpthe jach i
distingsmar[k]naden jm (1000) enbrädisspiik HLG 2:
57 (1517). Jfr Sdw 2: 1343. — »disathings
märket (distingx-), m? [Jfr Mnt. märket] =
disa-tllingS markuadlier. eugelbrecht van mönsther
. . . krä|fde mans lwmmer i vpsala nw j distingx
märket nest for leden pa iijc (300) mark STb 4: 50
(1505).

»discipel (pl. discippler), m. [Mnt. discipel.
Lat. discipulus] lärjunge, ihesu christi wälsiguilse
mädh sinom discippler, wari ower mik SvB 22.

disker (diisker: -en STb 5: 214, 216, 217 (1519)
o. s. ».), m. L. 1) tallrik, Jat. Jfr
Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne 2: 191 f, Romdahl,
Fataburen 1909 s. 61. iak eger at gelda . . . thu hundrat
diska oc skala SD 6: 271 (l35l). RP 1: 188 (1364).
then första disk mat ther komber for min herra wi 11
iak dragha til mik mz dukenom Prosadikter (Sju
vise mäst B) 195. — disker ok duker, beteckning för
(eget, gemensamt etc.) hushåll. (Jfr Troels-Lund,
Dagligt Liv i Norden V, 178/.; annorlunda: Schlyter,
Ordbok 120, Hildebrand, Sv. med. 1: 147, Sdw 1: 188,
SAOB D 1540 (och 1535)). alla ther huss och heman
vppeholle medh disk och duck (o: med eget hushåll)
ma-gha köpa rogh STb 3: 108 (1493). 2) bord; bord i
rätten, domarebord; övergående i bet.: domstols kassa, the
femtio marek reda peninga, som joan swensson haffuer
lagt i rettin pa disken STb 1: 266 (1480). ther tiil ga|f
för:ne hustrv gertrud förscriffne erich xx mark padiske
ligiandes offuer alt byte Iför en wilie oc kerlikhet ib ß:
167 (1517). hulke penitige alle tilhope erik kuse anamade
aff disken HLG 3: 155 (1520). ijc (200) mark, som stode
j disken insatte til retta ib. peuingane som j disken
stodho ib. Jfr brödhdisker. — »diska fanter,
m. bordstjänare, är thät swa at os är naghoth affath
tha danthwm wi meor ok morrom wm them än n[a]ghor
härra wm sin diskafant Skrt Uppb 42. — »diska
sliitta, /. disktrasa, paiiniculns de quo disci
ter-guntur diska-twängia ok diska slätta. GU C 20 s. 428.
— »diska thwängia,/. disktrasa f Se föreg. art.

dispenseran, /. anordning, ordning, ey wttydhis
ällir ok wtmärkis enkannelika gudh mz thässom lik—
nilsom, wthan gudhelika skikkilsa dispenseran ällir
midhlan ok skipan kwngörs mz thässom liknilsom
SpV 282.

»dispenserlng, /. övervägande, ey är myn
dristog-liet wtan radzsens dispensering Troj 19.

»dispil, n. Enl. E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil.
45 : 221. Jfr Sdw 1: 187 dipil.

»disputerillg, f. disputerande, förmoder iak at
ingen förståndig man vill giffue sig till yttermere
disputering emoot all cristendomens beslutning HSH
16: 75 (1527).

distillera, t>. sila, filtrera, tak thet hwita aff
ägginm färskom . . . oc thet wridh länge mädh enom
swamp . . ., sidhan distillera thet klarth mädh enom
filth PMSkr 519. ib.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free