Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drivar©
121
drnkkinskaper
weker elfter micaelis, om lian kan (lrilfue the lagen,
som giordes mot honum om then boken STb 5: 241
(1519). — ogilla, underkänna, jtem til spordes the
viij och xl, om the wille driffue eller gille forscriffne
vj witne. tha swnrade the, at the ey kunde them
driffue eller ogille göre ib 228 f (1519). — driva til
ryggia, göra om intet, göra ogiltig, upphäva, kundo
nokor wara swa onsko fuld som thessa gifft oc stadga
met sinne falskheet kunne Siler vildlie till ryggiS
dryffwa Svartb 380 (1439). 3) ge anledning (till),
vara orsak (till), föranleda, orsaka, med prep. til
och at-sats. här maa hwar oc en akta som läüs
thenna hystorian mz (anakolut.- mz bör utgå) hwad
rynga oc föga saak dre|f till ath saa manga mäktoga
froine herra oppa bada sydor . . . liwlket klent wetli
oc oskälilegit forstand thz war mz them, ath the
forwagade siith li|f (jfr Lat. attendant ergo lectores
presentis historie quam leui causa quam debili rattone
tot fortium tot maiorum processit interitus) Troj 104.
S) driva, bedriva, idka. vy cristolfer . . . forbiuthe
högelica, at enga fogata drenge . . . scula nogher
kü-penschat drifwe a lande Uppspriv 12 (1444). bruka
oc driffwa therra köpslaghan medh landz almogha oc
tilkommande gestom PrivfSvstUV (1461, avskr.).
hen-rik stadz werie aff sielff sSttlio, at lian jntho olage
kop bauer driffuit STb 4: 341 (1513). — bedriva,
fö-rehava, göra. gudh aktar miust ath mik huath iak
driiffuir älla gör, for thy iak är fatigh ok fauiss MP
5: 20. 10) indriva (fordran o. dyl.), änders
bel-tere . . . begerde j (en) quitteriiing aff hustrv
tel-seke om thet ar|f hon dreff pa monss laronssons wegna
STb 5: 189 (1518). Jfr hos Sdw bet. 3. 11) driva,
titsmida, hamra ut. eth driffwitli selffbladh PMSkr
514. ib. ib 533. bly drilfs så tyntt att thet [-spi|]lles-] {+spi|]-
lles+} på silke och wäffs ib 608 (senare avskr.). 12)
driva, täta. laat dri|fva oc tiära bator jacter oc
skep Brasks Cal 266. 13) tränga (ned), intr.
sedan dre|f then smöria ned ath halsen strwpen oc
swälgen Troj 188. tå kan ey wirkitt driffua nider
i vgnen och smelta PMSkr 628 (senare avskr.). —
»driva af, driva bort. samme dagh slox mj herre
med sine resenero med the juther och rigsins fiender
vid vnderö och dreff them aff STb 5: 161 (1517). —
driva ater, vederlägga. MB i: 2. Jfr aterdriva.
— driva bort, driva bort, driva ut. wi läsom aff
forfädhranna script, at . . . skothin som skwthin
wor-dho aff fiondomen, driffwo borth (excussit) barnit aff
modherliffweno, ok thz kastadho laukt fran häuiie SpV
304. Jfr bortdriva. — driva up, 1) driva
tipp, tvinga upp. alun hollitt i muiinenom drilfwer
vp spenan soni hänger i halssen, iiiderfallen PMSkr
644 (senare avskr.). — driva upp (ur sömnen?), köra
upp. epter thot . . . (de) drilfuo vpp styremaunen
per olsson om liätther tiidh STb 1: 43 (1476). 2)
på rättsliga grunder ålägga ngn bevisning eller
värjandet biörn pederson sagdo sig liaffua driffuit op
jacop nionson fore xij män oc sköt til witne niels i
alabrunue oc en annen Uppl Lagmansdomb 95. Jfr
updriva. — driva Ut, hamra ut. gullitt är
segast till att driffwa vtt widtt och tyniitt PMSkr 608
(senare avskr.). Jfr utdriva. — Jfr a-, for-, fl*ail-,
i gren-, uödli-, saman-, til-driva.
Ordbok.
drivare, m. 1) landstrykare, wägerna äro
otrygge i upland för tlioe driffuera ther wanka llSli
IS: 55 (l524? Brask), attabernalis ... et attabernio
driffuare GU C 20 s. 42. Jfr skogsdrivare. 2)
smältare, avdrivare. Jfr guldrivare. 3) person
som driver djur, (boskaps)drivare. forstandarana (för
S:t Orjans hospital) giifue dryffuarom teris löu STb
3: 122 (1493). Jfr asna-, fii-drivare. — Jfr
af-drivare.
•drogll, 11. [Dän. drog] odåga, dagdrivare, stode
harthwijch for rettin och sade, tet herman rogge
waar elli drogli och en retli daghtiwff STb 4: 182
(1508).
drop, dropi, droppa, se drup, drupi, drupa.
drosi, se drusi.
drotin, m. L. herre; om Kristus, här sigx aff
burw karl konung sökte jherusalems borg ok the
hälge gra|f drottins wars Prosadikter (Karl M) 290,
drotllillg, f. L. — »drotiiinga dome, «.
drottningvärdighet. (agamemnon) förde henne (O: Priami
dotter) mäd siig till siith rike oc wille skicka henne
ther till drotning oc sätya cliteniestrain wtaff siitli
drotiiinga döuie Troj 282. — »drotiiinga hof (-hooff),
n. drottnings hovhållning, i drotiiinga hof, med en
drottnings hovhållning, med drottninglik ståt.
drotning belöna drog åstad mz siith fölie j drotiiinga
hooff (in regio apparatu) Troj 61. — »drotiiinga
kliidhe (pl. -er Troj 69), n. i pl. drottningkläder.
laat paris heleiiaiii föra sig j drotniugha kläder
dyrliga Troj 69. — »drotninga mark (dröthninga-),
f. gärd 8um 1389 beviljades drottning Margareta. Se
Sveriges historia utg. af Emil Hildebrand 1, 2: 317.
thetta lowadhis swenskom manuom hallas tha
dröthninga marken gaffs aff landena Reuterdahl Kyrkohist
III 2: 528. Chronica Erici Olai i Ser. rer. svec. 11
1: 129.
drotninga, /. Jfr Sdw 2: 1209.
*drotningiuna (dröt-), /. [Ä. Dan. [-droning-inde]-] {+droning-
inde]+} drottning, hon badli medh fogho sinnä, the
litzlä drötniuginiiä, dweliäs the nat Fredrik ed.
Noreen 836.
drotsiite (drotzete. drosäthe GU C 20 s. i64.
drozsatä Prosadikter 264. drötzsäte: -a ib 304.
droetz Svartb 353 (1436)), m. 1) dapifer,
skaffare; särsk. den som förestår anrättningen vid en
furstes bord el. har överinseende över en furstes
hovhållning, "hovmästare", dapifer kögo-mester nota
dapifer commvniter dicitur drosätho GU C 20 s. 164.
konungen bödh sinom drotzota fa sik ena qwinna
Prosadikter (Sju vise mäst B) 191. nw lät lians
drozsatä redlia iiiykin kost mot honum (o: karl magnus
konung) ib (Karl M) 264. 2) drots, en furstes el.
ett rikes högste ämbetsman, ther fore hä|fde then
grewen riddaren swa käran at ban giorde ban
wäl-dhughan drozeta j sino lande Prosadikter (Sju vise
mäst B) 210.
drukkinsknper, m. och »drukkinskap, n. (STb
4: 210, 212 (i5ii)) (drykkin- SkrtUppb 29.
dry-kin- GU C 20 s. 403. drikkin- MP 5: 52. drynk-
ne- STb 4: 210 (l51l)) 1) druckenhet, drucket
tillstånd, rus. hinrik Jönsson ... ful olfuer bordh aff
ret drvckenschap STb 3: 173 (1494). i siith drynkne-
Il.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
