- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
136

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en

136

enbända

bladh Prosadikter (Sju vise mäst C) 224. togh hor
ture thuresou . . . mit köpe goz vtlien thät änisthe
thät jac haffuir j Tiisbo oc oppa ölaudh Arfstv 18
(l46l). PMSkr 684 (senare avskr.). min enasto oc
älskelikaste gudh Mecht 97. 2) en och samme,
samme, i förl. en ok s&mi. somme mena ath sardius
oc corneolus ärw en oc samme sthen PMSkr 489.
— en, et i adverbiell användning: lika. her eggerdz
krvmmodikx hustrv vidisse skal besegles medh
stadz-sens secrete, som tha lesit wort j radzstuen medh
beseglede hwffuedh breffuit, som allaledis eth ludde
STb 3: 59 (1492). aff huilket breffs vthludelse och
jnnehollelse for:ue marina makan och haffuer aff ena
handscript och vnder samma jncigle, lengdh ok bredh
aff bade gardana j ||warth breffuit eu ludeudes och
allaledes bure thera mellen scliifft är ib 151 (1494).
(Jfr ena A 2). 5) pl. i förening med följande
räkneord: omkring, ungefär, til ene xxx (30) men
BS11 5: 157 (1507). ene vi (6) stegha liawe wij til
redho ib 348 (1509). — en oböjt i samma användning.
jak fiik nw for en viij daghe then godlie herre her
erie twrssons scriffuilse FM 293 (1506). ock kan ware
wed en lx karle paa bade skeppen ib 315 (l507). ib
352 (1507). (Om uppkomsten av dessa båda typer se
Terner, a. a. s. 86 ff). 6) obest. art. en. Jfr
Leij-ström a. a. s. 149 ff] 174 ff, 180 ff. samme dag
samtycktes tönius . . . fför en klockere her j bykirken
STb 5: 182 (1518). samme dng giorde matis persson
sin edh för en torn wekter ib 238 (1519). nar hon
thz forstodh aff ende (för enne?J andre (scil.
persona -jfr Lat. a quodam) Mecht 235. —frf best. art.
med åtföljande adj. i superi, et thz wäldoghasta
watu ther i wärldinne är MB 1: 175. — en man
sådan sunt, en "ny", för än man wisthe ordli aff skullo
man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til
atli kastha vp en engilbricht riket offwer halsen
I1SH 18: 29 (1495). ib. — en efterställt
adj,-attributet. sua litla ena bro Pa 19. Baa dana ena iomffru
Lg 3: 633. thät stora sarith . . . hwilkith thu
siäl-wer kiirdhe fför sancto bärnardo, at thät war tik
swar stor oc besk en pina ffür the andhra såren SvB
188. the haff de . . . giort ther ena nya raa aff fä
wägis raa oc andra ena ra pa hangas make Svartb 480
(1464). sva mykit rom halft en hussaradh midli
igö-nom stoffuan VKJ 161. — ivir ena sidho, avsides,
å sido. seorsum aduerbium discretiuum öffuer äna
sidho GU C 20 s. 568. sepono . . . öffuer äna sidho
sätia oc othskilia ib s. 569. — af en stadh, ur stället.
stadogt staar hon (o: blidan), nar hon slaar löss, saa
at foten röris ey aff en stad BSH 5: 147 (1507). (Jfr
Terner, Räkneordet en, s. 176,). — superi, n. i obest.
form. ss adv. enust, endast, allenast, om än liffwet
föller meg tiill tw aar här äpter, oc mith swärd är
wid syna makt, hoppas jac forwist meg enast j myns
kraffzs mäktoghet offwerga oc offwerwynna, saa atli
ey enast tw, wtan alla the ypersta aff grecanas häär
. . . skullo the (the överflödigt) störttha grymmeliga
mz hardom död for niynom hàndom Troj 166. — at
enasto (adhenastha PMBref 317. adenast GU
C 20 s. 203), endast, allenast, dumtiixat aduerbium
qualitatis idest tantummodo adenast ok ey flere GU
C 20 s. 203. oc flngom wj brödrannas adhenastha

scriffwilse mädh tessom breffwisara aff norge är (o:
allenast den brödernas skrivelse, som sänts med etc.)
PMBref 317. — ivir eiio (ower eno. offuerene
STb 2: 194 (1487)), 1) över ens, ense. — vardlia
ivir eno, komma över ens, besluta, codem die wordo
borgamestereuo och radit swa offuerene, ath STb 2:
194 (1487). — komma över ens (om), med gen. tbäs.
thiiss wordho the ower eno vppa badha sidhar met
sampthyktom godhuilia tlierä FMU 1: 382 (l38l). oc
wiliom wi oc sculom tha thes ouer eno wardlia
Rydberg Tr 2 : 660 (1396). 2) bestämt, nödvändigt. Se
Sdw 2: 1212. — *UII1 eno, över ens, ense. tha ban
(o: husbonden) war om eno wordhin medh them (o:
arbetarna) om thera dagxlön MP S: 157. Jfr uiu
ens Sdw 1: 225.

ena, adv. och adj. L. A) adv. 1) en gång.
Jfr Terner, Räkneordet en s. 211. 2) lika. aff
hul-kit breffs wtludelssä oc innehollelssä fförscrifne
marina makan haffuer aff ena handscrifft och wnder
samma insiglä längd och bredh aff baada gaardena i
hwart breffuit ene ludendes och allelodis hurw tliere
millom skifft är SJ 2 : 250 (1494). (Jfr 611 2.) B)
adj. tnsam. Se Sdw 2: 1212.

ena, v. avsöndra, avskilja, skilja ut. tesse gode
men synte och enede per monssons sieleboda rum frau
dinxstadz sieleboda rum, liuar han skulle bygge STb
5: 39 (1515). tesse synte oc euedo per mongsou fran
hans dingxstadz boderum, huad lian skull[o] bygge ib.
— Jfr for-, ivir-, til-ena.

enastads (ene- MP 4: 27. äna- ib 5: 81. ena
stadhis ib 5: 160), adv. på ett (visst) ställe,
någonstädes. swa sagde ban (0: Jesus) siälffuer enostadz
j the hälga läst MP 4: 27. eptir thy ena stadliz
scriffwat stnar j eno jiirtekne ib 5: 69. ib 84, ICO. Jfr

enom stads, en stads.

*euastund, adv. en gång (i tiden), then sama
sedwänian liultz och enastund j aho biscopsdöme som
anderstadz j likit, en tho at hon war nederlagd fore
liogra saka sculd Svartb 382 (l440).

*enhorin (eyn-), adj. enfödd. gaff gud|i synoui
eynboruom son meer pino thola äu nokre meiiniskio ij
jordhrike Saml 6: 159 (Tolf mäst). ib 158.

*enbredher, adj. av enkel bredd, iii (3) rwlla
enbret lärofft JTb 29 (l46l).

•enbrädliespiker och *enbriidhisspiker
(en-brädhe- HLG 2: 14 (i5io). enbrede- Skotteb 409
(1467; Kämn). j brede- ib 454 (1472; Kämn).
enbrä-dis- HLG 2: 57 (1517). enbredes- SSkb 158 (1504 05).
enbredz- HLG 2: 46 (1516). -spiiker. -apyker.
-spioker: -spiok SSkb 158 (1501-05)), m. ett slags
kortare spik. j (*/,) mark for twebrede spike, oc for
enbrede spika for v öre Skotteb 409 (1467 ; Kämn).
jcj brede spyka (0; 100 en brede spyka) ib 454 (1472;
Kämn). — koll. äu lianom (i>: niattis trolle) vij (7)
ar-ticli til ij" (200) enbredes spick til makit östan til SSkb
158 (1506). iiij’ (400) ij-brädhespik ok iiij’ (400)
en-brädhespyk HLG 2: 14 (1510). vijc (700)
enbredz-spiik ib 46 (1516). köpthe jach i distiugxmar[k]naden
j,n (1000) enbrädisspiik ib 57 (l517). Jfr tviibrädhe-

spiker, tvlibritdhisspiker.

enhända, f. envishet, fämpta (högfärdens trappa)
är enlaghaheth oc enbända SvKyrkobr 353.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free