Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensauiber
141
enskylder
som foro emsaman christi kerlek . .. sökiä swa he]gra
mnnna nvm ok slädher ib 200. — såsom en enda;
odelad, nff tliessa helgasta sacramento tagha allo
eeiis ok likamyghit hwar een tagher christum allan
ok alle crisne tagha han eenan ok emsaman hwar man
äthor han allan toch blifuer han j hymniorikj een ok
ii then samy SvKyrkobr 167. (1 ack. sg. m. kan detta
ord icke skiljas från ensmilberj.
ensaillbor (em- SvKyrkobr 1&8, J Buddes b 162.
H. ensämpte FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.)),
adj. L, — ensailiail. modlien emsanie lichamon (o:
enbart kroppen) tagx aff adam ok sielen hanom giffs
ok tillföges aff gudhi SvKyrkobr 188. nyonde radhet
är at vedliorsighiä alla verldzliga gliidhi ok licamens
lusta ok j mik emsamom sökiä at lustas ok lifwa J
Buddes b 182. — n. adv. ensamt, allena, (ryssarna)
blonde, iiiordo och fongadlio manglia gode men och
rBffuado alth thet the hade bätro Sn pa iij’" (3000)
mark swenske aff thorn ensämpte aff aho . . for wtan
almogenss skada ther samastadz, som bodho i norrebotn
FMU 8: 302 (1443, samtida avskr.). Jfr elisaman.
eilSltmill (emsamen SvKyrkobr K,2, J Buddes b
163. ». ensammeth SkrtUppb 88. ensammldh
Prosadikter (Sju vise mast C’) 234. ack. sg. m.
en-samnan SvKyrkobr 331. pl. ensambne PMSkr
268), adj. L. ensam, utan sällskap med ngn annan.
liöka . . . llygha altid ensambne PMSkr 268. haruidh
laa ensammidh j liusidh Prosadikter (Sju vise mätt C)
234. — ensam, utan förening med ngn annan, för sigt
själv, han emsamen tekkes allom, ynipnongas allom
till forsculdan, aathrekker allom til aterlön J
Buddes b 168. häfd||e iak oth hiärta, som ensammeth
ware slörre än aldra mäniiiskio hiärta SkrtUppb 88.
— ensam, såsom den ende; med adverbiell
återgivning: blott, endast, enbart, swa skal oc mätiniskiau
wara lydogh gudz budhordhum, oc bidhia til honom
ensaninaii SvKyrkobr 331.
*eiisamliker (-ligh. -ligen), adj. särskild,
speciell, för ngn egendomlig el. utmärkande, philargiria
är mz hwilko oskälikin ok onsamligen päniuga
astwn-dan samansankas ällir fwlkompnas (per quam
singu-lari appelitu pecunie colligende Jrena laxantur) SpV
139. swa som alf solinne ok solgislomoii . . . wii"
dhirstars rätuisonna sool ok awa som aff margarita
thorn dyra stenenom, ok lians klarhot ok kostelikhot
christi eiisamligha natur (christi singularem naturam)
ib 280.
*eusamlikliet, f. enhet; gemenskap, gudz 01 dh
tho temprera sik äptir thz som wi liaffwm nämith til,
swa at the sik äptir waroni wanskilsom laghando,
wiidhirstwiidum samangripa the modhrena mz
sone-110m, nw sina brwdh the hälgho kirkio,
wndhirstwn-dum linaria ena rätuisa siäl j sacramentis enhot, ällir
ensamlikliet (in unitate sacramenti) SpV 189.
ensdel för endels, se d, o.
ensdel för eiioilel, se enodhal.
enselikcr (ens-), adj. ensam, en enda. j
wis-donimenoiii är wndhirstansiiis aude, hälaghir, enslika
(för ensliker?, Lat. unicus), margfalloghir
kwemine-likin smidoghir Sp V 545. — ensam (levande) för sig
själv, (hon) är ey bcstandin epter wärldena
liügfär-doga »mgangho eller fanytto tykkio eller stort lof-
ordh vthan liffuer gärna enslikin vppa thät ath hon
skal ey warda hindradh j gudz tiänist ok bätringh
fore sina syndhor MP 4: 151. — ensam, enslig,
siälf-uer tok han a sik et ensolikit lifuerne Prosadikter
(Barl) 91.
enselikliet (ens-), /. ensamhet, enslighet. jak
flyddo vudan ok fiärkadhe jak mik lankt fran
almo-gans vmgango ok bleff jak j euslikhctina (Vulg.: et
mansi in solitudine) MP 4: 151. (Ordet har väl här
knappast den rent konkreta bet. ’ödemark’; jfr
emellertid Bib. 1511 etc: üknenne.)
eusinua (een-), adj. särskild; som har sin
egenart, individuell, personlig, j blaiidh andhra systra skal
hon ekko wara eensinna (singularis), at hon ey skuli
wara allom til haath, ey skal hon oc wara formykit
alinenuelikin, oppa thz at hon ey skuli wardha andhrom
leedh Sp V 174.
eusinnadher, adj. särskild, enskild. högfärdin
är en bliiidh astwudan, owir alla andra, til
syndir-lighiii ällir ensinuadh ophögilse (superbiu est.
singularis excellentie super alius. cecus quidam appetitus)
SpV 138.
eiiskyldelika (enskyllelika. -ligha), adv.
1) särskilt, enskilt, (var) för sig. the samu systra
oc brödhir som swa til skipadhe äru foro waliuo at
sithia tho skula lönliglia oc enskylleliglia wtleta oc
bespöria liwaria ena röst Abbedval i Vkl 77. dauid
siglier quj fingxit singillatim corda jdest aiiimas han
giorde ecnskyldeliga liwaria siell vedli sik SvKyrkobr
189. tha varder gud ok är allars there glädhi
al-menneliga ok huars there glädhi eenskylleliga (et
Dens erit gaudium oinnium, et gaudium singulorum)
ib 232. ty liaffwa bada släktaua vntli oc giffuith
thet här til clostridh, tlioo äy meth eendräkt, wthen
hwar släktin onskyllelicha aff sik VKJ 241 (1447).
hwar pwlwer skal malas enskyllelika pa stenenom PM
Skr 552. — hos var och en särskilt, hos var och en
för sig, självständigt, ü[iscipulus]: hwj kallas thou
helgo aiidhe ey beggers there son swa at annar there
vare fadren ok annar modhreu. m[agister]: thy at
han eenskyldeliga ok jemlikliga vtgaar aff thöni badhoui
(b: Fadern och Sonen; jfr Lat. quia simul et
mqua-liter ab utroque procedit) SvKyrkobr 124. 2)
särskilt, i synnerhet, fra opliofueno tha liafuer gudh
aat-skilt ok ä nagra bosynnerliga vtliualt som hanom
eenskyldeliga niatthe tokkes SvKyrkobr 151.
enskylder («. inskyltli Svartb 492 (1468).
en-skölt VKJ 116 (c. 1500). enskilt Scartb 524 (1477?),
Arnell Brask BtUI 12), adj. L. 1) enskild, privat.
enteca idost peculouui vol propriuni onskylth ok ogitli
GU C 20 s. 221. huars there eenskyld ärä är allars
there ärä SvKyrkobr 238. — hava enskylt (til), ha
enskild tillgång (till), ha enskild äganderätt (till).
böle boana skulu haffua enskilt tiill skoghon, som
liggor mellan myllaby ok eptor:de roor Svartb 521
(1477?). 2) avskild, för sig själv, tha nokor
fä-liadher skal affla och öxlas skal thet som ban (0: av
hankön) är enskylt haffwas j trätio dagha PMSkr 214.
— ii. adv. enskilt, särskilt. SD KS i: 655 (1413). thet
scal then förnoiiipda katerine minno dotter tilhöra
een-skylt til henuä berghning ib 3: 121 (1416). then 6tröm
som ther nidhan fore ligger skal höra böndernä til j ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
