Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fabulera»
144
fafiiugtalugher
MP 4 : 253. 3) giva bort, lämna bort. lio» hnffdö
fangit thz for:de gull borth framdolis till giimii
he-derligha quinna hustrv eline JTb 91 (i51l). — fa
fram, lämna fram, lämna ut, överlämna, köpmannen
syälffwer satte ey troghnau man til alh faanga
got-zcth fram PMSkr 24. Jfr frainfa. — fa i gen,
återfå; återvinna, återerövra, ther for jnnan fyngo
athor greeana marken jgän, oc trojaner mattho ather
giffwa llykton Troj 162. — fa in, inlämna, inbetala.
fig jak in a dyra warfrwgadngh 12 ’/a marc swenska
VKJ 286 (1460, Bil.). Jfr infil. — fa ut, 1)
utdraga. vsle mannin fik wt sin knif Ilel män 202.
2) utfå, utbekomma. BSII 5: 168 (1507). 3)
utlämna, utgiva. Sdw 1: 231. Jfr utfa. — Jfr Hilt-,
vidlier-fa.
"fabuleran,/. (onyttigt och onödigt) pratande, döff
til gudz ordh rask til hwilona, oc Been til iirffuode,
wakiu til tabuleran, och dulsk, oc laat til wnku
SvB 139.
♦fadder, /. [Mnt vadder(e), /.] kvinnlig (med-)
fadder; i oeg. användning som hövlighetsbenämning på
adressatens hustru (el. som sådan betraktad kvinna),
"kusin", heise wor fadder hustru Ingeborg med monge
gode nätter aa vore vegne FISH 14: 70 (1525?, Brask),
ib 15: 18 (1526?, Brask), elligos skulle vor fadder
leuge siden faat the ärther wi henne loffuat haffue ib
14: 70 (1525?, Brask) etc.
*fadderskaper, m. fadderskap, andlig släktskap på
grund av fadderskap. the barn söm alflles i feste
oc fader öc moder sedhen skilies aat för skylskap
swa-gerskap fadderscap eller annan swadan saker epter
kyrkenes dom IISH 16: 101 (1527, Brask).
faddrn, f. [Mnt. vadder(e)] 1) kvinnlig
fadder, gudmor, commater .. . gussiff ok fadra GU C20
s. 127. 2) = fadder, /. heise wor faddra och
gudbarn med monge gode nätter aa wora wegua HSH
14: 87 (1526, Brask).
fadhir (fadhor Nio kap ur Bir 27, 33; SD NS
3: 430 (1419). gen. med art. faþrilis KS 52 (132,
56). dat. fadhre JMÖ 40; J Buddes b 171. fadre
SvB 479. fadhere Mecht 88 (bis); MP 5: 82; SvB
490. ffadire Vm Fornm Arsskr 3: 88 (l37l). pl. nom.
fädhre Rydberg Tr 3: 160 (1436); Arfstv 98 (1472)),
m. L. ýader; bildl. fader, upphovsman, upphov. Sdw
2: 1213. gudh är fadhor oc giuare alla dygdha Nio
kap ur Bir 27. — fader, ss hedrande el. vördnadsfull
benämning, särskilt ål (högre) medlem av det andliga
ståndet, war een mena rykt i landet, att wår fader
ärchiebiskop skulle then tijdh wara döder Lindblom
Äbval 6. idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva
faat af vor heliga fadher påven, at i skulde vedergöra
thet vedermoth the heliga kirkio oc verdoga fader
erchi-biskop jönis är vedherfaret ilist Handl Vill 1: 20 (1464),
äpterscreffna sweriges rikes fiilmächtig sändebudh,
swa-soin är wärdughe fädhre oc herra, biscop thomas i
strengnäs oc magnus i abo . . her cristiern niclisson etc.
Rydberg Tr 3: 160 (l436). the werdhogha fädhre och
är-lighe godha mon aff rikensens radh Arfstv 98 (1472).
Jfr döpilsa-, folster-, for-, foster-, gudli-,
kir-kio-, mat-, skripta-, stiup-fadhir. — fadhur
brodliir (faderss broder (dat.) SJ 2: 2i6 (1492).
pl. fadersa bröder ib), m. L. farbroder. — fa-
dhur brodhor dottir (fader broder dotter),
f. farbroders dotter. SJ 2: 118 (1488). — fadhur
brodhor son (faderbroder sön), m. farbroders
son. SJ 2: 118 (1488). — *fadhur gardker
(fe-ders- STb 3: 39.i), m. fädernegård, andhers suensson,
wor stadtz borgamestere, medh sin samborne brodhor
per swensson . . , vploto jöns nielsson j bensaby j
lula soclin all theris brodersdeol j theris feders gardh
bensaby, som the är|ft hade effther theris fader swen
biwrsson STb 3: 395 (i49s). — fadhur inodliir
(fadermoder. fadersmoder Uppl Lagmansdomb 52
(1492)), f. [/3/. füffumnidir] L. farmoder. Uppl
Lagmansdomb 52 (l492). Fil 5: 250 (1513, nyare avskr.).
Troj 298.
fadhuiiikhet (faderlighet),/. faderlighet,
egenskapen att vara fader, min ffadher haffwer j sigh
ffäm egeligheter. fförsta är |faderlighet, annadli enhet,
tridhie alzmilktoghet, ffiärde äwinnelighet, ffämto är
at skapa JMPs 45. — faderligt sinne, kalles herren
rijksseus fadher, bewijsse och allan fadorligheett PM,
Skr 687 (senare avskr.).
fafiillgra, f. sysslolöshet, han wille altiid gerna
war[a] j nagro arffwodhe fafängan gatli ban jnthe
lyded Troj 74. — Jfr viirnlds fafSllga.
fafänger (best. pl. fafängla Troj 56), adj.
fåfäng, resultatlös, fruktlös, wt.haii hon haffdhe swikin
wordhit, mz swik ok konst, häriaren j sogrenom
haffdhe giorth fafänga reso Sp V 165. — fåfäng, som föga
gagnar, onyttig, hwij skalt tw ty herrä konwng förfäras
wid hans onyttoga oc fafängia ord, som jngeu skäl
mäd fölior Troj 56. — onyttig, fåfänglig. huilke
peninga j byssan wanr hade köpmannen forsamleth pa
sky[p]sbardh aff theris tykörth j kortelspoel och
wardh-taffuel, gudj . . . jomfrw maria och Bancta anna til äre,
til messa fore theris fanfengo stunder . . .
köpmannen hade j theris rese STb 3: 383 (1498).
fafängliet, /. sysslolöshet, märk at thu ekke äth
gudz brödh oc almoso j läti öc fafängliet Mecht 231.
fafiinglika ("lik SvKyrkobr 15. -ligha), adv.
resultatlöst, fruktlöst, förgäves, till ingen nytta, thu
som bär christum j thino reno bryste, . . . thu aktar
ekke fufängligha til himilsligha wisdomsins ordh ok
gurniga Æþlr 378. nw höre tik til at döma, huru wi
haffwom lopith fructsnmlika ällir fafängligha (in
va-num) S/i V 496.
fafiingliker (fåfänge-, -lig-), adj. 1) om t-
tig\ (från religiös synpunkt) tom, värdelös; fåfänglig.
naar mannen hindi| ra sina thanka j warldzlikom, och
fafänghelikom tliingom (terrenis et cogitationibus
in-utilibus) Mecht 269. lägh mik (0: Jesus) . . .
eiisam-nan oppa tit|i liiärta oc bortlägh alth thät som
faa-fängligit är SkrtUppb 143. 2) lös, otillförlitlig,
grundlös, ogrundad, om noger finnes, ther ider wiil
före noget fafenglig tall eller ryktlie fore, tha säter tiil
swadano ingen tro liellor liitli STb 6: 340 (1521, Kop).
fafiillglikhet, f. fåfänglighet, flärd, nar nakor
fafänglikhet (vanitas) löse, oc ostadugt gör thit hiärta
Mecht 212.
*fafiingtalugher, adj. som för onyttigt och
onödigt tal. polilogus (för poliloquus) . . . idest
mul-tiloquus et verbosus margtaluger fafäng-taluger GU
C 20 s. 463.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
