- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
154

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fatas

154

favitugher

swa fathadhir a£f thesso vndre ib 155. — hämta, här
willo han fata wtaff ena starka beuisning at . . . Bel
män 196. 2) packa (i fat)f om thet prizska breuit,
som ludher pa then formängda humblan och jernith,
som formänges medh ]uppå jern, och fätes geffla jern i
annor fath, ok engin skipi gamblan humbla »tli vidh
xl (40) marek STb 1: 475 (1478, burspr). 3)
bestämma., besluta, at. the . . . bliffuen widh thessa
ski-pilse om fornämpda bygning oc jnlykko som nw sagt
oc fatat är Nio handl rör Vkl 233.
fatas, se fattas.

fataluglier (faa-), adj. föga talande, fåordig,
fåmält, epitomaticus . . ■ idest breuitns vel dictus
(Cathol.: breuiter dicens vel dictus) faataluger GU C
20 s. 224.

*fataill (faath aam), n.t åm, kärl och rymdmått
för bl. a. sältran. kendes hanis rysse fore rettin, ath
[ban] bådo opburet aff hanis falkinsten xij (12) faath
aam siiäl och albrict gulborg iiij (4) sääl aam, fatidh
fore vj (6) marek STb 1: 34 (1475).

*fatbräd, f. fatkant. beta heelsuden lagd op i
hoop oc owan oppa j stykke bergcna fisk heolt oc
stekt oc medh stekta skånska si]ler paa fat breddeua
Sex ekon tr 272 (ur matsedel).

*fatmakare (-maker SSkb 323 (1509-10)), m.
tunnbindare. Se Brieskorn, Några medeltida
yrkes-namn och titlar s. 4 f. Sdw 2: 1215. fatmakaren
de-dit ij öre SSkb 268 (1507-08). — ss tillnamn. SJ 1: 140
(1445). mattis fatmakere Skotteb 159 (1464-65). STb
1: 239 (1480), 3: 54 (1492), 260 (1495). SSkb 165
(1505-06), 243 (1507-08), 323 (1509-10). — *fatmakara
husfru (fatmaker-, -hustru), /. tunnbindarehustru.
SSkb 71 (1502-03), 115 (1503-04), 151 (1804-05), 189
(1505-06),

*fatmakirska (-erska), /. = fatmakara
husfru. SSkb 229 (1506-07).

»fatinästare, ni. tillverkare av (bord)kärll,
tillverkare av laggkärl, tunnbindare? Jfr Brieskorn,
Några medeltida yrkesnamn och titlar s. 5, Sdw 2:
1215. ss tillnamn, mällan melissa fatmestare gardho
oc laurens tompt SDNS 2: 849 (i414). 110st östan
fore kätilbiorno fatmestare SDNS 3: 351 (1418). jon
fatmester Arboga tänkebok 6 (1452). swen fatmester
ib 7 (1452). per fathmestere ib 21 (1454) etc (enl.
uppgift av E. Noreen).

*fatliadher (fathnath), m. beskaffenhet, bestå
hwnda oc annar dywras kraffth pröffwas oc skodas
alf kroppannas fathnath oc sknpilse PMSkr 12*.

*fatsvarvare, m. fatsvarvare, svarvare av (bord-)
kärl. scutellarius . . . fath swarlfuare oc fath säliare
GU C 20 s. 558.

*fatsälinre, ra. fatsäljare, försäljare av
(bord)-kärl. scutellarius . . . fath swarlfuare oc fath
säliare GU C 20 s. 558.
fatta, se fata.

fattas (fatas. impf. -ades. fattidis Arnell
Brask Bi1 25), v. fattas, brista, fela. engte fatades
i forscripna xxx märcker SJ 2: 20 (1476). huat tik
fattas thät wil iak gärna opfylla SkrtUppb 154. them
tilhörer göra bygnyngena stadoga, oc jnthe lätha
fattas PMSkr 5. vm winthren . . . see til vm werkana,
ocli vm mykit fattis, segie til fogothanom Arnell Brask

Bi’ 28. ib 25. nw är än fatandis . . . them som
pela-ghrima äru, fädhirnislandit (restat . . . peregrinanti
patria) SpV 491.

fatter? adj. Se Sdw 2: 1215.
fatökdoinber (fatik- Mecht sss. fatlgh- STb
5: 334 (1521, Kop.)), m. L. 1) fattigdom;
ringhet, ödmjukhet, i uttrycket andeliker fatökdomber.
gudz thiänista qwinna laa siwk j sinno sängli, ok
sukkadhe innerlika, mz höghe röst, til gudh, j
andelikom fatikdom, alf allo hiärta Mecht 288. 2)
ringa ägodelar, then fatiglie man . . . gaff sigh til
sine wener och frender ther paa alandh, j then akt,
som wii formerko kunne, han wilde ware ber iglieu,
effter thet hans ifghor och fatighdom finzs her stedes
orappet oc oforskiugreth STb 5: 334 (1521, Kop.).

fatöker (fatigher. fatugher: ffatugha Sv
Kyrkobr 350. best. n. fatighia MP 5: 179), adj L.
1) fattig, äptherste alf christi fatighom (ultimus
christi pauperum) SpV 3. 2) arm, olycklig, allo
lians golfuer och testament, som han för sine fatigo
siel giffuit hade STb 5: 82 (1515). 3) torftig,
tarvlig, ringa. Sdw 2: 1215. Jfr barfatöker. —
*fa-töka tioild (ffatige-), f. eg. den del av tionden
som var avsedd för de fattiga, urspr, av bonden själv
kvarhållen och utdelad åt de fattiga, sedermera ofta
skiftad i olika lotter, t. ex. till själagården, till
hospitalet och till kanilcerna; särsk.: till kanikerna utgående
del (fjärdedelen) av den kyrkorna och domkyrkan
gemensamt tillfallande tredjedelen av tionden. at tiil cauika
födhe och vphälde som wid optanenipde domkirkionne
sytiiia scu]u, . . . scal alf hwnrio moderkirkio sokn
och cappello tcsselikis en fiärdedeel bodhe aff kirkioune
oc swa aff sancti henric* deel til hopa wthdelas ok
hiith sendas j huario helzt thetta falla kan . . .;
huilken fierde deel wtgiffues j menige sworiges kirkier
ok hother ffatige tiondh, canickom tiil hielp ok
wp-hälde Svartb 550 (1486).

fatökis folk, n. fattigt folk. Jfr Sdw 2: 1215.
*favis (fauiss MP 5: 20), adj. utrustad med
ringa förstånd eller kunskap, enfaldig, okunnig, olärd.
gudh aktar minst ath mik huath iak driiffuir älla gör,
for thy iak är fatigh ok fauiss MP 5: 20.

fåvitska (fawisdzska: -o SpV 217. fawiska:
-O llel män 218), f. oförstånd, oförnuft, dumhet, af
enne darotto fawisko forsumadlie iac mik at scripta
Bel mån 218.

favitsker (fawizsker. fauetzsker: -an Sv
Kyrkobr 188. fawesker GU C 20 s. 257. n.
fa-WÍZt SvKyrkobr 49. fawist Mecht 163), adj.
få-vitsk, oförståndig, utan förstånd, dum. jak tror tik
ey vara swa fauetzskan (non puto te ita desipere) at
tu lichamen vthan siell mene vara menniskio
SvKyrkobr 188. — oförnuftig, dåraktig, liwat är
fawizska-ren än wilia styra gudliz wilia äpther miuom thokka
SkrtUppb 66. ey taladhe ban nakath fawizt mote
gudh SvKyrkobr 49. j minom wngdom j hwilkom iak
aldrigh nnkot fawist (puerile) giordlie mote gudz wilia
Mecht 163. ffatuus . . . fawesker GU C 20 s. 257.
genwärdogha ällir frauwända akthin giordhe them
fa-widzskor (troligen för fawidzska; Lat. perversa
inten-tio fatuos fecit) SpV 266.

*favitllgher, adj. föga vetande, oleunnig, obildad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free