Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftärdhunger
161
flät
fliirdliuuger (fyärdyng. fierdung. fierdyng.
fierdingen JTb 95 (1513, se ex. nedan), färding
Svartb 440 (1450, Skokl), HLG 3: 99 ("1528). ferdig
ib 98 (1528), 105 (1528). pl. -ar. utan ändelse
Arnell Brask Bi1 33 (efter räkneord)), m. L. 1)
fjärdedel, hwudkaal cloffuen j fiärdunga vel auden
Sex ekon tr 270. — fjärding av ett slaktat
boskapsdjur. the koma bärende köt, som war twå fierdunge
alf en ox STb 5: 80 (1515). — fjärdedels mil,
fjär-dingsväg. Sdw 2: 1344. jach will gaa en fierdingen
wegh bor th JTb 95 (1513). — fjärdedel av en tunna,
fjärding (ss rymdmått för saltad fisk), j fierdung aal
Arfstv 81. — fjärdedel av ett (lis-)pund. alfradit Ur
en fiardwngx smör oc 1 pund VKJ 78 (o. 1500). —
fjärdedel av en mark silver, (de) togho fra honom
alt, thet han redhast när sik badhe, som är 3 nobela,
1 silff kors och 3 fjärdunga päninger FMU 3: 41 (1432).
— fjärdedel av ett härad. Se Sdw 2: 1216. —
fjärdedel el. mindre del av en socken. Se Sdw 2: 1217.
— fjärdedel av en stad. i sancte ololf fierdyng SJ
2: 127 (1488). STb 4 : 305 (1513). 2) fjärding,
laggkärl. äple . . . läggis skikkelika j en nyan fyärdwngh
fwllan PMSkr 330. ib 332. Jfr ars-, lialf-,
OX.’l-fliirdhunger. — fliirdhnngs attunger
(fiärdhiongx- VKJ 23 (1447), 41 (1447), 267 (1447) etc.
fiärdhioma- ib 37 (1447)), m. fjärdedel av en åtting
(ss jordmåttsenhet). VKJ 23 (1447) etc. — UärdllungS
bol, n. fjärdedel av ett bol (O: jordegendom, av ett
visst mått el värde). Jfr Voionmaa, Finska
Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 94 ff. vnum
fiär-dunx bool torre in villa biorneby, parrochia sunda in
alandia sita, cum omnibus suis pertinenciis etc Svartb
99 (l353). eth fiärdungx bool jordh j biomaby, met aker
oc eng oc allom androm tillaghom ib 212 (1397). ib. —
*fliirdhuilgs gardlier, m. fjärdedels gård el.
hemman. Sdw 2: 1217. — »Aärdhungs lime
(flär-dhiongx-), m. fjärdedels "lime", d. v. s. bunt av
(ett visst antal) små knippor (lin el. hampa), ss
måtts-bestämning. Jfr Rietz 404 6. a ff r adh war 1 march;
nw är thot 2 öra, 1 pund bast, en liärdliiongx linie
hanip VKJ 272 (144;). — fliirdliungs luter
(fiär-dhiongxlot VKJ 271 (1447). fiärdhingx- ib 267
(1447). pl. ack. -lyti ib 19 (1447) etc), m.
fjärdedel. särsk. fjärdedel av en åtting (ss jordmåttsenhet).
i göthawij (äger klostret) 6 attungha jordh, 1
fiär-dhiongxlot minna VKJ 271 (1447). i lukerstadhom
ägher clostridli 1 attungh oc 3 fiärdhungx lyti ib 19
(1447). i häsleby ägher clostridli fäm fiärdhungx lyti
ib 21 (1447) etc. — »fliirdliungs piinningsbol, ».
fjärdedelen av ett penniiigsbol (ss jordmåttsbestämning).
i digrafröö (äger klostret) 14 alna jord och ’/2
pä-ningxbool och itli fiärdungx päningxbool VKJ 161
(1447). — »flärdliuilgs 8tang, f. fjärdedel av en
"stång" (ss jordmåttsbestämning). (ängen) liggher
för ena 5 alita staangh oc ena fiärdwngx staangh
VKJ 57 (c. 1500). — »fliirdliungs tolftunger
(fiär-dhiongx tolfftingh VKJ 41 (1447)), m.
fjärdedel av eti "tolftung" (ss jordmåttsbestämning). Sdw
2: 1217. hornstaffwi 2 gardha, annar ligger for 1
attungh oc annar for en fiärdhiongx attungh oc en
fiärdhiongx tolfftingb VKJ 41 (1447). — flärdliuilgs
örtugh (ferdinx ortogh SDNS 3: 40 (i4iö)),
Ordbok.
f. fjärdedels örtogsland. iak . . . gaff honum fore
Iho iordh viij orthoger ok ena fordinx orthog bi
bruiivalabodhum ok bi brunvalaby ena ferdinx
ortogh mina en ij orthoger SDNS 3: 40 (1415). —
»fliirdliungs Örtllghlaild, n. fjärdedels örtugsland.
et fiiirdhunx örtogliland iordh SDNS 3: 143 (1416).
»fliiril (fiärel: -le (pl.)), m. fjäril, ffiärelle
oc andro marka dräpis PMSkr 303. then tidh the
yrten kattoosth star j blonisther wm anrith thaa ärw
tho markane fiärelle mykit flygande ib 304. Jfr
flii-dhalle samt fliidlial Sdw 1: 254.
fliirran (ferren Gadolin Pants 279 (1386). ferin
SDNS 3: 305 (1418). flarn FMU 8 : 207 (1440). fiernä
Gadolin Pants 272 (1368). fiärnä Arfstv 109 (l480)),
adv., prep. och adj. L. A) adv. fjärran, liärran
til (fiärrantil), långt borta. 6tandando fiärrantil bak
j mönsterit MP 8: 329. B) prep. med dat. (el. i
dess ställe ack.), fjärran, fjärran från, långt ifrån.
närby älle fiernä Gadolin Pants 272 (i3i;b). närby ok
förin SDNS 3: 305 (1418). när by och fiärnä Arfstv
109 (l4S0). sighir iac at thu giordhe tliät thy, at han
skulle lifiia i liwilo oc styra miidh tliic tha är ey
fierran sanno Hel män 160.
flärre (färra SDNS 3: 185 (uie). ferrä ib 36
(1415). färr ib 271 (1417, yngre avskr.). komp.
fär-mär MP 4 : 247. fermer- RP 2: 124 (1386).
fär-märe SDNS 3: 252 (un), fierre mere STb 5:
206 (1518). superi, färmast SDNS 3: 39 (1415), MP
5: 27), adv. ochprep. L. I posit. A) adv. 1)
fjärran, långt borta, eet halpt march land iordh . . . medh
aker oc eng, hws, jordh, skogli, fiskewatn, i vatho
oc thörro, ner oc ferrä SDNS 3: 36 (1415). 3)
långt, vitt, vida. bildl. nar swa fjerre komber, tha
scal han etc FMU 3: 112 (1437). B) prep. med dat.
(el. i dess ställe ack.), fjärran från, långt ifrån.
närby oc färra SDNS 3: 185 (1416). närrbo ok färr
ib 271 (l417, yngre avskr.). — II komp. A) adv.
fjärmare, längre bort. tha wil jak flyttia min bodastadh
farmar liälder än nämär MP 4: 247. war hustrv
ma-riet dinxtadz en leed nermere pa möderne oc broder
henric en mann fierre mere pa fädernet STb 5: 206
(l518). B) prep. med dat. (el. i dess ställe ack.),
fjärmare från, på längre avstånd från, längre borta
från. fennersolo RP 2: 124 (1386). färmäre solene
SDNS 3: 252 (1417). — III superi. A) adv. längst
borta, han haffuir sik giffuit til ath nämarst vmglia
medh ihesu christo ok är tha färmast frän bonum
MP 5: 27. B) prep. med dat. (el. i dess ställe ack.).
jäppe andersson fik ... vi öreslandh jordh i valsko,
färmast solen SDNS 3: 39 (1415),
»lliirta, v. [Jfr lsl. freta] fjärta. pedo . . . fiärta
GU C 20 s. 424.
flät (fät; "in MP 4 : 246. fäth: -en SvB 484),
n. L. 1) fjät, steg. the mödlielika fätlieu som
thu gik til korset SvB 484. 2) fotspår, all fätiu
epter honom waro full aff blodli MP 4: 246. — hug
ok fiät, hack i häl. troyaner folde them liwg oc
fräth (för fiät, se Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV.
3: 40) Troj 31. the rymde alt jntill stranden och
panthasilea folgde them liwg oc fiäth ib 237. mattlie
grecana ryma tiilbaka oc panthasilea oc polidamas
folgde them hwg oc fiäth ib 240.
Il.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
