Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fläkkia
165
fodheriiiargk
sköld; bildl. som benämning på överlöpare, perftiga
. . . qui de vno excorcitu fugit ad alium wlgariter
fläkkeskioller GU C 20 s. 434.
fläkkia, /. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 327.
fliikkin, v. fläka, fläcka, klyva, tak en gren . . .
oc honom klyff fläkkiandis warliga mädh enom kni|f
pa andro sidhonne swa ath tw jnthe sargar knopporna
PMSkr 322. tak wp eth wngth kyrsebära trä oc fläk
thot j twå dela ib 347.
»fläkkogher, adj. fläckig, scutillätos . . .
fläkko-ger GU C 20 s. 558.
flämsker (flamsker), adj. flamsk, flandersk. iii
ta|fla flainska HLG 2: 147 (1523).
»fliilllta (pres. -ar), v. flämta, häftigt andas, ärw
the (o: oxarna) mykith hethe tha latis ey til ath
ätlia för iin the wenda athor ath flämtha PMSkr 198.
•6 232, 242. then hök som flämthar oc ängslas ib 273.
fliingia (pl. flänglor. flänghor JMÖ 112), /.
1) flagellum, piska, gissel. JMO 112. 2) piskslag,
gisselslag; särsk. i pl.: plågor, marter, modhrnn oc
pighan saa christum lidha tässa ftänghior JMÖ 191.
thän värk ok flängior som iak tholde Nto kap ur
Bir 29.
flängia (part. pret. flägnder SvB 293.
flän-dher ib 456), v. 1) flänga, fläka, åstadkomma
revor (t. ex. i bark), kniffwen som wintrännas
grena a|fskäras mädli skal wara alstingis liwas hardher
oc tynner, thy är han boll oc tyokker tha flängher
ban PMSkr 319. 2) piska, gissla, hon saa sin son
standha nakin skälwaudhe bundnan ok flängnaii (för
flängdan) SkrtUppb 390. — Jfr gonoill-,
lllldll-flängia.
*flällgilse, re. pl. el. f. gisslande, thin (o: Kristi)
fängilse, kinpwstaii, spwtan, oc hädhilse, näktilse,
flänghilse, oc gabbilse SvB ––-Tfr hlldhflällgilse.
flärdli, /. L. Jfr srnikra-, tvä-flärdli.
fläsk (flexk HLG 3: 95, 97 (1528)), b. L.
fläsksida, svinkropp, xx och v flexk HLG 3: 95 (1528).
tho skar jak op eth flexk ib 97 (1528). Jfr siälfläsk.
— *fläska skinka (fläskia- GU C 20 s. 442.
fles-kia- ib s. 436. -skynka), f. svinskinka, porna . . .
fleskia skynka GU C 20 s. 436. petaso . . . fläskia
skynka ib s. 442. — »fläska svärdher (fläskia-),
ni. fläsksvål. cal[l]us . . . Bkoalester ok
fläskia-swär-der GU C 20 s. 68.
»fläskeböste, b. del av ett slaktat svin, fläskbog.
katerina hado ... i fles|te böste och annen math, the
hade fangit aff clostrith JTb 111 (1525).
»fläskemadllker, m. köttmask, larv av köttfluga.
talmus (för tarmus) fleske madkher GU C 20 s. 108.
»fliisklms, b. förvaringshus för fläsk. FH 5: 237
(1524) (Sdw 2: 1217).
flät, /. Jfr basta fliit.
fläta, se flätta.
flätia, f. flättja; okyskhet, otukt. ban sade sich
jngen fletie biwdhe, vtan bödh han bonne, tha war
tet ey hans alffuer STb 3: 13 (1492). — *flätio man,
m. lättsinnig man, lättfärdig man. siluanus stodh
widh sancti ieronimi höghre hand, thän folkit hiolt
oc thänkte wara en fliitio man Hel män 204. —
*flä-tio sy 111 11 (-sömpn), b. fåfänglig sömn. thy war
thät engin flätio sömpn Hel män 233.
flätia, v. bedåra, bedraga, narra, sua plägha han
mangha flätiä Vis sten 6.
flätta (fläta: -adh GU C 20 s. 109), v. fläta.
cincinosu8 . . . har kryl ok flätadh quinua GU C
20 s. 109. — »flätta saman, fläta samman, hopfläta.
fjkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff
slyor äller spiälom PMSkr 382.
flödha, v. Jfr ater-, in-, ivir-, np-flödlia.
*ílÖþe, re. flöde, vattenflod, vattenström, thäm fölska
manuenoni som lästin sighir at sitt bus bygde iuir
sand. oc rägu liidhirfordh . . . oc flöþe konto MPFr 229.
flögll (-ar. -ir), /. [/»/. flaug] 1)
(väder-)flö-jel (av metall el. tyg), flög, vimpel, vj mark fore
kopper som kom pa swdra torn pa flöghen SSkb 314
(1509). cherucus flögll GU C 20 s. 104. hwndrade
skip mz wtslagen segel oc flögher swymmara baner
oc rinekor Troj 106. MD 343 (Sdw 2: 1217). 2)
(hängande) band o. dyl., bjäfs! for nakir band älla
knöpa älla tholka flöglie (per aliquas ligaturas vel
nodns vel similia artiflcia) Bir 8: 475.
flöghel, se floghel.
flöghia (flögha), v. L. lyfta sig i flykt. Se Sdw
2: 1217.
flöt (pl. flötir: flöte GU C 20 s. 48), /. grädde.
balducta . . . kernomyOlk vertundex flöth vertundox
dominis dabitur balducta ministris lierrom gilfwas
flöte ok swenom kernomyölk GU C 20 s. 48.
flöta, v. Jfr genoinflöta.
»flöteskatter, t». skattetitel: eg. skatt i form av
flottningsskyldighet, avgift för befrielse från dylik
skyldighet. iiij mark och iiij ortuger flöteskat aff bredzsby
FMU 4: 19 (1451). aff dönius niagnusson xx öre flöte
skat ib 20 (1451). ib. ib 21, 22, 23, 24 (1451).
flöti, se fluti.
flövel, se floghel.
fnas, b. Jfr nuta-, pänna-fnas.
*fnyske, b. fnöske, cremium grytostek ok fnyske
GU C 20 s. 153.
fodher, b. L. pabulum, foder. Jfr hästa-,
stra-fodher.
fodher, n. foder (i kläder). Jfr lambskins-,
ryggia-fodher.
»fodher (;;/. födder Skotteb 360 (1460; Kämn)),
n. [Mnt. voder, vöder] mått för flytande varor (särsk.
vin). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 324. ij (2)
födder rins win Skotteb 360 (1460; Kämn).
*fodherbland (-bländh), re. foderblandning,
biandfoder, ffarago . . . mixtura papulorum (för
pa-bulorumj fodher-bländh GU C 20 s. 254.
»fodlierduker, m. [Mnt. voderdök] ett slags
ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 710. verderingh uppå
alle vttlänske och inlänske warur . , . anno 1523 . . .
alen foderduch ... v öre Link Biblh 2: 211.
»fodherfä, n. L.
fodherhäster, m. foderhäst. BSH 3: 145 (1463)
(Sdw 2: 1211).
»fodherkorn, re. foderkorn, fodersäd. Sdw 2: 1217.
»fodlierlön, re. pl. el. f. ersättning för ett tings
fraktande till en plats, transportkostnad. vtgiffuit
x; (19 ’/2) mark for flat tygel iijm (3000) met tess
foderlön SSkb 275 (1508). Jfr fordhelön Sdw 1: 278.
fodhermarsk (ffordher- StÄmb 10 (1423). -mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
