Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forarghan
169
forbinda
fara tiiil gresca land . . . och jngthe forarga trojaner j
naghon mattlie Troj 198. ib 154. — vanära, lion
siälff skulle bliffwe skämd oc forargadh som sna from
oc ädela war tiill syn byrd aff androm obyrdogom
oc myswordom hennes owenom Troj 269. — göra
angrepp på; väcka tvist om?, klandra? atthe aldrich
wele then prebonda förhindra eller forargha i någre
måtto SJ 2: 203 (1492). 2) försämra, swaa mangh
M tygel han tha annamede, swa mangh M schal lian
och fran sich antworde, forbetredh och ey forarget
STb 3: 291 (1496). — »forargha sik, försämras,
bli sämre. Se Sdu> 2: 1318. see til huru mykit thu
forbätra tik, ok huru mykit thu forargha tik SpV
133. j thy han hopas rätuisonna forskullan om han
sik forbätra, j sama mattho rädhis han pinonna doom,
om han sik forarghar ib 423. — förnedra sig. at...
tw skulle saa forarga tiig oc latha tiig jntill tyna
oppenbara fiender Troj 171. — ref. *forarghaS,
försämras, bli sämre, sjunka i värde, skipith förarghas
PMSkr 79.
forarghan, /. försämring, nw är bär
säthiasko-landis nakot aff wälbyrdoghetinne ... ok alf siälinna
forbätringh ällir forarghan SpV 425.
forarina, v. utarma, sidhan vtlänske män wordo
radhande i swerige, tha är riket forwordit aff folk for
nidhertrykilse skuld oc forarmat til rikedoma, som
vt-förde äru aff rikena Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.).
förbanna (för-), v. 2) förbanna, med dat.
the fatighe och siuke förbaunado sedan allom them
ther raadli til gaauo ath thz trädh warth fördaruadh
Prosadikter (Sju vise mäst C) 232. 3) genom
förbannelser fordriva, en liedninga präster . . . wilde
förbanna thorn bort v thy landskapina ok mana them
tädan mädh sin diäfwlskapp ok diäfwlslikom ordom
MP 4: 158. — part. pret. forbaiinadher (superi.
fförbannadasta (best. pl.) JMPs 261), 1)
förbannad, som må vara förbannad, värd förbannelse.
vo ve re edher aldra fförbannadasta oc argasta
höff-dinga JM/’s 261. 2) utomordentlig, "väldig"t thz
war et forbaniiath hug (hs B banzsat, hs D 3
for-dömt; jfr Fno. version: þetta er furdu högg mikit)
Prosadikter (Karl M) 275.
*forbanneliker (för-, -likin. -lighin), adj.
som bör förbannas, värd förbannelse, detestabilis . . .
forbannelighiu GU C 20 s. 180. dirus . . . grömber
brothliger owarkansambär hwas ok förbannelighin ib s.
190. hurw syndelikit ok forbannelikit thät är ath hata
ok forsma sina foräldra MP 4: 61. SpV 39.
forbannilse, n. pl. och f. — »forbannilsa frukt,
f. frukt el. följd av en förbannelse, än näkthir
gab-badis han (i>: Noa) aff sinom son, j hwilkins barn
forbannilsa fructhin (maledictionis fruetus) tok sina
makt Sp V 30S.
förbarma, v. — förbarma sik, förbarma sig.
förbarme sich ther gudh ofuer at iac inagh ey blifua
i mach apa min gardh, thy iac äldre wet nar iacli
wnrdher stächter Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 534
(1436). — ömka sig. tha han (o: den blinde) gaar
ath enom liwassom stenoghoni wägh, ok stöthir syna
föthir ok rädhis än framdelis fore mera skada . . .
tha säthir han sik nydhir ok förbarma sik offuir sik
syälffuan ok byriar til ath grata MP 5: 189.
ffor-Ordbok.
barmo sik offuir sik syälffwa fore syna syndhir ok
misgämingha medh gratande tharom j fulkomlikom
anghir ok ydrogha ib. tha böriade hon til ath grata
ok förbarmade sik ower sik siälffua ok sin siäla
wa-dha ib 4: 41.
forbannilse, n. pl. el. f. (forbarmilse för
for-bannilso: än tho at skylskapin alla forbarmilse
(ma-ledictionem) borth takir mz uadliinne ok alla mistanka
SpV 465).
*forbeiniilder (forbemeldher), p. adj.
förutnämnd. forbemeldhe helglie i tranawik FMU 3: 146
(1438).
forbenämder, p. adj. förutnämnd. Spegel Skrbev
45 (1442).
*forbeskrivadher (forbescrewadher), p. adj.
förut skriven; ovannämnd, tha thätta forbescrewadlia
köpet giordhis SDNS 3: 6 (1415).
forbidha (impf. för-, förbidde: -e3 HSH 17: 70
(1523, Brask), part. pret. n. forbidth STb 3: 357
(1498)), v. 1) förbida, invänta, förbidendes eders
nådes folk eller wisse bud wtan al förswmelsse j forscriffne
öregrund STb 5: 331 (1521, Kop.) — vänta på. stode
hustrv sigridh . . . j rettin . .. iij:e sin ok hade
forbidth hwart sin hinrik ericsson, som honne stempdh
hade fore rettin til swars, och han jnge resa kom
ther til taals eller aaklagan STb 3: 357 (1498). —
uthärda, hålla stånd, wij wele med gudz nåde
för-bide, lide oc wmgollo med thette krigx folch eders
nådes stadt j gode förwarning wor kioreste nådige
herres och eders högmektughet med liff oc inakt som
fatige tro wndersate STb 5: 353 (1521, Kop.). 2)
vänta (med), dröja (med), at ey förbiddes thermed pa
siste dagen HSH 17: 70 (1523, Brask). — uppskjuta.
äro ther oc nogro saker och klagemoll pa ferdom i
bland nlmogen eller köpstadmen, som icke kan
förslites oc icke heller kunne forbides tiil wor kiereste
nådige herres tilkomelsse . . . tha wil jag gerne . . .
förhanle them STb 5: 318 (1521, Kop.).
forbidhia (för- part. pret. n. forbiidit), v.
1) genom bön avvända; genom bön komma (ngn) att
ändra el. taga tillbaka (ett yttrande)t thz thalz
(a.-thalet) liiölth han (o: tjuven) fran thz forsthe
begyn-nilse oc til ban war scriptader oc skulle gaa til
galgen, tha kastedhe han siith om ... ecky wethe
wii, om hans scriptafader haffde honom thz forbiidit
JTb 96 (15I3). 2) bedja om ursäkt, tyle margit
skall forbidia forma botuid STb 1: 153 (1478). ib 2: 261
(1488), 4: 352 (1514), 5: 55 (1515). — med prep. um.
skal hanis jönsson forbidia olaff matsson om thot
honet han giorde honom i skuthuseth STb 1: 149 (1478).
hon fförbad sine moder om all owilie SJ 2: 273 (1495).
STb 4: 316 (1513). — med prep. for. hon skulde
forbidia hanis dinxstode fore thet olofflika tal, som hon
liade halft til forscripna hanis dinxstede STb 2: 96
(1485). han skulle forbidie hans hustrv mod danne
quinnor . . . för tot hommOt han hade kallat henne
trolkone ib 4: 352 (1514). — bedja om tillgift (särsk. om
efterskänkande av straff), stode oleff jensson ole
for-badh peder fleming, fore tet han slogh lians sueu j
heel STb 3: 105 (1493). Jfr forebidhin.
forbidhilse, »e forebidhilse.
forbinda, v. 1) ombinda, särsk. lägga linne-
Il.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
