- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
174

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fordröghilse

174

fordhilse

skal thet haffwa fraktad jnnan wissan dagh
försag-dan oe swa fördröyer längher affwer thän daghen
PMSkr 99.

»fordröghilse (fördröyelse), ti.pl. el. f.
dröjsmål. (skeppet) fik thän skadhan före theras
fördröyelse skwldh PMSkr 78.

»fordröva, v. — part. pret. »fordröfdher
(för-dröffueder: -ede Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549
(1471)), bedrörlig, ther med är thetta fördröffuode
örlig ey stillad Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 549 (l47l).
ekke kwnne hans eghiu wanskelikhetz betraktat] . . .
honom rädha ällir aff tholigho fordröfdho gärningh
aff radha ok afdragha <Sj)7 79.

»forduker (fore-), m. [Mnt. vordök] förkläde.
engen skin ffaar ban (:>: kocken) . . . vtan sarduk til
tröya, lärofft til foreduker Arnell Brask Bi1 36.

»fordylia (fordölia), v. — refl. fordylias, gå
förlorad på grund av underlåtenhet att framställa
anspråk. hinrik groffsmidh . . . besprakade arffuit epter
sin systerson ... at thet ey scal fordölies jnnen nath
och aar eller fortygias STb 3: 319 (1495).
fördärf, n. Jfr siälfordärf.
fordärfliker (fordarffliker: -it SpV 50), adj.
fördärvlig. SpV 50.

»fordärflikhet (forderfvelighet), /. fördärv.
thalede vor nadege herre erchebispen her sten sture
til om then scliada och forderfueligheet, thär han
medh siue medhhielpere hans nåde . . . giort haffuer
STb 3: 342 (1497). then schada och forderfvelighet
ban her giort hafver Bist Tidskr I, 897 (1508).

fördärva (forederfwa SkrtUppb 321. fordörwa
STb t: 218 (1479). fordörffua: -ades ib 134 (1477).
fordörffwa: -atle ib 83 (1476), 2:11 (1483), -at ib 71
(1484). ffordörffwa: -ade ib 107 (1485)), v. L.
fördärva. tha hiog trugels smid till honom meth eth
swärd, ok hade eeke hielp warit, tha hoggot honom
all fordörffwat STb 1: 71 (1484). — »fördärva sik,
fördärva sig, förstöra sig. ty bleff ban dödh therfore,
ath han sielff förökade sin siwkdom ok fordörffwade
sik STb 2: 11 (1483).

fordärvilse (fördarffuilse SvB 486), n. och f
— »fordärvilsa daglier (ffordarwilsa-), m. dag

för fördärv och undergång (om yttersta dagen), the
mentho at ythersta ffordarwilsa daghen war kommen
JMPs 17.

fördöma, v. fördöma, döma. med inf. bott . . .
fordömis tha äwärdelica blyffwa medh dyäffloui j
hel-uithe MP 5 : 200. — part. pret. fordölllder, eg.
fördömd. — utomordentlig, "väldig"! [thz war eth]
for-dömt [hug] (hs A forbannath, hs B banzsat; jfr Fno.
version: þetta er furäu högg mikit) Prosadikter (Karl
M hs D 3) 336.

fordöinelika, adv. fördömligt, förkastligt,
skändligt, på ett fördömligt etc sätt. hwi han hafdho sich
swa fordöinelika at burit Bel män 200. jac konnis
iäinuäl for thino valde härra gudh mic onyttelika
oc fordömelika liaua forgiort al then thing thu gaf
mic SvB 71.

fordömilse (för-, -ylse MP 5: 23l), n. sing.
(MP 4: 50, 66, 5: 27, 231, SkrtUppb 352), n. pl. och
f. fördömelse, dom till evig osalighet, han . . . taghi
äuerdelika fördömilse fore gudz rätuisa doom SDNS

3: 195 (1416). huilkin människio som falsklika witnar
a mothe sith samwith hon gör sit fordömilsse mädh
sinom ägnont niwit MP4:66. huar sont ekke stadelika
tror ok ]ather sik döpa han är siälffuer sit fordärff
ok sit fordömilsse ib 50. huilkin tet (».- tet
welsig-uadha brödhit = Herrans lekamen) owärdelica takir,
ban takir sik eth fordömylse til synno syäl ib 5: 231. «6
27. — fördömt el. olycksaligt tillstånd, tillstånd av
fördömelse el. förtappelse, i sht evig fördömelse, tha
thu bidher for them sout äru i fordömilsa stadga
(statu damnationis), at the omwändas til mik, oc
war-dha frälste Mecht 205. han haffuir jdhir athirlöst oc
frälst aff äwärdeligha hälwitis fürdöniilsom SkrtUppb
164. ib 159, 161, 352.

fordörva, se fördärva.

fordha (-adhe), v. L. 1) fortskaffa,
transportera, föra. (de) sworo lagligan, swa athe eeke
fördo ellir fordade otte brakol jn j peder jöussons skip
STb 2: 57 (l454). klagedhe ok kerdhe the danuemen
. . . ath hwilken en som kommer ok sigher sigh ware i
ntin ok richesins rese ok ärendhe, ath the schole
honom fordhe ok ftythie Uppspriv 20 (1497). — bortföra.
ey sculu soknamen städhia noghot Ilias eller furdhas
af prestens iighor for än jnuentarium fulleligha
be-reth är oc forbätrat epter makt hans Gummerus
Synstat 43 (1425 i vidim. fr. 1440). 4) reparera, for
toruith och portin böttes och fordades som sunder
skot-tit war SSkb 35 (1502). — refl. »fordhas, fortskaffa
sig; färdas, häloge ärw osrnittadhe i wäghenom,
huilke som fordhas i herrans lagliom JMÖ 169. —
»fordha uudail, fåra undan, föra i säkerhet, han
(o: Josef) skulle hona beuara ok gönia ... ok fordha
medh barneno ihesu vndan fore herodis grymhet MP
5: 74. — *fordlia Up, transportera upp. löntthejach
. . . iiij dagekarlla . . the fordat ocli tygeleth vp met
annet arbethe HLG 2: 105 (1519). Jfr fraillfordha.

fordhau, f. Jfr välfordhan.

fordhauskaper, m. och fordhanskap, ».
(for-dhenscoap Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 535 (1436).
foordensoap HSH 14: 91 (1526, Brask)), L. 1)
fortskaffningsmedel, om iak haffde her nider then
foordenscap iak kunne giffue mik up HSH 14: 91
(1526, Brask). 2) framåtskridande, förkov ran, gagn.
thet wi kunnom ider scriua äller ombiudha til
rike-sins och allas ware gagn ole fordhenscoap Reuterdahl
Kyrkohist III 2: 635 (1436).

»fordheliber, adj. [Mnt. vördelik] behjälplig (alt
fortskaffa ngn), att man heller skal] vara them och
theres fordelig och frommeligh på våre vegna på
väge oc stige, til land och vattn Priv f Sv st 72
(1433, avskr.).

*fordhilse, n. pl. el. f! 1) befordrande,
fort-skaffning. trängde oss aa kyrkionne wägnä thetta
sama godz heyniss siilia och till rädha päningä at
vendo, warom electo, mästare byorne, till thärningh
ok forhedhelse (för fordelse, så Skokl) till pauans
gaardh Svartb 187 (1385). — fortskaffning;
fortskaffningsmedel. kunne jec ey liellir fa fordhilse sa at
jec kunne pa thän tidh koma tiidli Arfstv 21 (1461).
2) hjälp, understöd, uppehälle, ban war thiwff oc
stall thz warom härra gaffs til fordhilse oc hans
disct-pulis SvKyrkobr 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free