- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
189

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fornian

189

forinodha

forinan (för-), m. L. förman, hövding, styresman.
Jfr Schück, Sv. stadsväs. sid. 316 ff. troskap . . . söm
hederlige, beskeednä, godhe men i stoeholm, swerigis
riike oc thess framfarna konungha, formannom oc
för-stiiudara altiid troliga giorth oc bewiist hawa Priv
f Sv st 135 (1457). — anförare för trupp el. här. när
alth är fwlbordat beskodhes graffworna aff
förmannom-men PMSkr 132. — föreståndare, förvaltare,
mart||in kreffuitta . . . giorde mattis lutke myndoch ok
mechtogh at vare ful forman och testamentnrius fore
samma lians kreffnitoa peninga STb 3: 387 (1498). —
förmyndare, larins skal tala til andhirs gudmundson
ok jomfrw kadrina formen jnnan xiiij daga ATb 165
(1462). mattis lutke som war formyndere och
testa-mentarius epter framledne herman kreffuitte och hans
barns forman och forstandere STb 3: 386 (1498). —
ledare. the som mästa bulderith haffdo giorth ok
formännene waro j danzsenum MP 5: 188. —
kyrko-värd. thyle hampa dedit iij mark och scal ther
wyderbliffue swa lengo ban kirkiona forman är SSkb
95 (1503 04). — företrädare för husbonden, ingen schal
til marchnaden med mynne ath han hafver en forman
i sit hus, e livat . . . pa komma kan Ilist Tidskr 1:
401 (1609).

förmanna, v. — formanna sik, samla sina
krafter, formannade ban sig j syn starkhet oc hög
j motli grecana mz siith starka swärd Troj 126.

förmena (pres. förmener), v. 1) mena, anse.
jtem förmener her gorius sig mero wtlagt haffue en
förscriffuit staar pa stadzins wegne Stock Skb 195
(1521). 2) mena, åsyfta. Se Sdw 2: 1344.

former (formeer. förmer HSH 16: 123 (1527;
Brask), fðrmerer HSH 13: 38 (1524?, Brask)), adv.
och adj. A) adv. ytterligare, vidare. SDNS 2: 766
(l414). (Sdw 2: 1219). B) adj. förre, föregående.
DD 3: 202, 203 (1468). (Sdw 2: 1219). then förmor
liielp till gellen är än ey all framkommen HSH 16:
123 (1527, Brask), aff them förmero lagha kiffweno
som war win hwsith PMBref 316 (1512). monge wore
the kyrkor oc clerkeri ther ey än tha förmotte
bet-tale thet the til thenna förmerer hielp haffde tagit
til laane HSH 13: 38 (1524?; Brask).

formera (förmeere HSH 13: 45 (1524?; Brask),
part. pret. n. formeret FMU 4: 330 (1469)), r.
forma, skapa, dana. daghane skulu skapas ok
formeras (förmabuntur) SpV 533. han hauer giord oss hor
i stokholm et (orgel-f) wärk, tesligis är ecke i tesse
iij righo subtile giord, wel ludande oc wel formeret
som thet staar her for ögad FMU 4: 330 (1469). —
formulera, avfatta, kan iak ther ingenstadz mod
komme utlien eder nåde wil annorledes förmeere sin
breff HSH 13: 45 (1524?; Brask).

♦formerilse (-märilse), n. pl. el. f. förökande,
förstorande, enkte taal aff sinne eghne formärilse
ällir wtuidilse fructsamligaren, wardhir sinom delom
fulko[m]plikaren (nullus sane numerus multiplicitate sua
fecundior suis partibus perfectior) SpV 501.

formiddelst (formedelst SvT 77. HSH 17:

179 (1523)), prep. 1) förmedelst, genom,
formedelst sancte änne villie oc milde underwiselse kom
ieg hid til eskilstörp med bode siwge oc swnde
HSH 17: 179 (1523). 2) på grund av, för-skull.

o jomfrw maria wy bede tig ödmykelighe ath tw
formedelst tliyn welsignade son ihesu cristi blodige saar
. . . ath tw wildt bide for os til hannom SvT 77.
foriuidlidagher, se foremidhdagher.
*forinidhel (förmiddel STb 5: 77 (1515)), ».
förlikning, överenskommelse, at the med flere gode
men hade warit offuer ith förmiddel effter radzins
beffalning emellom per jensson och oleff andersson om
theris tomptà träto STb 5: 77 (1515).

formidhla (för-, impf. -midlade. -medlade.
part. pret. n. -medlat, -mydhlat SJ 2: 243 (1504).
-mýlat STb 3: 247 (1495)), v. 1) medla, förmedla,
sammanjämka. pa huilkit hus fornempde her niels
porsson sin ffornempde stiwffbarn thwhundrade (200)
mark giffuit haffuer for theris arffdel i liusit som
desse dandemen formedleth ok thera mellen laglit hade
SJ 2: 133 (l489). som danne men tliere mellom
offuer-talet och förmedlat hadlie ib 194 (l49l). hulke suma
förnempde hans brabendere fförnögde hustru walburge
pa eno mögeligliet som hon pa wnthe och gaff i gode
dannemanna nerwaren som tet fförmedlade i hennes
huss nw fjerde dag pintzdage nest fförlidlien ib 272
(1495). STb 3: 235 (1495). liwadli som giort, saclit och
formýlat hade warit thera melle, scliulle staducht och
fast bliffua ib 247 (1495). thet the offuer ene
warit liado j gode dandamanna nerware offuertalit och
formidlet ib 249 (1495). the forscrifne gode men tet
offuer ladhe formidlade ok fulkomplico stadfeste SJ
2: 243 (1504). hwat the gode men ther . . . hade lagt
sacht ok formydhlat i mellen ib (1504). — Jör medla,
(genom medling) förhjälpa. FM 145 (1502), (Sdw 2:
1220). 2) fördela. DD Suppl 25 (1500). (Sdw 2:
1344). 3) förminska, nedsätta, her peder j twnom
schal haffue sine xviij (18) öre j gen aff truelss smidh,
som han gaff for besten, formedledh pa ij (2) marek
STb 2: 212 (1487).

*forinidillare, m. förespråkare, hjälpare,
beskyddare. (vår skapare) flyar, oc ryktar all waar ärande
ok widhertorfft, swa som een mildaste formidhlare
(advocatus), och . . . aldrathrolighasta thiänare Mecht
275.

*formidliling(förmedling),/, överenskommelse,
avtal, wppa hulkit köp och förmedling wore thesse
gode men: . . . STb 6: 65 (1515). wore thesse godo
men . . ■ wtoffuer ene hussà besyning och en
fförmed-ling effter gamble per biörsson ib 75 (1515).

*forminna (impf. fformjrnte), v. påminna,
erinra (ngn om ngt), fformýnte borgamesttaren .. . var
höffiiitzman her sten sture pa thet han radit loffuit
hade STb 3: 261 (1495).

formodlia (för-, formoge STb 3 : 342 (1497).
pres. ind. sg. fförmoor HSH 14: 57 (1525?; Brask),
pl. 1 pers. förmom HSH 17: 96 (1523?; Brask), part.
pres. för moandes STb 5: 169 (1517).
formagen-des ib 339 (1521 ; Kop). Se Sdw 2: 1220), v. vänta,
förmoda, thå fienderne wore för moandes (kunde
väntas) STb 5: 169 (l517). th[a] äre the formagendes
hem til ider ib 339 (1521 ; Kop). vý fatige mon kunne
formoge, at wor schade kom cronen jngenstadz til
fordeel eller bestand STb 3: 342 (1497). som vi
förmom skett är HSH 17: 96 (1523?, Brask). — Jfr
for-magha.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free