- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
191

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fornyilso

191

forordh

vax PMSkr 424. a]la wärldeua förnyghe han til en
bätra oc likligharen oc ärofullaren stadgha SkrtUppb
179. ib 153. 2) reparera, laga, sätt i stånd, benet
clensmid skal fornyia segharen (o: urvisaren) STb 1:
333 (1482). 3) förnya, upprepa, stod mörten
le-husen för rettà och xij hans loffuismen med honum
oc förnyegde theris lyffto pa nyt STb 5: 243 (1519).
— reß. "fornyias, förnya sig, omskapa sig. thätta
haffwer thu j sancto paulo sighiande, fomygius j
idhars hogx anda (renovamini spiri/zi mentis vestra;
jfr Efes. 4: 23j SpV 113.

*fornyilse, n. pl. el. fi. [Ä. Dan. förnyelse]
förnyelse, omskapelse, scriffthiuua omgangh wändas widh
thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla
for-iiyilsonno (aut conditione ut reparatiime) SpV 4G.

*forilüln (superi. förneinste PMSkr 677 (senare
avskr.)), adj. [Mnt. vorndme] förnäm, framstående, att
ban wore lijknadh widh gudli, eller thett förnemste
meniskiors natur ssöm kann och förmechtar lijcknas
widh gudh PMSkr 677 (senare avskr.).

fornämder (förnämpndher: -nämpndha
JMPs 55. fornompder: -nompde FMU 3: 175
(l439). sg. gen. fornemps Gadolin Pants 271 (13G6)),
p. adj. L. förut nämnd, ovannämnd, vardher thön
iordin tha athir löst . . . tha vare min heldir mina
arwa vardir hon äntha löst tha vardhe olafs fomemps
ok hans arwa Gadolin Pants 271 (1366). — Jfr fy IT a
nänider.

foriiämna (part. pret. n. förnämpth PMBref
322 (l516))j v. kalla att infinna sig! j haff weil
wnder-wistli förnämpth och tilkallath ordensens personer
PMBref 322 (1516).

fornär (för näär USIl 16: 84 (1504; avskr.fr.
1527?). förnäär ib 14: 48 (1525)), prep. 1) för
nära. Se Sdw 2: 1220. 2) for när, till skada.
ware hans ääre för näir HSH 16: 84 (1504, avskr.
fr. 1527?). wara kyrkenne förnäär ib 14: 48 (1525).
3) för när, på sätt som går (ngn) för när. Se S:lw
2: 1220.

fornöghia (för-, förnoge STb 5: 31 (1514).
fförnöie ib 30 (1514). pass. förnöyas PMSkr 193.
forenöýe STb 3: 269 (1496). forenöie ib 373 (1498).
impfi. fornöghdhe. pass. forenög(h)des SSkb 40
(1503?), 74 (1502). part.pret. fornöghdher. fornögh
SJ 2: 119 (i488). forenöghdher: pl. -nögda SJ
2: 148 (1489). förnoghdher: -nogde STb 4: 225
(1511). ack. sg. m. fornödan SJ 2: 120 (i488)), v.
förnöja, tillfredsställa (en fordringsägare), ffore
huil-ket arff hanom foruögde xxx marek j gode rede
be-thalingh STb 3: 91 (1493). — ersätta, gottgöra, än
thän som stor är han wardhir fornögdhir mz storom
lönom (magno premio recompensatur) SpV 400.
fatl-ghom finnom mädh lön förnöyas PMSkr 193. —
betala, gälda, giva. swa länghe (till dess) c lödogh
mark wardha fornöghdlia SDNS 3: 343 (1418). ath
foruöghia och bittala lianis hogbeen nyiotio (90)
märcker SJ 2: 40 (1478). ib 249 (1494). STb 3: 269 (1496).
ib 373 (1498). ib ö: 31 (1514). hustrv anna . . . scal
fornögie hustrv kaderin mester öriens medh the ij
marek ib 3: 202 (1494). fornögdes per mansson meth
xij mark SSkb 35 (1501-02). ib 74 (l502). fornögdes her
jöns jonsson x mark ib 35, 36, 39, 40 (1501-03), — nokoii

är (el. bliver,) nokot fornöghdher, ngn har (till fullo)
mottagit el. uppburit ngt (t. ex. en penningsumma, ett
arv o. d.). iiij fat oc et hesta krak som peder
re-dharson kenndes at han thet for nögder war ATb 7
(1452). hon war wäl fornögd förda päninga somo ib
173 (1462). huilka surna peninga fornempde hielmeka
keudis sik til takka redeligan och wel fornögd wara
SJ 2: 36 (1478). ib 106 (1487), 119 (1488). STb 6: 84
(1515). cleniit . . . keudis sigh the lxiiij märcker til
tacka wel fornödan wara SJ 2: 120 (1488). ib 118 (1488).
ib 210 (l492). the alle kendes fu]lelica vel forenögda
wara sista poiiing medh första ib 148 (1489). kendes
for:de her jacob niolssou samma peninge suma vol
fornögde ware SJ b 3: 339 (1497). — betala, giva
betalning (för), ersätta, med prep. for. loffuadhe erik
andirsson pedhir karsone at fornögia for een hosth
ATb 215 (1465). — betala för, giva betalning för. med
dat. och ack. broder jenis jacobi bleff ok fornögd
xv (15) fath järn i sama summa effte partetal STb
1: 383 (1482). skulle forscrifne hustru ellzebe ok
hen-nis nrffuinga fornögie pedher micliclssone sin nya mwr
SJ 2: 112 (1488). matis köpman skal förnoie then
oxan han tog ffran kalmere lasse STb 6: 29 (1514).
ib 30 (i5i4). — Jfr yälfornöghdher.

fornögliia (förnoie STb 5: 5 (1514)), fi. 2)
belåtenhet, tillfredsställelse, lians gulsmet bekende sigh,
med sine hustrv förnoie, redelige opburit liaffue iiijc.
mark STb 5: 5 (1514).

forilöglinillg (för-), f. 1) gottgörelse,
ersättning. henrich wän deme busken sk ullo geffuo erik
gislesuu i gode förnögningh v° (500) mark stocholmsca
fför allan sin hustru deel SJ 2: 192 (1491). swa the
henne fore rettin tackade fore goda förnögningh STb
3 : 230 (1495). 2) belåtenhet, at tho fatige . . .
gansko klenlige . . . förnioge hölle thesse skotter theris
terning tiil förnögning ib 5: 315 (1520, Kop).

fornöta (för-, impfi. -nötte. part. pret.
-nöt-ter: pl. -nötte. n. -nöth JMPs 317. forenöth
Svartb 429 (1448)), 2) förtära, the fförmatthe

hwasko fföniötlia, älla wth giffwa (oblaten) aff
niwn-nenom JMPs 317. gänstlian gatho tho fförnöth christi
lecama ib 317. — bildl. osläkkelikin eller, hwilkin som
syntis opbränna oc fförnötha alla wärldeua ib 43. thz
som mandomenom tilhördhe, fornötte (consumpsit)
enghaledhis guddomen SpV 543. — förbruka, the
liws . . . ärw forenöth Svartb 429 (1448). 3) nöta,
slita, ärw fötherna (på boskapen) fornötte PMSkr
234.

forordll (for oordh SvKyrkobr 121), n. L. 1)

förbehåll, jngen forordh rördes STb 3: 228 (1495).
— villkor, tilbindom wy oss . . . franihalla for:da
eiälakappall . . . thes prest ok all anuur bestandelse
i allom inathoni, forordhom, fordelom ok forstykkyom
äfthor thet sielakappaleth . . . försth böriath ok
wt-giffwedh war SDNS 3: 265 (l4l7). 2) avtal,
överenskommelse. andhers swensson . . . war redeboen ath
göre sin edh, som hanom fore lacht warj nagra daga
tilforin, oin then forOrdh han skulle haffue loffuit
hartwýck veýdeman etc. om homblon STb 3: 319 (1496).
3) förord, inledning, prologus mesterens eller
dich-tarens foretalan eller for oordh SvKyrkobr 121. 4)
pl. förtäckta ordalag, liknelser, thän thima komber

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free