- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
192

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forordha

192

forrykkia

här epter j huilkom jak ey mädh tolkom forordom
eller liknilssom (in proverbiis) skal tala til jdher (jfr
Joh. 16: 25) MP 4: 32. nw talar thu opinbarlika alth
thät thu sigher ok hauer jngen forordh (proverbium
nullum dicis; jfr Joh. 16: 29; ib 32. —
»foror-dhn Dieiling, /. i pl.: förtäckta ordalag, thätta
talar jak til jdhor j for ordha meningom (in
proverbiis; jfr Joh. 16: 25) MP 4: 32.

forordha (för-), v. 1) göra förbehåll,
förordade . . . doctor hans sig med thenne förlikning
ingen anners mans rett niderleggo HSII 16: 86 (1504,
avskr.fr. 1527?). 2) förordna, bestämma, stadga,
foror-dhom wy ok stadghom, ath .. . SDNS 3: 265 (1417). —
bestämma, överenskomma, avtala, böryar skiparen
ski-pith litith, och sidhan bygger thet större än
föror-dath oc samtykth war aff kompanommen PMSkr 4.
skadhen är ey räknandis iiffther skiplönen vtan then
skadhalösnen haffde warith swa förordath ib 35. ib
20, 63. — forordha sik, utfästa sig, försäkra, lova.
ytermera haffwe för:no prior och prouisor med
bröd-rane sigh fförordhath, wilkoret och beplictet, ath ...
STb 5: 305 (1513, Bil).

forordhan (best. förordanen PMSkr 6o),/. 2)
överenskommelse, avtal, skiparen haffwer bygth affwer
thera8 samtykkio oc förordan PMSkr 4. til thes
honom wardher betalath äffther förordanen oc skadhan
han haffwer fangith ib 60.

"forpalaz (-palatz Troj 90), ra. främre del av
palats, nar tho kommo j konwng priamj forpalatz
Troj 90.

forpanta (part. pret. n. -pantath SDNS 3: 227
(l417)), v. förpanta, pantsätta, godz, som mästadeel
war vtsät oc forpantath meer än for tw thusanda
mark SDAS 3: 227 (1417). — Jfr oforpautadher.

»forpanta, adj. 1) som pant, i pant. (mitt
gods) sum min broder folkee martinsson häfd[e] sat
forpanta oc mitli fengilse mz löste VgFornmt III
7-8: 151 (l373). 2) förlorad (om icke inlöst pant).
iak Bkal haffwa ather lösth the sama jordh jnnan
annan sancta martius dagh, ällas ok skal hon wara
forpautha Svartb 135 (1367). lösa iac thet (0: godset)
eigh firi kyndermässo thor nu komber först, tha skal
thet förnampda gooz wara forpanta fran mik oc
mi-num arwm Gadolin Tanis Bil 273 (1368). löser iac ey
thetta föruempdha goz innan thetta oc varra fruglio
dagh nu näst cumbir i höst tha scal thet goz vara
forpantha oc scal iac ey makt liaua älla mine arua
thot fornempdha goz sidhan igeen at lösa ib 281
(1389).

»forpina, v. — part. pret. »forpinter
(-pyn-ter SvT 101), p. adj. [D. forpint] svårt plågad,
utpinad. tw (0: Jesus) äst forpyuter ok äller wttänder,
äller forpinter ok wdnödder SvT 101.

»förpaktning (förplichtning Linkbiblh l: us
(1533; Brask)), f. [Jfr Mnt. vorplichtinge]
förpliktelse, utfästelse, i samma stadfestningb om then
förplichtning them och richeue voro giord emillan Link
biblh 1: 148 (1523; Brask).

forpliktogher (;)/. -plictoge), adj. L. [Mnt.
vorplichtich] pliktig el. skgldig (till att göra ngt), alle
köpstädherne i swerige schulle wara forplictoge til
at liafua halffdelen i stadz rad tydzsko borghatnestere

Rydberg Tr 8: 676 (1471). tha äro wii alle thesse
try rikes inbyggiara forplictoge ther til ... medh
alla wore yterste macht oc troschap aff at wäria ib
332 (1474).

forradh, n. 1) betänkande, överläggning, oc at
mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all
tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB
361 (början av 1500 talet).

forradha (impf. förrodde SvKyrkobr 87. part.
pret. forradhin), v. 1) genom ont råd förvilla,
förleda, swa wardha idher sinne forradhin
(corrum-pantur), ok falla ok fara illa SpV 411, 2) förråda,
handla svekfullt mot (ngn), iudhana förrodde wän
härra SvKyrkobr 87.

forradhare (för-, förrädare: -n SI b 5: 241
(i5i9). förredare: -n ib 227 (1519). forredere
ib 242 (1519). foredere: -a ib 227 (l519)), m.
förrädare. STb 5: 227, 241, 242 (1519). — Jfr llOVUdll-,

lands-forradhare. — »forradhara ordh
(forra-dare- STb 6: 228 (1519)), ra. förrädares ord,
förrä-darord. kom fförst för retthen dirik potgeter 0111
the offuerdadige och forradare ord oc tal ban hade
hafft j theris embetes samquembd STb 5: 228 (1519).
— »forradhara stykke (forrädara- Troj 223),
ra. förrädares handling, förrädisk handling, ty war
thz eth forrädara stykke achilles giordhe mz hectore
Troj 223. — »forradhara tal (forradare- STb 5:
228 (1519). förredare- ib 227 (1519)), n. förrädares
tal, förrädiskt tal. kom fförst för retthen dirik
potgeter om the offuerdadige och forradaro ord oc tal
han hade hafft j theris embetes samquembd STb 5:
228 (1519). ib 227 (l519).

forradhilse (för-, forrädhilse. forrädisae
JTb 76 (i48i). ib. förredelsse STb 5: 160 (1517).
forredelae STb 3: 333 (1497), 396 (1498)), n. el. f.
1) förräderi, item hwar som slåar en man i häll . . .
at han engin fridh niwte i kirkio eller clostre, ok
eigh then, som forrädhilse gör Priv f Sv st 81 (1436).
STb 3 : 333 (1497), 396 (1498). ib B: 160 (1517). 2)
bedrägeri, svek. thenne xij raussakado vm i gryth . . .
ok the ransakadat sa ok sagdo thz vara stor
forrä-disse, for thy tjher fans bly ok sadan furrädisse.
JTb 76 (1481). —^forradhilsa hand
(förrädilae-PMSkr 12l), b. bildl. band som bindes i förrädiskt
syfte, bint aldrig nmdh nokrom förrädilse baudh PM
Skr 121. — »forradhilsa tlianke
(förradilsa-SkrtUppb 32o), m. förrädisk el. svekfull tanke,
kommen oc tänkiom förradilsa tanka mothe honom gudz
syny SkrtUppb 320.

forrama, tf. berama, fastställa, bestämma, besluta,
avtala, til thes vi metli flere rigliens radh ythermera
forramoni om thera priuilegia, frihet oc bestand UrkS/tisl
1: 12 (1448). matte ta forrama en tidh til oc göra
lagho skipte Arfstv 23 (l46l).

»forriver (/. fforriiff SvKyrkobr 349), adj.
alltför frikostig. om hon haffwir warit fforriiff at giffwa
ällir fforspar gömaude SvKyrkobr 349.

forrutiu (b. fforrwtheth STb l: 1 (1474)), adj.
förruttnad, förmultnad, thet klede . . . war mal ät h it Ii
och forrwtbeth STb 1: 1 (1474).

forrykkia (part. pret. förrykther PMSkr 234),
v. rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free