Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forstandeliker
197
förstärkning
forstande . . . foro fogitten och alt radith, at . .. STb
3 : 390 (1498). 3) (söka) utforska. Se Sdw 2: 1220.
4) förstå, fatta, uppfatta (på visst sätt), than
arti-cul, ther eygh ware openbar oc fulkomlikä
wtthryk-ter, tha skal man han tho forstauda til fridzsins
styrkilse oc bywarilso Rydberg Tr 2: 454 (l38l). wm
(o: med) min knä forstat mina böna gudhelighet Mecht
246. — forstnndft sik, förstå sig (på), med prep. i.
Se Sdw 2: 1220. — refl. "forstandas, lata forstandas,
låta förslå, ånge, visa. här jnnan loth war härra
forstandas ath . . . MP 4: 185. thät haffuer war
härra latith forstandas j somlikom sinom järteknom
ib 6i. — Jfr forestanda samt oforstandin.
forstandare (fore- SDNS 8: 287 (i4i7).
föraten-dare Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 543 (1471?)), m. L.
föreståndare, förvaltare, uppsyningsman, altarons
for-standhare Svartb 326 (H29). at the . . . for:da godz
i . . liongx kyrkio ok henna forstandarum visselica
igeen antwardha SDNS 3: 553 (l420). — förmyndare,
målsman. SDNS 3: 287 (1417). — Jfr liarna-,
kir-kio-forstandare. — *forstandara dome
(for-Stendare-), n. riksföreståndares ämbete,
riksförestån-darskap. begäräde iak (o: Sten Sture) aff ydher ok
alth swerigis rikos radli wardha aff lösther aff
swe-rigis rikis forstendare dome aff thou stora omsorgh
och släpan iak . . . draghit haffde HSH 18: 26 (1495).
*forstandeliker, adj. Jfr oforstandeliker.
forstandilse, n. pl. el. f. förstånd, förmåga att
förstå, algot magnusson . . . war ey än tha kornen
thil man älla forstandilse, SDNS 3: 226 (1417).
*forstandirska (förstonderska HLG 3: 95
(1528)), f. förestånderska. hustrv brita, som
f>rston-derska var j helgans hwsset HLG 3: 96 (1528). ib 95.
»forstandoglier (för-), adj. [Mnt. vorstandich]
förståndig, klok, insiktsfull, ingen förståndig man vill
giffue sig till yttermere disputering emoot all
chris-tondomens beslutning HSH 16 : 75 (1527; Brask), ib
112 (1527 ; Brask). — Jfr oforstandogher.
*forstillga (för-), e. [Ä. Dan. forstinge] —
*for-Stinga Sik, hemligen avlägsna sig, smyga sig bort
om götstaff eri[c]sson eller nogre aff hans parti wele
wndwiko oc förstingo them aff landit STb 5: 328 (l52i;
Kop). nogre skalske oc borgere her aff staden haffue
sig forstungit med hustrv oc barn oc ägedeler
oloff-uendes aff by ib 338 (1521, Kop).
*forstiiiIa (för-), e. [Mnt. vorstelen] — part.
pret. stulen, bortstulen, thetta förstwlna goz
skattades för iiii mark JTb 69 (1478). — *forstiäla sik,
[Fvn. fyrirstelaj L. genom stöld förverka sitt liv. han
häfde sich forstulit ok giort henne stora bosdräkt
FMU 3 : 200 (1440). Jfr Schlyter, Ordb: flristiäla.
forstokkadlier, p. adj. hårdnad, styv. min boen
äru forstokkade Sv T 45. — bildl. Se Sdw 2: 1220.
forstova, f. L. förstuga, förhus, atrium förstoffuo
ok barfred GU C 20 s. 42. — *forstofs lopt
(for-BtufZ- ATb 208 (1465)), n. forstovu lopt. tha
satthe per skipmauz hustrv sina stufwo och forstufz
loftith Staffan vesgöta til panth ATb 208 (1465). —
*forstovu las (forstwge- HLG 2: 58 (l517)), n.
lås till förstuga, item j öro for forstwgelaasoth
fer-dadis I1LG 2: 58 (1517). — *forStovu lopt
(for-Stue lofft STb B: 155 (1517)), n. loft ovanför för-
stuga. swa sålde han forda stufwu som hon stodh
medh trä oc näfwir oc forstugu lopth medh ATb 216
(1465).
*forstranda (för-, impf. -ede), v. stranda, gå
på grund. . . . sith skip, som förstrandedo it arr
siden widh ffaarön STb B: 96 (i516).
*forsträkkia, v. — *forsträkkia sik, sätta sig
upp (emot), uppträda fientligt (emot). HSH 24 : 80 (1516).
(Sdw 2: 1344).
*forstykkia, v. [Mnt. vorstucken] sönderstycka,
uppdela, tha wart mik for hwart styklce mera
bu-dhit än iac thz clostreno saldhe ffor thy jach wil
[cl]ostreno thz ey forstykkia j thz ytersta MB 1: 588
(1430-50).
*forstykke (pl. dat. -stykkyom SDNS 3: 265
(1417)), n. stycke; avseende, förhållande, tilbindom
wy oss ... framhalla for:da siälakapall . . . thes
prest ok all annur bestandelse i allom mathom,
foror-dliom, fordeloux ok forstykkyom SDNS 3: 265 (1417).
forstyra (part. pret. n. -stört BSH 4: 8 (1471)),
v, 1) avstyra, förhindra. hurw thetta
tilstun-dende mord . ,. matte forstört ok afflagt worda BSH
4: 8 (1471). 2) styra ett fartyg felaktigt, så att det
går förlorat, tet skýp, som kannegetor forstýrde wijdh
medelsteen STb 3: 359 (1498).
forstyrkia (för-), v. — »forstyrkia sik,
förstärka sig. ligger oss storlige makt pa att förstyrko
oss med krygesfolk HSH 14: 81 (1525).
*forstiik, subst, spänne, smycket braccale (fel för
brachiale^ arma prydilse ok forstäk GU C 20 s. 60.
forstäkkia (för-, pari. pret. 11. förstekt Brasks
Kopieb 10 (1521). försteckt HSH 15: 26 (l526 f;
Brask)), v. 1) förkorta, draken han wilde
fförstäk-kia hennas liff SvB 408 (c. 1520). — göra nokon
forstäktan?, göra ngn förfång, är för oss clagot ath
arwid gör oss försteckt bode pa Öland och flere
stä-detz ther nidre med wor tiende gestning oc saköre
HSH IB: 26 (1526?; Brask). 3) avdraga, minska.
at iak för nogen aar sedan affhende mik . . . min
gard . . . oc allom androm tilagom engenstadz förstäkt j
wato eller torra Arnell Brask Bim 40 (1515). ib 43 (1515).
affhänder iak mik . . . fornempda iord oc ägalut . . .
oc tilägnar henne j aaker oc äng tompt oc
tompta-stad skog oc skiul i wato oc torra ingenstädz
fförstäk-tan j nogra thy ther nw tilliggor Brasks Kopieb 4
(1523). ib 10 (1521).
forstäkkotter, se forstakkotter.
forstärkia (för-), v. 1) stärka, förstärka,
tycker oss nyttygth wara ath arued vorde ythermera
förstärcht j the beställningen HSH 17: 76 (1523, Brask).
then wille twedrekt oc opresning . . . mötte aff stelles
oc icke ytermere forökes eller försterkos STb B: 326
(1521, Kop). — forstärkia sik, öka sin makt, få ökad
makt. han (o: Gustav Vasa) och hans anhengiere haffue
them nw fforsterkt med en ganske swar opresningh
STb B: 343 (1521; Kop).
*forstärkilse (för-), n. el. ff förstärkning,
(upproret är) allés wora , .. fienda ... til stoort sinne oc
förstärkilse HSH 16: 118 (1527).
"förstärkning, f. förstärkning, the skalke . . .
motthe bliffve straffede för en the fynghe ytermere
forsterkningh VgFornmt 11 1: 12 (l52l).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
