- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
202

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förv agha

202

förvarning

6: 481 (1495)), t>. [Jfr Mnt. vororsaken] förorsaka,
föranlåta, nödga, hans rasmusson . . . hatuer . . .
klageligen gifuitt tilkenne, dett han nogro gongor
hafuer waridtt förordsackatt att sökia sijnn systers arf
FMU B: 484 (1495).

forvaglia, v. våga, äventyra, sitta på spel. skynda
tiig hädan thz snarasta tw kan saa framt tw
forwa-ghar ey tliit li|f Troj 45. — våga göra, drista sig
till att göra. hwar thet forwagher, haffui altzuoldogx
gudz wrede offuir sick SDNS 3: 517 (övers. fr. si.
av UOO-talet). — forvaglia sik, väga sig, drista sig.
förwigendes sigli iblandh hären PMSkr 712 (senare
avskr.).

forvakta (för-), i>. — *forvakt,a sik, vakta
sig, taga sig till vara. han hnfwer haft sine
bodbä-rer her in i riket som sig för svadanna listige
be-drägelse icke kunne förwackte HSH 14: 32 (1525?).

förvandling (-wandlung HSH 16: 124 (1527;

Brask), f. 1) förändring, överflyttning, förflyttning.
vor nådig herre screff oss til om thess mötes
för-wandlung aff södercöpung till vesteraars HSH 16: 124
(l527; Brask), en copie til oregrunds borgere öm
theris förwanli[n]gh (från Öregrund till Stockholm)
STb 5: 315 (1520; Kop).

*forvandra, v. [Jfr Mnt. vorwanderen] förvandla.
tha skal pantsättninghen wara forwandrath i kok (för:
köp) ok tha skal köpith verdhas oc laglica
wpbiu-das Svartb 452 (1454). Jfr förvandla. — part. pret.
*forvandradher, vilsefaren, vilsegången? hiälpp
öss bort v thänne wautrone som wij osla qwinnor ärom
swa illa forwandradh vtj MP 4: 204.

förvanskas (impf. -ades), v. 1) försvagat,
förtagas, svika (om rösten), honom forwanskades
må-led Troj 207. — förlora sin kraft, han (o: ringen)
haffwer wtan twäkan sadana dygd ath han bärs j moth
hwart oc eth ethersdiwrs asyn drachas oruias paddas
etc tha forwanskas the til döden Troj 22. fören han
myket forwanskades alf thz skot ib 232. — försvagas,
lida skada, göras (krigs-)oduglig. agamcnon saa syna
froma män saa forwanskas j strydena Troj 214. 4)
förvandlas, förmultna, förruttna, sedan mängdes then
smöria om kring hiärnan oc hoffwodot oc ansikted
ögon oc näsa kynner oc läpa tänder oc tannagard
aff hwlka alt bleff wid syn makt oc ey kwnne
forwanskas j nngon matthe ey något hans hoffwod liaar
Troj 188.

*forvauskeliker, adj. försvagad, kraftlös,
oförmögen. hector . . . giorde gresca bären saa klena» oc
forwanskeligen, ath jngen aff grecomen kwnne haffwa
tilfälle tiill ath bära någon värn for siig Troj 143.

forvar, se forevar.

forvara (för-), v. L. 1) varsko, lämna
underrättelse om. skolo wy forwarat meth budh oc breff in i
norige Rydberg Tr 3: 248 (1453). tha wilia wy lata
thet forwara ofirtöfrat ib. at thetta sa forwarat är
ib. — tillsäga, tillhålla, moyses . . . giordhe thenna
psalmen, wiliandis lära oc förwara almoghan at rädhas
gudh JMÖ 15. 2) laga vara på. BSH 5: 402
(1510). (Sdw 2: 1220). 5) bestämma, förordna (ss
försiktighetsmått), iak will saa beställadh oc
forwa-rad, at hans nadh skall strax effter min dödh
an-namme oc faa upsale domkirkio slött Lagerbring

Saml 2: 286 (1459). 6) trygga, giva säkerhet,
sidan scole the förware honom med theris quitancia
STb 5: 52 (isis), iag waar ey forwarad thär vtj om
iag gaffwe migh j retta medh hanom Arfstv 57
(1474-75). ib 99 (1472). huilket breff for:ne moster örien til
foren hade ey macht hade, swa ath han medh
forwa-redh war eller hans arffua, som tet tha scriffuit ocli
giort war STb 8: 337 (1497). ib. 7) tillvarataga,
bevara, förhindra att ngt förttöres. item förwara ath
minste I tunna färga til kirsedrank Linkbiblh 1: 270.
— bevara, rädda (ngt) undan glömskan (genom att
inskriva i tankeboken), lata scriffwa och forwara i
stadzsins böker for:na smidliia STb 1: 155 (1478). war
och helmich stadscriffueren ther ner, tha metith wort,
som tetto forwarede her j teuckiebökin. ib 3: 370 (1498).
the goffuer skole sta wid makt, effter tet han lot
thet förware j tli[e]nkebokeii ib B: 87 (1515). som her
strax tilförendh fforwaret är i stadzins teukeboch ib
268 (1520). ib 101 (i5i6). — part. pret. *foi’varadher,
som tager sig till vara, försiktig, galactides är en
sten . . . j saker gör han förnomstogan oc
förwara-dhan PMSkr 474. — Jfr oforvaraildls, ävensom
forsvara.

»forvaran, f. 1) varnande, varning. 0111
hul-kit vare bätre tighiä än thala om thot ey vare fore
epterkomando forvaran J Buddes b 147. 2)
bestämmelse, förbehåll. Se Sdw 2: 1220.

»forvarare, m. [Jfr Mnt. vorvare(r)] företrädare
i ämbete, et breff, som wor forwarare, konung
cris-toffer them giffuit hade ther pa Privf Sv st 130 (1454).
wors forwarares konung albricts breff Meddel.fr. Österg.
Fornm. o. Museifören. 19 IG s. 92 (1455). (1 båda
fallen ur privilegiebrev utfärdade av Karl Knutsson.)

forvardha, v. 2) ödeläggas, förödas,
decimeras t sid Ii nn vtlänske män wordo radhande i swerige
tha iir riket forwordit aff folk (för a folk) for
nidher-trykilse skuld oc förarmat til rikedoma Rydberg Tr
3: 167 (1436; avskr.).

forvarilse (for-), n. pl. el. f. 3)
bestämmelse, förbehåll. Se Sdw 2: 1220. 4) bevarande,
skyddande, förwarilse til yrtagardha PMSkr 355. —
»forvarilsa lins, n. eg. hus, där man söker skydd;
bildl. tillflyktsort, jak wil oc- giffwa tik mit hiärta
jn domum refugii, thz är til eth tilhaltz ällir
förwarilse hus Mecht 207.

förvaring (fore- FMU 3: 147 (i438).
forwa-ringe STb 3: 344, 346 (1498). foruarung SDNS 3:
209 (1417)), /. L. 1) fejdeförklaring, erik puglie
. . . grepp mik ther myna swena ok tliiänare aff ... ok
haffde mik äller niyna än tha ängha forwaringh giort
Reuterdahl Kyrkohist 111 2 : 534 (1436). 2)
säkerhet, bekräftelse, thil jthermera vissen och betre
for-waringe STb 3: 346 (l49S). til this mera visso, störrä
schiell oc höghra forwaringer SDNS 3: 69 (1415). mädh
fulle wissan oc foruaring lyso thorn i ban Nio handl
rörande Vkl 235 (1445). — forvaringa bref, n.
fejdebrev. sonde ban mik forwaringhe breff äpa (för
opa?) wägbeu mot mik Reuterdahl Kyrkohist 111 2:
534 (1436).

forvarna, v. varna, for warna alla fore them
siäla wadha Abbedval i Vkl 110.

förvarning (fforwardningh Svartb 357 (1504)),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free