- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
204

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forvitilse

204

forytra

domsins kännedombir SpV 425. SvKyrkobr 352. —
»forvitis käte,/, el. n. glädje över att få
tillfreds-ställa sin nyfikenhet, th» skaro the honum op medh
forwitis käte ok toko vt hans hyärta MP B: 85.

forvitilse, n. pl. el. †. 2) förödmjukelse,
kränkning. miiiz wppa mit (o: Kristus’) thulomodh, som
iak haffde j fatigdom ... j forwitilse (in injuriit).
Mecht 212. hjärtans ophögilso är alla renlikhetinna
ok hälaghetinna fördär|f ok forwitilse (jfr Lat. totius
munditia ut integritatis exinanitio) SpV 103.

"forvitna, t». — part. pret. "forvitnadher,
bekräftad genom föregående vittnesbörd, föregången av
vittnens utlåtande, epter thenne forwitnade fulle edhe
och landzsynemen samtickio och ransakan Svartb 478
(1464).

forvltne, ff spejande. Se Sdw 2: 1221.
forvitne, n. Se Sdw 2: 1221.
»forvitra (part. pret. -wetred Rydberg Tr 3:
559 (l510))j f. försäkra, tillförsäkra, om the
vedher-kenningo till the peninge summe, koning hans
for-wetred oc til sagde äre Rydberg Tr 3: 559 (l510).

"forviidhi, nr. [Ä. Dan. forvæd] pant (som
tillfaller innehavaren om förpantningssumman ej betales).
pro quibus sibi dimidiam molendinam in åby dictam
nyquernä per modum forwäthi impiguorauimus SD
6: 328 (1351).

forvilgha (-weghia Arfstv 31 (l46l). impf.
föruog Prosadikter (Sju vise mäst C) 237), v. —
part. pret. forvüghill, oförvägen, medh thenna
ju-dliomin . . . fforstandas en ondha forwägna syndogha
människior MP 5: 237. — forvägha sik, våga, drista
sig till, besluta sig för. tha wardhir joe forweghia
mic at setiet j rettha medh honom Arfstv 31 (146l).
— taga mod till sig. ban föruog sik och gik in j
diura gaarden Prosadikter (Sju vise mäst C) 237. —
Jfr oforvägheliker.
v forväginii, /. Jfr oforviigiaii.

»forviilda (-wella Priv f Sv st 163 (i469)), v.
[Mnt. vorwelden. Ä. Dan. forvælde] öva våld mot,
förorätta, hwilka ider j nagra mato forwella eller
pfforretta Priv f Sv st 163 (1469).
’ forvälla (förwella), v. [Mnt. vorwellen]
förvälla, låta (ngt) koka upp. somme förwella honom
(o-, kålen) för än the honom sylta PMSkr 355. the
syla ok forwälla myggit ok haarkrankan ok swälga
camelen GU C 20 s. 288.

förvända (för-), v. L. 1) giva annan riktning,
avleda, at than aa till norcöping fraa roxn mötte
förwendes till sudercöping HSH 14: 76 (1525?, Brask).
han haffde . . . vpfylt strömen med steen oc gi’u«
swa at ban förwendis aff gamlom gang ib 16: 86
(1527). 6) omvända, thays hwilka en godhir
abothe . . . forwitndhe fran syno syndhogha liffuirne
til rätta bätringh MP 5: 35. 7) vända, förändra,
förvandla, panth sätning war forwendh j rät köp
Svartb 508 (1473). — förvandla, förbyta (gods i pengar).
strax the tith komma skwla the sälya gotzeth
skyndande segh hem oc faa them sin tingh j gen
för-wändh som mädh them siindo PMSkr 68. 10)
förvanska, förfalska, om än the (o: breven) kundo
befynnas i nogra motto fforwendh antige meth planilsse
eller scriffwilsse SJ 2: 319 (1472). 11) vånda om,

vända ut och inf oppa thz ath aiithonor skulle
täs-bätre forskila sith forrädorij mz en forwänd
offwor-kápa Troj 250. 12) översätta, thetto epthorscreffne
breff är förwenth aff tyske pa swänske HSH 16: 23
(1525). iak haffver ]athit förwendo hertig iöriens
breff för the fattige clöster iomfrur ib 16: 60 (1526,
Brask), bleff thenna hystorian forwänd aff latina oc
oppa swänsca Troj 315. — Jfr oforvällder.

forviirfllillg, /. 2) förtjänst, inkomst.
berningen är thöm fran handen och utlegningor pa alle
sydhor och ingen forverfningh Hist Tidskr 1: 398 (1508).

forvärna (fore- SkrtUppb 55), v. forsvara,
beskydda, bevara, wärdhugas . . . mik forwärna j
my-110m yterstha tima SkrtUppb 378. tak läkedomen som
läkia kan ok helår forewärnar (præservativam) ok
gömer ib 55.

»förvarning (för-), /. 1) beskyddande,
beskärmande. klostirliffwärnith j sinne forfwärningh (cautela
claustralis disciplinæ) hänghir alt saman oppa
beskedhe-likx mästara wisdom SpV 248. 2) säkerhet,
bekräftelse. thil yther mera wissa och bäthre fforwärningh
hengher iak mith Incigle nedhan ffor thätta breff
UpplLagmandsdomb 102 (1490). Brasks Kopieb 18
(1511). Jfr förvarning.

forvärrn, v. 1) försämra, fördärva, at
reno-wera x stykke j naturene, som fförwärradh äru om
syndena JMPs 54. — "förvärra sik, försämra sig,
försämras (i moraliskt avseende), haffuom wj oss
nagat for wärrat a mothe hans wilia thät haffuom
wj aff oss siälffuom MP 4: 252. for thera affwndh
skuld forwärradho the sik SpV 27. — ds. (om länder
med avseende på deras mynt.) all land oc riike ther
eij slaass ungerst eller ducata mynt forwerre sig pa
mynthen HSH 15: 12 (1526?, Brask). — refl.
"förvärras, bliva sämre, försämras (i moraliskt avseende).
tha hären öffwas j arbedhe förbätras ban, faafänger j
lät i o förwärras PMSkr 160.

förvärva (impf. -warff Prosadikter (Barl) 41.
part. pret. -uorwin GU C 20 s. 413. -uordher ib
413), tf. 1) förvärva, vinna, partus a um
adiec-tiuum idest adquisitus foruordher GU C 20 s. 413.
en girogor man ok nidother rädis koma vidh
foruor-win tingh hvi ty at hopin skal ey mynskas ib 418.
2) utverka, atlie wildo gerna forwärffuat medh
her-skapet, saa ath gambla örtogin skulde gaa fore x (10)
peninga STb 1: 231 (1480).

"forvärvilse (för-), n. pl. el. f. förvärvande.
til alla goda tingha fförwärffwilse JMPs 325.
forväxa, se forvaxa.

"forviizla, v. [Mnt. vorweslen] växla, utväxla. Se
Sdw 2: 1221. — utväxla, utbyta, swa thet han äldre
forweslade thorn (o: 25 mark örtugar) och äldre satte
in i dyskcn smaa peninga fore örtoger STb 1: 51
(1476). ib 52. ath ban ecke forwäslade gyllenen medh
fynnanom 16 253 (l480). pedher bennctsson feste lach
sielff vj:e, thet han ey forweslade hwmblasech medh
hanom, vtan war samma seck ib 3: 262 (1495).

forytra, v. 1) föryttra, avyttra. Svartb 832
(1430). 2) omsätta (ngt i pengar), thet skall
för-ytras i reda penningar FMU 5: 89 (1484, avskr.). 3)
förbruka, nar the surna peninga fförterdhe och
fför-ytrade woro SJ 2: 273 (1495).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free