Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frakta
207
framber
gynther j mark fore frakt i pulffuer Skotteb 464
(1472; Kämn). han hade ecke meer opburet j frakth aff
marchus sasse än xiiij (14) öre STb 2: 60 (1484). ib 81
(1485), 251 (1488), 274 (l488). SSkb 155 (1505), 314 (1509).
STb 5: 90 (1516). scriffwaren är pliktogher giffwa
kompanommen rekenskap ... aff allo frakth, skiplön
som han haffwer wpbwrith aff skipeno PMSkr 10. ib
14. är thet swa ath nokor köpman gi|fwer niyndre
än x gyllene j frakth ib 15. 2) forsling av gods
el. varor, olan skiädare kraffde fasbyörn sin haath
j gen oc bödh honom j öre pü for frakthin ATb 149
(l46l). kan han ecke fna thet j frakth, tha skal
han löpa meth skippet meth tliet första jn for
wis-lene STb 2: 123 (1485). batzmannen plägha ha|fwa
frj frakth til tre äller fira tynnor mädh sin lön PM
Skr 41.
frakta, v. 1) förhyra (fartyg för varors
transport). bliffwer har, qwar wthan köpmannannas
sam-tykke som ha|fwa fraktath skipith PMSkr 57. tha
skal han jngom befalla föra skipith, wtan swa hände,
ath thet ware fraktadh, oc han wordhe sywker ib 72.
j skipeno hwilkith köpmännens ha|fwa leytli äller
fraktath ib 76. gaffz loff, at the sma skuter, som
frac-tade äre, skole sigle oc göre theris beBtå STb 5: 252
(l519). — befrakta, lasta, hans skip, som thet war
fracktadh medh köpmansgotz fraa danzeka STb 1:132
(1477). benet smalenninges skip skal fractes medh
lagx ib 120 (l477). 2) sända (varor) som last.
batzmannen är pliktogher jnläggia j skipith thet
got-zeth han skal frakta fr i th PMSkr 41. skiparen maa
jnthe götz jnföra latha j skipith til ath frakta thot
vtan j scriffwarens närwarw ib 9. — *fl’akta sik,
skaffa sig befraktning (om skeppare), kan han faa
frackta sik lilit, till stocholm ij (2) marek aff huaria
lest STb 2: 123 (1485). ok lata swa frackta sik hiit
meth bayasalth ib. — *frakta ill, på grund av
avtal om transport införa (gods på fartyg), månge
köpmän fraktado ey jn sith götz pa thet skipith PMSkr
38. taker skiparen thot förnänida götz och fraktar
jn pa nokoth annath skep ib 22. — Jfr infrakta.
*frakthärra (ffractherre StÅmb 200 (1521).
pl. ffractherrer ib 203 (1522), 226 (1538), ib 231
(l54l)) m. "fraktherre", en av borgmästare och råd
utsedd person som skulle kontrollera befraklningen i
Stockholm. Jfr SAOB F 1280. StÄmb 200 (l52l), 203
(1522), 226 (1538), 231 (154l).
*fraktlÖll, /. lön för forsling av varor, frakt.
frakth lön giffz jngen PMSkr 14.
*fraktllian, m. 1) befraktare, bortfraktare.
per gudmwndsson skýpperen^ gaff jnga skilling sine
frachtmen, skýpper cristoffor och skypper biörn bagge,
fore ath the hade hanom forladit j nager matte STb
3:454(1499). 2) — frakthärra. StÅmb 228(1539),
230 (1540), 233 (1542), 235 (1543). Se Urkunder rörande
Stockholms historia 1 sid. 58, 67 och 121.
fram (komp. främbirmera SpV 223.
främer-mera Hel män 174), I. posit. adv. L. 6) fram,
framåt, vidare, tha hade han ey annor råd än hau
matthe fram hwad ellir han wille ellir ey Troj 161.
ther han kom sökande baro the wndan oc gaffwo
honom rwin wäg fram ib 113. vi hörom at severiin
norby ... gör fast til bake thet her tyke haff-
uer giort fram HSH 14: 26 (1525, Brask). 8)
framtill, en vigge kallas eth tall fotgangara som
är amal fram oc bredharen til baka PMSkr 154. —
II. komp. A) adv. 1) längre fram, vidare, han
gar tha likawäl främbir mer (ipse tamen ultra
proce-dit) SpV 515. formaa ban enkte främbirmera koma
ib 223 3) vidare, ytterligare, allom som
fräinmer-meer kwnno ther aa tala HSH 14: 66 (1525 ?, Brask).
wi akte ey fräinniermor oss för nogen beclage ib IB:
25 (l526, Brask), främemer sado och mortin ryaner
ath han hade och aff samma barne peninga SJ 2: 235
(l493). 4) ytterligare, mera. tha skuliu i vtan
ända pinas i heluite främbirmer än andre Uel män
116. oc kanokin som ower kirkiona radlier skal äinga
makt hawa ower thet fornenipda godzit radha
främ-mer meer än prästiiis eghin wili är som kirkiona
skal leghia BP 2: 272 (1394). 5) förmer, ey wi!
iak hellir sigliia at ieronimus är främermera än
pet-rus oc paulus Hel män 174. latin oc ekke wara i
bland idhir nakan främbirmer ällir siwördhan ib
114. — B) adj. ytterligare, thy paa en god
förbittring, gudz tienstes fremmermer förökelse ok
won-skapz ok kerlekz stadugere bebindelse HLG 1: 115
(1475). — fram at, B) adv. 2) vidare, tha
ma-ghom wi ha|fwa Iför öghom jomffru maria belätbe mädh
piltenom ihesu, helsandhis hwart hännas ledamot . . .
fförsth ögonen . . . öronen . . . mwnnen . . . oc swa
ffratn aath JMPs 481. — fram for, prep. med dat.
el. ack. 4) i jämförelse med. än the anstygga
synyn är ey storth räknandhe framföre the ryghelika
synena som the haffdo syna mellan j heluithe som
fordömpdhe waro MP B: 130. ther kom gangaiidhe
til honum en quinna vtländzsk ok främandhe wth aff
the landzskapi som judane hyollo som fore hedningha,
fram fram fore thet the waro MP B: 206. — fram
Ulll, B) adv. förbi, oc jämwel the minzsta sukkan
aldrigh gaar swa fram om, at hon wardher ey hördh
Mecht 246. — Jfr framber.
fram, prep. L. Se Sdw 2: 1221.
*framakill, p. adj. framkörd, prouectus . .. fram
akin fram lidhin ökader ok vphögder GU C 20 «. 497.
framan (framman), adv. och prep. L. A) adv.
eg. framifrån; framtill, brännas mädh eth glödgat
järn jn pa beneth framman j pannone PMSkr 9.
*framandel (framman-), m. framdel. thot som
tha war äfftredelen af stokkenom wändis oc bliffwe
frammandelin PMSkr 806.
framarla (främalla SkrtUppb 199), adv. 2) i
framskriden grad, i hög grad. the quinno som kranka
äro frammarla medh barn gangande MP B: 175.
framber, adj. L. 1) vid rumsbestämningar:
komp. främre, främbra stampnin (framstammen)
Prosadikter (Sju vise mäst) 167. — superi, först i
ordningen. jndex thz är hans främsta finger Mecht 337
3) vid tidsbestämningar: tidig, ung. sidhan mill
menlösa barndom oc främsta wngdoms aldir (pueritiam)
Mecht 147. — superi, n. främst (även alt föra ss
superi, till fram;, adv. 1) främst, ytterst,
hwilkith mankön som ey lathir om kringh skära kötit
främärst a synom hemeliko tinghe MP B: 83. 2)
främst (med avs. på vikt och betydelse), först och
främst, särdelis äro först ok främpsth syw miscundh-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
