Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föro barker
237
gaghii
ysIBsning oc onda fööre HSH 13: 20 (1524?, Brask). —
Jfr eld-, men-, sliidha-före. — *föres lön,
f. frakt, löda äller jnskipa köpmännen» mera götz
... än the haffwa tingnth före, tha ma skiparen
thär före bedhas til föres lön hwatli honom täkkis
PMSkr 19.
»före barker, m. (bit av) furubark. skär en före
bark äffthor slwdhenom som hornith är aff PMSkr 234.
förekarl, se foro karl.
före qvadlia, f. furukåda. takis ... 15 bosmara
marker hwitha före qwadho PMSkr 535.
förestek, se forestek.
*fi>re trä, n. furuträ. slaa thär j en wiggia aff
fe to före trä PMSkr 34«.
*fÖrhet ("heet), /. friskhet och färdighet, kraft,
styrka, han bpnötte sins lichames störk ok förheet
JBuddes b 148. polidamas optänder j wrede gaff siig
j mot honom mz siith bara swärd oc j syn förhetzs
makt Troj 132.
*förirska, /. Jfr bref-, ordli-förirska.
förleker (före-), m. 2) = förhet.
som-likoin gi|fwer han fäghrind. oc somom [rikedoma.
somom wiisdoom. oc somom föreleek SvKyrkobr 14.
^förliker, adj. jfr frainförliker.
förning’, f. vad som forslas, last. publicani
di-cuntnr conductores vectigalium fisci wlgariter twllar
ok förninga forstandare ok ämbezmen GU C 20 s.
500. — Jfr ater-, bort-, vald-förning.
försl, f. L. förande, forslande, fraktande, thär
sammastadz giordis samtykketh wm förslena mällen
skiparen oc köpmannen PMSkr 18.
*forsla, v. forsla, transportera, forbindendes töm
noghtin annen ath försle eller flythie, vthen thz
schee medh thercs besunnerlige gönst ok godwilie
Uppspriv 20 (1497). laatt försl» aff suderköpinj flsk,
sällt & c. med före är Brasks Cat 263.
förslå (förtzla ÅK 63. pl. -or. -ar VKJ 35.
forslor rp 1: 371 (1376)), /. L. 1) kör sia,
fraktfärd. rp 1: 371 (1376). aff 1 gardh i alokatorp . . .
2 förslår om aaryt fran hwndabergh VKJ 85. ib. ib 37.
anamar han (o: klockaren) roghen j aho tha skal
htiar oc en span strykes men aff sokna kirkiom faar
ban alt wyrökth for syna förtzla ÅK 63. 2) fora,
det som forslas, gaff jac landbonom, som förslona
fördho af stðcholm, 1 öre til ööl-kööp VKJ Bi 283
(1466). — *fÖrslo lön (forsla-), f. frakt, see hwar
gardffogte til ... ath han ey leyger för dyra förslå
lön som owitoge göra Brasks Cal 263. — *fÖrslo
piinningnr, »». pl. = fürslo lön. VKU 39 (1544).
förslå, /. Se sdw 2: 1225.
*förstare, m. Jfr korförstare.
förste (förste STb i: 6i (1476) o. s. v. foreste
STb 3: 345 (1498). Se Sdw 2: 1224), n». försle, furste.
högboren förste her sten stwro STb 1: 61 (1476). ib
72 (1476). högboren förste her erik axelsson ib 73
(1476). SJ 2: 57 (l460). ib. högliburen foreste, herre
hans, danmarkx, norgis etc. kongh STb 8: 345 (1498).
— Jfr strids förste.
förstinna (forstinna), /. furstinna, aldra
wiir-dogasta forstiuna iomfru maria Mecht 181. wor kiere
forstinne frv cristin STb 5: 247 (1519). then dag
hans nåde fich tidende, at han hade fonget en vng
frowken med sin forstinna elzeby, gaff jag wt (Tör
confecth och anuet . . . viij & Stock Skb 192 (l52l).
ib 306 (1531, Skip).
*föta, v. jfr forfötn.
*föte, n. Jfr forföte.
fötter, adj. jfr snar-, stor-, tvä-fötter.
G.
ga, se gänga.
ga, t>. Se Pipping, Å. Västgötalagens ordskatt s. 16.
gnbba (-ar. pret. pass. -adhis JMPs 458), v.
1) begabba, bespotta, håna. med ack. thänne mannen
gabbar gudh mädh sinom ordom MP 4: 228. JMPs 458.
2) gäcka, narra, bedraga, med ack. PMSkr 56.
gabbare, m. Jfr begabbare. — gabbara
kliidhe, n. narrdräkt. SkrtUppb 281.
"gabbeliker (-ligher), adj. hånfull, hånande.
SvKyrkobr 848. theon gabbelico knäfallin tho giordho
for honom SkrtUppb. 293.
gabbilse, ». pl. o. f. 1) begabberi; gäckande.
synda bätringh är , . . änglana glädhi, oc diäfflana
gabbilse JMPs 306. — gabbilsa kliidhe
(gabbilse-), n. narrdräkt. SvB 523 (början av 1500-talet).
"gadda (part. pret. -adha), v. förse med gadd(ar),
tändrena waro som största trä, hwilka som waro
gad-dadha mädh bränandhe iärn JMPs 255.
-gadde, m. jfr ivirgadde.
gadder (gadh), m. gadd, udd, tagg. hwlken kan
aterhalla siig aff taara som saa twingas aff tolke
sörgonas gndli som jac Troj 68.
*gaddra, v. Jfr forgaddra.
gadlling (gading), /.? den el. det som lämpar
sig el. är passande för (någon), epter thu esth ecke
hans gadingh, tha äst thu ey waar gading STb 2: 235
(1487). ib 237 (1487).
*gaffel (gaffuäl GU C 20 s. 85. pl. gaffa
HLG 1: 90 (början av 15(Xl-taletf)), m. [Mnt. gaffel(e)]
1) gaffel. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 251. gaffell,
qniff oc skeed Arnell Brask Bi’ 31. 2) gaffelformat
redskap; pil med hullingart catapultha ena handa
kar vol sagitta gaffuäl GU C 20 s. 85. Jfr du
Cange, Glossarium II: 221: sagitta ferroa et
ha-mata, quae vulgo catapulta dici solet. — *gaffla
harnisk, n. o. m.t ett slags pansarskydd för hästar.
PMSkr 166.
gafl (best. gafflen SJ 2: 112 (l488). STb 8: 217
(l495)), m. L. gavel, per michelsson täcktes nagat
pa then westra gambla gafflen mwra eller forhögie
SJ t: 112 (i488). — Jfr stenhusa-, stuvu-gafl.
*gafning, /. Jfr begåfning,
gaghn (gang SpV 26. gangd ii 149. gawgn
PMBref 304 (1510). PMSkr 103, 138, 206, 805, 493,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
