Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaglina
238
gamnl
gawghn ib 21. gawn ib 97. gen. gängs STb 1:
287 (USl). gangX SJ 2: 28 (1477)), n. L. 1)
gagn, nytta, fördel, båtnad, thio gaghn som oss äro
til komon aff jhcsu cliristi tilqwämpd SkrtUppb 363.
hwar menedhin fore sätliis fore egliit gangd, oc
san-liindhin är forsmod Sp V 149. ty maa lian ...jenis
faherssons deel sik til nytto ok gagn egha niwta och
bruka SJ 2: 51 (1479). likowäl göra the (o: drönama)
thet til gnwgn ath the . . . thär til liyälpa ath wngh
bij warda PMSkr 305. jngen kan . . . nyt.ya tliem
fo: stenarna) til gawgn ib 493. — göra sit gaghn, draga
nytta (av något), ath olaff jonsson . . . äldre giordo
sitt gagn medh jesper no[r]bys hest STb 1: 283 (l48l).
thy han (o: skepparen) ey giordo sitli gawn wtan
bi-dhade nffwcr tidhen PMSkr 97. ib 103. — Jfr
al-inännings-, o-, siäla-gaglin.
gaghna (pres. sing. gawnar PMSkr 125, 319.
gawgnar ib 149. pret. gangnadhe JMÖ iss), v. L.
1) gagna, med dat. thu . . . gangnadhe wärldlienne,
huilken belagdh war i mykle sorgh JMÖ 185. jnthe
gawnar lara thou som altid är oqwämor PMSkr 125.
thet gawnar mykith frwkthenne ib 319. 2) inbringa.
Se Sdw 2: 1225.
Ägagllnillgh (gaffvening), /. gagn. fattige syge
oc vandrende til ewige gaffwening sancte änne til ewige
loff HSH 17: ISO (1523).
gaglinliker (gagnlighin Prosadikter (Barl) 16
(ark. pl. n). gangenlegit (möjl. gangnlegit)
GU C 20 s. 3»7. gagneliker: gagnelikit MP
5: 86. gagneligin GU C 20 s. 304. gangneligen
Troj 75. gangleke SvB 20 (början av 1500-tnlst)
(nom. pl. f). ganghligharen Sp V 11 (komp. ack.
sing. n.). gawgnelikith PMSkr 159), adj. 1..
gagne-lig, gagnande, nyttig, ban hnfdho . . . jnkte vtan dygdli
oc kärlek oc gaghnlighin radh alf hanom fangit
Prosadikter (Barl) 16. thy fiiidhir jak enkte lusteligharen,
ällir ganghligharen, än thala mz thik om blyghetena
SpV 11. j allo stridhennas gärningh är witandis ath
thot tik är gawgnelikith. skadar thinom fienda PMSkr
159. nestor här toge war . . . gangneligen tiill god raad
Troj 75. — Jfr ogaghnliker.
*gnglinlikhet (gang-), / gagn, nytta. SpV 138.
gal, n. galla. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil.
49: 229 /.
gal (gall. gald Troj 263. gaald ib), n. dån,
rop, skri. jak hörir hälder minna miohunda skal. än
iak hörir predika gall SvKyrkobr 32. krattadhe sina
kinder til blodh mz mykith gall oc roop Prosadikter
(Sju vise mäst) 116. Troj 28, 65. stordt gaald oc rop
ypades j stadon ib 263. hans priwalk kallade clemit
en tywff vp j gall STb 3: 446 (1499).
gala (pres. gal GU C 20 s. 155), v. 1) gala.
— om höns. the hönor som plägha gala äller trodha
andra PMSkr 256. — om korp. crocitaro . . . gala
som korpin gal GU C 20 s. 155. — om kråka, ib s. 150.
— om gök. Se Sdw 2: 1225.
galder (gallé PMSkr 264 (nom. pl. f.)), adj.
ofruktsam. then thimen som ather är tha aff aareno ärw
the (o: gässen) gallé oc |idoge PMSkr 264. — »galda
ko (galda koo Veckman Stud 54. gällekaa Svartb
(Skokl) 586), f. gällko. prästä rätten i tawesta land
, . . j mark smör aff galda koo Beckman Stud 54,
»galdra (dat. sing. best. galrane STb 2: 63
(1484)), /. [Mnt. gaddere. Se T. Bucht, Nysv.
Studier 17: 48 ff och E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv.
ordforskn. 3: 12/.] galler, jtem sa giorde jak ena gnldra
til tiuvekellaren Skotteb 44 (1460—61?). thet rwmet,
som han haffuir latid opmwra widh galrane aath
graa-brödra pa sudre sydone STb 2: 63 (1484). jens japson
vid gald ren Stock Skb 71 (1517—18). ib 112 (1518—19).
— fällgaller i portvalv, vtan före porthen göres en
förborg j hwikkens jngaugh wari bängiando galdror alf
järn som kan nidliersläppas PMSkr 164.
*galdra, v. Jfr begaldrn.
"galdring (galring), /. galdrande, sjungande el.
framsägande av trollformler, thz dogde j moth all
swartekondstz galring Troj 18.
gnlglie, m. L. galge, jak siiilffuir bar mjn galgha,
som war thunga korsit Mecht 2t6. SvB 205 (början
av 1500 talet), ib 477 (d:o). tha dömpdis han till
gnlglie och gren JTb 100 (1515). — Jfr yippa galglie.
— *galgha rätter (-rath), m. hängning, tha
wordho the döoidhe til repith ok galgaräth ok wordlio
liändhe JTb 58 (1457).
galill, adj. 2) ursinnig, rasande (om djur).
smaragdus . . . han hiälpcr moth galna hwnda PMSkr
489. — Jfr liorndlt-, manadlia-, yil-galin.
galinhet, /. galenskap. Se Sdw 2: 1225.
gallé (sen. ting. gälla GU C 20 s. 12l), m. galla.
colus vel colon dicuntur gallé eller jnelffue GU C 20
S. 125. — Jfr hunda gallé. — *galla blädlira
(-bledra GU C 20 s. 56. gälla blädra ib s. 121),/.
gallblåsa. bilis lis gallabledra ok vrede (hskr ved re)
GU C 20 s. 56. — »galla drykker, m. besk dryck,
galla, iniskunna mik bärre iliesu christe för thän
beska galla drykkon som thu drak SvB 44 (slutet av
im-talet). SkrtUppb 283. SvB 61, 343 (början av
1500-talet). — galla sot, /. gallsjuka. faren faa galla
sotli PMSkr 242.
galnas, se gälnas.
galrey (galre. galree), «. gelé. PMSkr 533.
Brask Matordn 7. ib 10. Sex ekon tr 270. galreo
giorth paa grisakötth ib.
galter, m. L. gält. — ss binamn inghe galtz uxor
SSkb 6 (1501—02).
»galvatn, n. fisklöst vatten, piscina ne p pro aqua
collecta non habens pisces wlgariter galwatn GU C
20 s. 451.
gamal (gammal PMSkr 229. gamaldh GU C
20 s. 313. gamoldh ib s. 27. gamwlt ib isi (1494).
Frf. ändelse, som börjar med vokal, har ordets första
del vanligen formen gamb-. Även gambel STb 3:
447 (1499). gamblat Skotteb 362 (1460, Kämn). komp.
gamblaren PMSkr 300), adj. 1) gammal,
ålderstigen; som levat länge (om levande varelser), jtem x
ort. for it gamblat faar Skotteb 362 (1460, Kämn). jx
lodh gamwlt sölffuer STb 3: 181 (1494). — ss subst,
åldring. GU C 20 s. 27. senex vel sacordos gamaldh ok
presthor ib s. 313. — gammal, som levat el. är född
tidigare, synis thäs klarlighare thäs nadli ällir dygdli,
som bätra är gambla adam skodha sithiande oppo j
toppenom, a the lasteliko träno nya adam skodha
styrslo ok waldit haffwa offwir andbelika sälhet ok
andhelika prouento SpV 132. bätre är ath then gamb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
