Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glider
248
girnilse
STb 1: 19 (1475). GU C 20 s. 486. SpV 103. hulkit
breff som nämpdin sagde myndugt oc gilt ware Uppl
Lagmansdomb 104 (l49o). STb 3: 267 (1495). om gilt
neffuers ffðrende STb 4: 193 (1511). 2) om person,
skyldig att undergå straff, dömdis the (o: några
tjuvaktiga munkars medbrottslingar) saa gilde wti then
sak som munkana JTb 111 (1525). 3) om person,
lagligen berättigad (till ngt). RP 2 : 230 (1392). hon
var gild til sin morgongaffuo Arfstv 37 (1461). ib 41
(l46l), 8 (börj. av 1470-i.). —för vilken skall betalas
el. bötas. sades wor kiere herres och höfvitsmans
swen, som slagen bleff, cristoff, gud hans siel naade,
giil etc., swa ath the, som gerningen giorde, skole
honum ffaste och böte igeu STb 4: 196 (l51l). — Jfr
korn-, o-, skat-gilder.
glider (giller), n. L. giller. mädh thässom
ordhum . . . redde hon gibler oc snarwr alla wägna
om konungsins son Prosadikter (Barl) 78. docipula
le p c fälla ok läm ok giller GU C 20 s. 167.
gildestuva (nom. sing. gillestughu UrkShist 1:
13 (1456). obl. gillestuen SSkb 148 (1504—05); Hist.
Tidskr. 1: 398 (1508). gyllistuen SJ 2: 114 (1488).
gillistughw SD NS 3: 91 (1415)),/. 1) =
gil-dis stuva, wester-nor aff sancta gertrudha
gillistughw SD NS 3: 91 (1415). vilie vi ok, at then
gillestughu i stocholm, som mene köpmannen effter
gamble sidvänie til söker, skal vara sva fridkalladh
UrkShist 1: 13 (1456). 2) stuga el. rum, där ett
gästabud el. dryckeslag hålles. MP 5: 188. — Jfr
gildis stuva, gildstuva. — *gildestuvu fridher
(obl. glllestuefredhen STb 3: 119 (1493)), m. =
gildis stuvu fridher. STb 4: 277 (1512). —
*gil-destuvu pika (gislistwgu pigan STb 3: 39 (1492)),
/. tjänarinna i en gillesstuga.
gildesven (gille-), m. = gildis sven. STb 5:170
(1517). — ss tillnamn. STb 1: 139 (1477). jens
gille-sueu SSkb 56 (1502—03).
gildra, v. L. gillra, han fan sik siälfuan vara fallen
j the samo snaru ban hafdhe lönt oc gildrat for
androm Prosadikter (Barl) 65.
gildstuva (obl. gilstwgen HLG 2: 8i (1516), 85
(1517). gilstufwu ATb 1: 245 (i466). gilstwen
Stock Skb 264 (1525—26). gildstofw SvGst 6S), fi.
= gildis Stuva, [g]anger han wreþer ator in j
eildstofw SvGst 68. Jfr gildis stuva, gildestuva.
— *gildstuvu dyr (obl. gilatugedören HLG 2:
84 (1517)), /. dörr till en gillesstuga.
*gildsven (gil-), m. = gildis sven, gildesven.
SSkb 24 (1501—02).
gilia, 2) locka, förföra, lisman swika j thy
mz hwilko the gilia (alliciunt) ällir lokka SpV 149.
3) fria. procio cis cire et proco cas care bidia sig
hustrv ok gilya GU C 20 s. 487. ib.
»gil i an, fi. kättja, trånad, petulancia e skörheth
kätho ok gilyan GU C 20 s. 443. käthin ok gilian
ällir skörhethin aff kropsins mädhfärdhom, teknar
niänniskiona omwändha j eth oskälikit diwr SpV 149.
*gilnadher, jfr hiona gilnadher.
-giniicrisl subst, varth härberge wi soffwom i är
off ftlsben och tecth mz ginneris (korrumperat?;
felaktigt återgivande av Lat. generis? Jfr: camera, in
qua requiescit sublimitas nostra, mirabili opere auro
et omni genere lapidum est örnata F. Zarncke, Der
Priester Johannes 1: 62) Prosadikter (Joan Prest) Z48.
Jfr Meijerbergs ark. fi. sv. ordfiorskn. 5: 6 f.
giordh, *glordhinger, se giurdh,
*ginrdh-inger.
*gips? subst. [Mlat. gypsum] gips. läth j karith
iij skala mädh pulwer aff stöttorn gipsom PMSkr 359.
gipt (gifft), fi. L. 1) gåva. siw the helgha
andz gifft SvKyrkobr 6. Arnell Brask i?«I 35. — Jfr
af-, eter-, fri-, in-, niorghon-, mädh-, up-,
ut-, väld-, vina-gipt. — *gipta bref (giffte-),
n. gåvobrev. Se Sdto 2: 1227. som bewislegith är met
thera inciglom som hengbia met wora incigle for
gifftebreffuith Svartb 374 (1439). — giptar llial
(giptermaal. gypta-), n. L. giftermål. Lagerbring
Saml 2: 260 (1457). ey skedde tet fore nokra ]ycamlika
gyptamal nödtörfft skul, at jomfru maria war giffwin
ok fest josop til hustru MP 6: 73.
gipta (giffta: -o SJ 2: 168 (1490). giffthe),
fi L. gifte, giftermål, vare saa gildh en giffthe til
sin morghangaffuo som annan Arfstv 41 (l46l). SpV 318.
första (o: slaget av återhållsamhet) är theras, hwilka
nakot haffwa, än thog at thz är litith, försökt aff
kötzsins syndb, wthan äktha gipto SpV 349. — Jfr
tvägipta. — giptomal (gifto-, giffte-), ». L.
giftermål, war forescrefna dottor byrgitta til
gifto-niala ganger SD NS 3: 259 (1417). hon gik aa annat
gifftemaal meth paual skomakare SJ 2: 89 (1482). Hel
män 222. Jfr giptar Dial.
gipta (giffta. impfi. gifftä STb B: 258 (1519)),
v. L. giva till äkta, bortgifta, gifta, förmäla, per
köpman . . . som hedan aff staden falskelige och
swyc-kelige vntrymde fran sin eghta giffto dandequinna
hustru cristin SJ 2: 151 (1489). — gipta sik, gifta
sig. opsade simon skredder peder matsons burskap,
som gifftä sig til arboge STb B: 258 (1519). — *gipta
ut (giffta), v. gifta bort. en scomagare hustrv,
som her hyudrik conradi gifthe vth HLG 3: 6 (1517).
ib 39 (i5i7). — Jfr en-, lagh-, ny-, o-, tvä-gipter.
giptning, fi. L. Jfr tvägiptning.
*girfalke, m. [Fdan. gerfalk, girfalk. I si.
geir-falki. Mkt. gervalk, girvalke. Mlat. girofalco, [-gyr-falco]-] {+gyr-
falco]+} jaktfalk, gerfalk, fialco rusticolus (gyrfalco) L.
Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 618. girfalka ärw store
falka oc eth enkannelikith släkth PMSkr 286.
giri, /. L. 2) girighet, aff siälfTua girona
wägna MP 4 : 249. — Jfr köpgil’i.
girilika (girliga), adv. 1) begärligt, then
som torstoger är drikker girliga Sex ekon tr 264.
*giriliker (girligin), adj. begärlig, girig, aff
mykin girligin akt J Buddes b 171.
girilse (gen. best. girilsonna), n. pl. el. fi.
begär, lustar, lusta, for wranga ok syndogha girilsonna
eld SkrtUppb 115.
girna (gyr-), v. begära, åstunda. Se Sdio 2: 1237.
sancta birgitta, gudz wth walda brwd thy at
hime-rikis konwngher, ban girnadhe oc astwndadhe thina
ffä[g]rindh SvB 394 (omkr. 1520). — refl. gimaS,
2) begära, åstunda, längta efter, med inf. med at. christi
brudher skullo gyrnas at komma oc see iomfrwnnas
mykla frögdh JMÖ 123.
girnilse (gyr-), ». pl. el. fi. (häftigt) begär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
