Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giälda
252
gladhlika
inkomster. lenar gwlsinydh ii mark qwitades för ti
han slo dyderik belthare; för gill! konunghx JTb 38
(1473). — särsk. inkomster av prästerlig befattning.
swa oc margho fore wärlz giri skuld standa äpter
marghom giällom SvKyrkobr 63. 5) det som man
är skyldig att betala; gäld, skuld, päningaschu]d ok
gäld SD NS 3: 67 (1415). ii 228 (1417, avskr.). foryttra
mit fateka landzgootz til minna margha giella
betalning ib 612 (1420). hustru marghit . . . sagdhe sik
badhe fra arff ok gäld ept’r sin bonda Beckman
Stud 238 (1429). ib. Prosadikter (Sju vise m) 127.
Svartb 360 (1437). bethaladhe jac ... gamalt gäll
for hombla, 45 marc gutnisca VKJ 282 (1466). SJ 2:
122 (1488), 200 (1491). STb 3: 119 (1493). SvKyrkobr
350. ATb 3 : 370 (1528). 6) skuld, syndaskuld.
i the adhre antiphoua beddes the hälg||a kirkia
thäs-sens gäldhzons lösn SvKyrkobr 325. 7) fastighet
för vilken avgäld el. dyl. erlägges, thetta hwsith är
ey gäl äller prebenda. wtan swa eghith hörer til
watzstena closter som annor godz clostred ägher
PMBref 314 (i5i2). — Jfr af-, ater-, borghara-,
bnr-, fä-, gruvo-, gästa-, hoyudli-, liönsa-,
in-, kanunka-, kirkio-, korn-, korpa-, land-,
niarka-, mnllögha-, pala-, prim-, skadha-,
strand-, ström-, synda-, tomta-, um-, unt-,
vidher-, vin-, iittar-giäld.
giälda (giälla. gälda GU C 20 (hand 2)
s. 103. gälla. pres. geller STb 5: 236 (1519);
VgFommt II 1: 23 (l52l). impf. gält), v. L. 1)
gälda, betala, til at lösa oc gälla alla mina skuld
Mecht 382. 3) giva, inbringa (ss betalning); kosta,
gälla, vara värd. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och
adverbial s. 54 ff. skyppundet gält tha xx march
al-menth Stock Skb 284 (1491—98, Skip). mortiu skal
betale . . . Iför rogen, som han gält j thörne, som
war viij ortuger spännen STb 4: 215 (l51l). Iför then
skuld klädhit geller her gode peninge ti 5: 236 (1519).
4) kosta, gälla, medföra förlust av. wiste iak thz
thu sagdhe mik thz til blygdh tha skulle thz giälla
tliit hoffwodh Prosadikter (Sju vise m) 124. —
giiilda i gen, återgälda, återgiva. Gummerus
Synstat 44 (1425, vidim. fr. 1440). — »giiilda til, gälla,
angå, vara frågan om. Se Sdw 2: 1228. serdellis
at thet ickii enesth geller eder och oss till, uthen
thette menighe landt och ricke VgFommt II 1: 23
(i52i). — giälda up a. Se Sdw 2:1228. — »giälda
ut, utbetala. Se Sdw 2: 1228. — Jfr ater-, giäld-,
i gen-, pa-, unt-, ut-, vidher-giälda.
giäldare (giällare. obl. gellare ATb 8: 90
(1498)), m. person som är skyldig ngn ngt, gäldenär.
forgitf os wara skuld swa som wi forgilfwom warom
giällarom SvKyrkobr 17. ther näst sagdhe han til then
andra gieldaren, hwro mykit äst thu skyldogher
nii-nom herra MP 3: 312. kom for retthou pedher
swensson medh sin gellare abram ATb 3 : 90 (1498). Jfr
vidhergiäldare.
g]äldenär (giellener: -ana STb 3: 424 (1499).
gellener: -a ib 415 (1499). gielner: -a ib 231
(1495). -omen ii 193 (1494)), m. fordringsägare.
therfore stode for:ne gielnera ok vploto for:ne tliomas
scriffuere samma gardh STb 3: 231 (1495). ib 415
(1499). bödz giellenerana, som haffua til tal til fram-
lidne falkensten huss, at the nider thaga ok stötte
tet vp, swa ath tet gör ey schada ii 424 (1499).
ti 5: 186 (1518).
giäldgiälda (geld-. gel-. gäl-, part. pret.
-guldin. -gullin), v. L. 1) lämna ss betalning,
överlåta ss ersättning, endast i part. pret. hulikit
fa: jordagods) honum hauar lilnge pansat varit ok
jak nu gälguldit gör bulika jordh jak afhende mik
Gadolin Pants 272 (1367). kan thet henda ... at
thöm fornempda bo älla hans mädhlöwärom ... ey
worde betaladher tlienna sama kopar . . . tha skal
wart godz clingisbodha . . . them santa bo oc hans
arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara til
äwerde-lika ägho ii 273 (l37o). ii 279 (1385). ATb 2: 303
(1487). 2) mot betalning överlåta, sälja, endast i
part. pret. n. och sup. thät inch . . . salt, vplatot
baua oc giäldgullet giort ... en halff attungh iordh
VgFommt I 4—5: 66 (l390). wj . . . haffuom . ..
geld-guldit nyo mark skatta jordh j biornaby Svartb 212 (1397).
giäldkare (gyälkär), m. [Fdan. gjaldkir, gælker.
Fnor. gjaldkeri, gjaldkyri] L. gälkare, konungens
ombudsman i en stad el. fi Danmark) i ett landskap.
Jfr A. Schück, Studier rörande det svenska
stadsväsendets uppkomst s. 319. tlienne daghthingän . . .
mellom . . . konung albrecht i swerike . . . oc
wer-doghom herra . . . ärkebiscop magnus i lund, herrä
tuuä galen, gyälkär (o. s. v.) Rydberg Tr 2: 451 fl38l).
giäldskyldogher (giäld skillogher Svartb 117
(1363). gieldskylloger: -an STb 3: 471 (1500);
ii 4: 160 (1507). geldskylloghin (nom.) Svartb
(Sl.okl) 505 (1471). gielskyllogher Gadolin Pants
272 (1368). gälskylogher: -ogth SpV 268), adj. L.
pliktig att betala, skyldig, med dat. siw lesther rogh,
som jac henne giäld skillogher war Svartb 117 (1868).
mester magnus waldemari , . . ble|f geldskylloghin
for:de virma kirkio wid tigw nobla, tryhundrade mark
peninge Svartb (Skokl) 505 (1471). — med ack. alt
mankönit haffwer bethaladh sina eghna skuld, hwilka
thz är nathurlika gälskylogth SpV 268.
giärn, adj. begärlig efter. Se Sdw 2: 1228.
giärna (gerna, gerne. garne STb 2: 291 (uss)),
adv. L. 1) gärna, villigt, med lust el. nöje.
liben-ter ... gerna GU C 20 (hand 2) s. 79. STb 2: 291
(1488). 2) gärna, lätt. — om möjligt. Se Sdw 2:
1228. 3) ivrigt, enträget, bede wj eder gerne at j
wille skicke nider till landemerket then förste makt
j kunne affstad komme HSH 15: 20 (1526). — Jfr
fulgiärna.
gladha, f. glada. GU C 20 (hand 2) s. 142.
gladher (gläder GU C 20 s. 203), adj. glad.
badhe i hardhom aarom oc gladhom FMU 4: 6 (1451,
vidim. avskr.). dulcis . . . söther gläder elskelighin ok
miskunsamber GU C 20 s. 203. ib (hand 2) s. 20, 41, 76.
ath jach skulle koma ocli göra mik gladh met edher
herredöme och flere gode vener Reuterdahl Kyrkohist
III 2: 558 (1504—12). — gladlynt, holmger karsson en
hä-lado gläder ek 1106. — Jfr sam-, unders-gladher.
»gladllför, adj. gladlynt. Se Sdw 2: 1228.
»gladhet, /. glädje. Se Sdw 2: 1228. mz största
thulimodhe ok gladheth bar han thz mz sino korse
Mecht 72.
gladlllika (gladerlioa), adv. L. gladligen, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
