- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
261

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grofhet.

261

grund

taga i storlek el. omfång, at iordhen wnder sängenno
groddhe Prosadikter (Barl) 177.

grofhet (groff-), /. 2) grovhet, exposicio
littoralis, thz är texteliken wttydhnig, ällar likamlik
oc textens groffhet JMO 19.

grodiba (groffwe-), adv. 2) grovt, svårt.
MP 4: 57.

groflliater (groff-. -maat Brasks Matordn l),
m. grov el. stark mat, kitt t kött av storboskap, oxkött f
item en skynko och ther til groffmath och nyrökth
köth och twngor for v öre BLG 2: 43 (1515). ib 80,
83 (1516), 84 (1517). for ij skynkor och groffmath
(orig. gorffmath/ ther til faareköth och nötheköth
for v öre ib 89 (1518). ib 117 (1533). Brasks
Matordn i, 4. Jfr grofstek.

*grofsalt (groff salth), n. grovt salt. eth
pundh groff salth HLG 2: 26 (l51l). ib 30 (1512).

grofsinidhe, n. grovsmide, groffsmederne skole
ey mera haffue än iij mark fore faath jern til
smy-dendo j groffsmide STb 8: 373 (l498). ib 380. StÄmb
166 (1508).

grofsinidher (-smedh HLG 2: 24 (1511). -smet
Stock Skb 23 (1516—17). pl. -ir), in. grovsmed. STb
3: 373, 380 (1498). — ss tillnamn. HLG 2: 24 (l51l).
jakob grofsmet Stock Skb 33 (1516—17).

*grofstek (groffsteoh), /. oxstek* Brasks
Matordn 4. til middnghen prirno groff stech aff ko köth,
»aa at fathot räkker til endau ib 5. ib. Jfr
groflliater.

grop (groop Neuman Vokbal 81 (1467). JMÖ 139.
krop: kroppene Svartb 407 (1443). pl. -ir:
gröper SvKyrkobr 168), /. grop, grav. thässa bodherna
liggia fran byia kyrkia gardhenen wt medh gropenne
a höghra handina VKJ 8 (1447). swa månge blindhe
som fölgiä tolka blindha ledhare the falla ok mz
thöm j syndonna gröper SvKyrkobr 168. ledh ös aff
ysäldennas groop JMÖ 139. Stock Skb 30 (1516—17).
— fästningsgrav, vallgrav, thässe xij gingo om stadin
ok rauzsakado om stadzens grop hwar hon war gil
ällir ogill ^47*6 1: 218 (l46l). gräffua ena gröop kring
om stadhen oss til wärn oc tröst Neuman Vokbal 81
(1467). Troj 308. — ther syntis jnthe qwarth wtan
en stoor gröp (väl fel för grop) medh watn MP 5: 196.
—■ Jfr hafs-, iordh-, lönda-, styrto-,
vatn-grop. — *gropa bakke, m. sluttning till en
vallgrav, vall. gräffua ena groop kring om stadhen . . .
swa ath groopen waare tio alna breedh och tio alna
gröpa bakken jnnan fore och ey meer Neuman Vokbal
81 (1467).

gröpa, v. förse med vallgravar el. vallar. Se Sdw
2: 1329.

*gropn, /., se groppa.

*groppa (gröpa: -or Troj 399), /. [Sr. Dial.
groppa, gruppa, gröppa. N. gröpa, gruppa] grop, grav.
araciunciila lithin groppa 3" regum 38 (fel för 18)
GU C 20 s. 33. fästis eth annath järn haffwandis j
sigh ena hwlo äller lithla groppo PMSkr 505. ned j
jordena war han (o-, muren) wäl färdog oc frij mz
källera oc manga andra jord cnmmera oc gropor
Troj 399.

*groppenbradh, f.t [i’. Dan. groppenbrad,
groffen-brad. Mnt. gropenbrade] grytstek. Brasks Matordn 4.

gros (pl. grossar), m. ett silvermynt, groschen.
JTb 50 (1458). wardh hon sak ... for vy mark oc
i i ii grossa fur hoor ib 37 (l46o). skyllade 1 pund
smör oc 6 grossa VKJ 196 (1466). Jfr grosse?

"grosse? (ack. grossa), m. [Ital. grosso] ett
italienskt silvermynt, motsvarande groschen. Jfr Fr. v.
Schrötter, I Vb. der Mänzkunde 341/. takis . . . ena
hal Ifwa besmara mark goma arabica, marken gäller en
grossa, jtem vernice de granö PMSkr 535.

grover (n. gröpt JTb 25 (i4co). ». pl. grooff
J Buddes b 165. komp. -are), adj. 3) grov,
konstlös, simpel, x alna gröpt twäskäpt lärofft JTb 35
(1460). jnconditus ... a condio . . . uskikchadher
oprydher illasmakande oc groffuer GU C 20 (hand 2)
s. 30. tha mat thu idhna thik til tliätta a andra
måtto tho grofwaren SkrtUppb 98. maandageu kaal
gro|f Brasks Matordn 10. 6) stor, ymnig, betydlig.
om then stolen orätthen och groffua skåden them och
there foräldrom widerfarä FMU 3: 303 (1443, samtida
avskr.) (kan även föras till B). 7) stor, betydande,
viktig, at wj ... wndherstandit bauom mång groff
stykke gaa åmot the helga kirkior j landona
Gummerus Syn-stat 41 (1425, vidim. fr. 1440). 8) stor,
svår. thät liardha oc growa fallith han fiöll vndi
korsena SkrtUppb 282. ä thes lengre är lifuet thes
tyngäro ok grofuaro är synden J Buddes b 162. ib 165.

grun, 11. L. 3) grund, grunt ställe » hav el. sjö
el. vattendrag, ligger alt til sidhöna oc alle andre
öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne SD NS
3: 198 (1416). 4) grund, grundval, item än [-mwre-mestare[n]-] {+mwre-
mestare[n]+} j mark, for han niwrade grwnnet HLG 2:
los (1519). ib.

grund, n. (STb 1: 259 (l480); SJ 2: 126 (1488), 187
(1491); STb 3: 20 (1492), 263 (1495) o. s. v.) och f.
(STb 1: 13 (1475); SJ 2: 71, 73, 75 (1481)) och
grunder, iii. L. 2) abyssus, djup, avgrund, alf nydliarsta
jordhinna grwndom (abyssis) Mecht 253. Sp V 569.
3) grund, mark, tomt. kännis jak ... at jak . . .
hafuer . . . wplatit . . . niith steenhws, grwnd ole tompt
SD NS 3: 91 (l415). oc thileghnar jak hona (o: aabodh)
moth grwnd oc grwndwall for:da rysabergha closter
ib 417 (1419). kendes the thöm pa alle syder ware
offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden
SJ 2: 149 (1489). wil han mera byggie, tha byggie medh
theris mynne, som j grvudet äghe STb 4: 14 (1504).
ib 88 (1505), 301 (1513). — fast grund el. liggiande
grund, fastighet, fast egendom. STb 1: 259 (l48o). i
allom lösören och fastom grwndom SJ 2: 104 (1487).
ib 107 (1488), 145 (1489). arffuit opter hans wlff . . .
scbulu arffuingana skyffla som tilbör, och mans wlff
scal nest ware ath giffue skeligheot fore liggiende
grwndhit STb 3: 20 (1492). ib 92 (1493), 263 (1495).
ath han aldelis thera mellen skyfft och byt hade
lös-örene och redo peningana, som thera mellen waar vtan
liggiende grvnden ib 391 (1498). ib 4: 327 (1513). 4)
grund, gi-undval. tha loth käril ingeualsson vpp . . .
sitli stenhus . . . medh helan mwr fra grvndena och
öffuarst STb 1: 13 (1475). hws ok tompt meth
grun-dene ok alla bygning SJ 2: 71 (l48l). ib 73.
sten-hwsetli . . . som thet nw vpmwrath ok bygt är meth
kellare ok grvndene ib 75 (l48l). ib 106 (1487).
hwf-fuendal haffuer låtit vppmwra it nyt grvndh i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free