- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
271

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gärninglön

271

gäster

forscriffne altare . . . giord äre Svartb 54T (1486).
4) konkret, arbete (som ngn häller pä att förfärdiga
el. har förfärdigat), verk (som frambringas el. är
frambragt); arbetsresultat, thera (b: tjuvarnas)
gär-ninga lågo i rättenum oppa gulweno for them som
the stulid liado ATb 1: 180 (146S). kendes, ath han
hade stwleth aff Staffan beltare til xvj (16) marek
gerning STb 2: 127 (1486). tak thet hwitha aff
äggeno . . . oc thär mädh wispa gärningona lenlika
PMSkr 554. — Jfr afunds-, bakara-, bill o-,
godh-, gulsmids-, handa-, bäiiida-, il-,
konvents-, kärleks-, mandoms-, mis-, omildhets-,
onäkta-, silf-, sko-, ul-, vnld-, valds-, väl-,
ödhmiukts-giirning. — »giirningis gardher,

m. (till kloster el. dyl. hörande) gärd där arbetsfolk
bor el. vissa arbeten utföras, verkstadsgärd. item
hwstry iugrid i gärningisgarden VKU 14 (1540). —
»giirningis lön (gerninges-), fi arbetslön. HLG
1: 108 (1440). SSkb 34 (i502). — »giirningis qvinna
(gerningia-), fi. kvinna som utför (grövre) arbete,
arbeterska? hwstrv elin gerningis quiniia VKU 60
(1550). — *giirningis sven (gerning(h)is-), m.
hantverksgesäll, en dyäkne ok en gerninghis swen
wordho kyffwande MP 5: 188. ib. — »gärilingis
systir, fi. Se Sdw 2: i23i. — »gärnings hus
(gerningz huss), n. verkstad. Cü C 20 (hand 2)
s. 136. — gärnings lön (gerningx-.
ger-nes(s)- IILG 2: 112 (1523), isi (1525).
ger-niss- ib 111 (1522)), fi. L. arbetslön, nagra IBsöre,
som försth äre eth korelabandh ... än ith par
kuiffuer, som gaffues fore viij marek fore gerningx
lünen STb 3: 298 (1496). SJ 2: 301 (1496). SSkb 75
(l5u3). HLG 2: 55 (1516), 61 (1517). Stock Skb 81
(1519). gaffz iij march i gerningx lön för et fat jern
jacob smed ib 163 (l52o). HLG 2: 69 (1520). —
»gärnings llian (gerningx-), m. arbetare,
hantverkare. huar gerningxman, som ingte saar, göre
presten om pascha ij tridiuiige, om han ensamber är
Svartb 69 (i345?). — »gärnings stuva (gerningx
stoffua), fi. verkstad. JTb 104 (15i6j.

»gärninglön (gerningh-), fi. arbetslön. IILG 2:
20 (1510). dedi bartholomeo gulsmedh ý syn
gerningh-lön ... xiij öre ib 27 (l5tl).

gäslillger, m. L. gässling. nätlilor dräpa offtha
gäs-linga tha the ärw smaa PMSkr 264. — ss tillnamn.
Se Sdw 2: 1231. — gäslinga torva,/. L. Se T.
Wennström, Tjuvnad och fornctmi s. 407 fi.

»giist (gesth), subst. [Jfr gäster 2] gästning.
kräffya aff bondanom skäppo til hest när ban ridher
j fodriiigennas gesth PMSkr 120. — liggia til gäst,
vistas ss gäst. än kar ssom lagh til gesth hem til
andriss köt mongare ATb 2: 154 (1480). ij köpsuener,
som laghe til gästli när pedlier byyörnson HLH 2:22
(1511).

gästa (gesta), v. L. 1) inträns, gästa, vara
gäst, göra besök, första nattena gäste han til een
fatikan man Prosadikter (Barl) 96. tha ban gäste
hem til thera Mecht 56. — om främling på besök i
stad; jfr gäster 2. jens ib. gester ner hustrv
käril! lislo monges Stock Skb 231 (1524—25) (kan även
föras till gäster 2). — Jfr forgästa.

gästbudhiu [Jfr Fdan. gæst(e)bjude],/>. adj. bjuden

ss gäst. ath eth vngt par folk, waro gestbudhin til
kyrmässo, til sancti sebastiaui kyrkio MP 6: 239.

gäster (gester, gen. gestes SJ 2: 239 (1493).
pl. -lr), m. L. 1) främling, utlänning, ok innan
thenne freden skolo farande köpmän af stora nogardh
oc gester oc lödiomän frii oc reen wägh at hafua
Rydberg Tr 3: 292 (1468, avskr.). — ss tillnamn, per gest
Skotteb 6 (1460 — 61) (kan även föras till 2). 2) i
stad sig uppehållande främling (i motsats till borgare) ;
särsk. om främmande köpman. STb 1: 46 (1476), 135
(1477), 311 (1481). wordo fogodin . . . borgamestarene
och rådet swa eens, ath borgarene skulo lata skipa
wtlendes xl (40) [l]ester Ingx ok gestenor xl (40)
tester lagx ib 2: 169 (1486). michel jensson skreddore
som fulmectoger war pa sin gestes wegna erland
sk reder SJ 2: 239 (1493). ÅK 64. skypper niclis
alenningh gest STb 4: 1 (l504). — Jfr skämda
gäster. — gästabudll, n. gästabud. Hel män 118. —
»gästabuds folk (-bodz-), ra. gästerna vid ett
gästabud. JMPs 349. — »giistabudlirätter
(gesta-bodh-), maträtt att servera vid gästabud. Brasks
Matordn 3. — »giistabudlistova (obl. gaste
bostwgo), fi. eg. lokal där gästabud hälles,
gästabud, gille, swarthe hakon kallade magenss nielsson
o qwädes ordh i ene frii gäste bostwgo ATb 8: 255
(1512). — »giista giiild (gesta gieldh), n. skuld
till främmande köpmän i en stad (i motsats till skuld
till en stads bofasta borgare), leydade och felade
fogaten . . . medh borgamestarana och radit jap
olssön medh sine hustrv foro alle gesta gieldh, vtan
thöm hon lagelica fore stempdh war tilforen, j tesse x
samfelte aar ffore borgara gieldh jntet leydeth STb
3: 49 (1492). Jfr gästa gods, gästa skuld. —
»gästa gods (gesta-, geste-. -götz. -goz. -gooz

ATb 1: 125 (l46o)), ra. gods tillhörigt främmande
köpman; skuld till främmande köpman som följd av från
denne erhållet gods. thet war audhirssa rätta köpta
järn oppa then tiid thet hindrat wart ok äy gästa
goz ällir hans brodirs järn ATb 1: 125 (1460). ib.
gudmund nielsson felade och ledade borgamestarene,
raadet fore gesta götz och ey fore borgara götz STb
1: 61 (1476). ib 65, 66, 70 (1476). forbudho them nogat
gestegotz hanttere eller nogat gestegotz lata scriffua
sik til handa ib 204 (1479). ib 2: 24 (1483), 50 (1484),
115 (1485). legdede och felade fogaten . . .
borgamestarana och radit hans japsson j x (10) aar fore
gestha götz och ey fore borgara gieldh ib 251 (1488).
ib. 3: 205 (1494). Jfr gästa giäld, gästa skuld.

— gästa lius, n. — *gästahusgöinare (gesta-),
m. hospic[i]arius . . . gestahusgömare GU C 20 s. 339.

— »gästa piinningar (gesta-, geste-), m. pl.
[Fdan. gæstepenninge] 1) penningmedel tillhörande
främmande köpmän, engin tagi gesta peninga til sik
STb 1: 373 (1482). ib 408 (1483). thet andra . . .
som han skullo aff werie, ath han ecke handtherade
geste peninga STb 3 : 259 (1495). 2) avgift som
erlades av främmande köpmän i Stockholm för
rättighet att driva köpenskap där. Jfr Hildebrand, Sv.
Medelt. 1: 394. inbare skothcrrena . . . stadzins skot,
som the j thette föraie aar wpburit hade j skotbusit
med geste peninga och paale peninga Stock Skb 34
(1517). ib 71 (1518). — »gästa skuld (gesta-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free