Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halda
279
haldsyrt
at liau sägie tlieiu losti hemliga, som holla sciilo ib 19.
— ha sitt tillhåll, besöka, med prep. til. saa lenge
i ären i vrbe holler till en apotheca oc varin
tilla-toge per seruiciuin vestrum och nogra smaa skänker
at j mötte lära laborare ill apotheca USfl 13: 115
(1524, Brask). 83) hålla, bestå, läth thät sywda
thil thäs the pröffwilsen haaller PMSkr 399. 24)
hålla i med, fortfara med. med ack. atir togh han
til badhe ropa oc lata swasom för oc swa hiolt ban
thät vti dödhin Hel män 186. — vidhålla, med ack.
mz stadogha tro hallir jak (teneo), at fadhrin ok
sonen ok tliän hälge ande äru een natur, ok tro
per-sono SpK 541. tha sagde tywfTwen och hiölth alth
thetta forscri|fne tha som förre JTb 96 (1513). 26)
hålla (med el. mot), ath lagin helth medh them j
»aghor ärande Arfstv 70 (1474—75). — halda sik,
2) hålla sig, förbliva; fortfara med. mång mäuniskia
som sigli balder jdkelika til ath tiäna gudh MP 4: 171.
4) hålla sig (till), sluta sig (till). Mecht 130. 8)
uppträda (som), giva sig ut (för), med prep. for el.
fore. Se Sdw 2: 1232. han . . . omskipte sin klädho
oc hult sik foro oen krämara Prosadikter (Barl)
26. farande folk. som ... sic for hioiialagh halla
Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). 9)
uppehålla sig, livnära sig. swa mykit ... at en
klärk kan sik ther wäl alf halla SD NS 3: 517 (1419).
Annerstedt Ups Univ hist Bill ls. 8 (1509, nyare
avskr.). 10) tillhandahålla sig, hålla sig med.
wilio . . . nogre klärke, som her liema äro, messa fore
sama altare, tha skulo the . . . sielCfue halda sik win
och ölfläte STb 1: 150 (1478). — refl. haldas, 5)
innehållas, förvaras, gulleth hööls i träkkenom (aurum
in luto condilur) mz huilko wärlden köpes JMÖ 118.
6) hålla sig till, iakttaga, följa? med prep. a. han
. . . helzt a tokt o godha sidhi EK 561. Se R.
Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 284. — halda
fraill,/íiri3á«a. the hiöldo fram mässona intil siitzsta
kyrieleyson Mecht 128. — »halda fran, undanhålla.
tho kerde oleff thomasson til peder i raukas, att han
hade holdit honom raukas fors och querna stad frön
medh veide FMU 8: 39 (1432, avskr.). — halda inne,
1) innestänga, innesluta, the människia som
siälff-wiliandis balder syndena jnne j sina hiärtha MP
4: 56. 2) hålla inne, underlåta att lämna ifrån sig.
at thu haffuir ellir haldhir jnne mädh tik nokot alf
annars SkrtUppb 209. 3) hålla inne, hålla tillbaka,
hålla förtegad. Se Sdw 2: 1232. 4) innehava.
ste-karin ok smaswenane thens godha niansins, som festit
hyolth jnne MP 5: 185. — »halda qvar, stanna kvar.
thässe tolff höffdhingia liioldo qwar i landamäreno
Prosadikter (Karl M) 265. — »halda til, hålla till,
hålla fram. när then smirille stenen mynskas pa
kringlonne. tha hälles ather markaskalen til fa: till
"kopparkringlan’’) PMSkr 512. — *lial(la til baka,
hålla sig tillbaka, stanna efter, offta wthsändis en
stärker här affwer lönlika wägha, oc när then kombir
til fiendana häller mäste delen til baka och nokre faa
ränna fram PMSkr 158. — »halda til ryggia, hålla
tillbaka, hejda, cöntinencia är mz hwilko likamlika
girnilse briiska lialdz, the ryggia Sp V143. — »halda
sik til saman, hålla sig tillsammans, hålla sig i
sällskap. MP 4:25. — halda up, 8) = halda
uppe 2. the som ocke halda vp hws ok heeman
STb 1: 373 (1482). — halda uppe, X) hålla uppe,
hålla upplyft. Se Sdw 2: 1232. 2) uppehålla,
upprätthålla, vidmakthålla, the borgare, som ecke halla
vppe hw« eller lieman STb 1: 283 (l48l). ib 328 (1482).
al wärldhin haltz oppe medh ensampno gudhz ordhe
MP 6: 65. VKJ 183. — underhålla. Se Sdw 2: 1232.
andres jönsson skal halla them vppe medh math ok
ööl STb 1: 335 (1482). 4) bekosta, bestrida, ther medh
halla vppe allan stadzsins twnga STb 1: 168 (1478). 5)
abs. hålla tillbaka, undanhålla de kyrkliga nådemedlen.
wi ärschebiscop fornempde biudom allom clerrikom i
fornempdom heredom, at the halle wppe för them
som ecke wilia reth göre Hedqvist Kärleksv 146 (1442,
vidim.fr. 1471). — »halda vidlier? vidhålla, styrka.
mattis . . . badh . . . änders japsson och claues fi th
vnderuisa fore radit appenbarlica liwat the hört hade
alf gerdt kamp, som the ville halle vijdh medh theris
odli STb 3: 253 (1495) (möjl. att föra till halda 24;.
— Jfr ater-, be-, er-, for-, fram-, fran-, ful-,
hedher-, inne-, qvart-, saman-, til-, up-,
uppe-, ut-lialda, ävensom tilsainan haldande.
lialdare (hollare. -ere), m. väktare, vaktpost.
tha fienderne wore huar amten sa ner at hollareno
skotes med thöm etc. och sloges STb 6: 229 (1519).
ib 291 (i52o). Jfr hak-, be-, miidli-, stat-,
stats-lialdare.
»haldfaster (hal-, -fastir), adj. [Ä. Dan. hold-
fast] 1) fast, svår att upplösa el. dyl. thätta
sal t i tli är hwassasth, oc halfastasth ath aandommen
PMSkr 381. — seg. när deglien är ey förmykith
halfasther oc widherlodhar handommen PMSkr 552.
2) som håller på vad man har, sparsam, snål.
jlli-beralis . . . non liberalis halfasther oc nidotther GU
C 20 (hand 2) s. 11. liberalitas är mz hwilko frie
hogliin skipthir thz han äghir, ok märkis j cngha
mattlio halfastir (tenax) Sp V 142. 3) som vidhåller
sin ståndpunkt, ihärdig, än tho at hogliin är
halfastir (tenax) ok ey saktelika kan forlata sin orätli . . .
SpV 570.
»lialdfastogrhet (hal-), f. seghet. PMSkr 536.
hald hag’lli, m. beteshage. Se Sdw 2: 1232.
hald liaglli, m. Sdw 1: 455. Läs haldhaki.
»haldhaki (hal-, hol"), m. hållhake, hake
avsedd att fasthålla ngt. Se E. Noreen, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 3: 15. tha rüffwadhe tässe thre
arwidhz tiänare then ssamma timber man off thwa
öxar ... och en halhaka medh ATb 2: 174 (l48l).
ib 175 (l48l). saagaren offwer lote scriffua allan
redskap, som ban anamar . . som saager, filar, holhaka
Arnell Brask Bi’ 26.
»haldllse, n. pl. Se Sdw 2: 1232. Jfr ater-,
inne-, saman-, up-, uppe-haldilse.
»haldna (halna), v. Se Sdw 2: 1232.
haldning (hal-), /. 1) hållning, beteende. Se
Sdw 2: 1232. 3) iakttagande, efterkommande (av
ngt)? ok krefTwiom ider ok formanom widh the trö
ok halningh i liaiien oss saclit ok loffuat
Reuter-dahl Kyrkohist III. ?: 535 (1436). — Jfr
beliald-nlng.
»haldogher, jfr frauihaldogher.
haldsyrt (hals-), /. 2) valeriana offlcinalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
