Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
himlltekn
800
hiiuli’a
stryks järn ln&dh honom (o: stenen adamas) tha [-wall|]is-] {+wall-
|]is+} thet til himmelstiärnonna som arturus kallas, oc
]|]agas j compas PMSkr 457.
himiltekn (-tekin MP 5: 13), n. himmelstecken,
företeelse på himmelen. fiärdlia daghin lääss tim
giordh wara himiltekn (luminaria), the större mz them
mindra SpF 373. — stjärnbild, aquarius rii etli
hy-mil (hskr.: liynil) tekn ok vatudragore GU C 20
s. 31.
hliniltnngl (hym(m)el-. -tungel. -tungilj,
n. himlakropp tliiit waro oc komne . . . Iv vise
mäs-tara vppa hymmeltungel oc stiärno gang Prosadikter
(Barl) 12. järtekne skulo ske jj thenne threm
hy-miltunglom, som är soliu maanyn ok styärnor MP 5: 14.
annat hymeltungilit ... är manyn ib 17.
hilllin, m. L. — *ll i 111 lift bo, ». Se Sdw 2: 1235.
— *himna (Irotning, /. himladrottning; om jungfru
Maria, hon (o: Maria) är hedraskolandhis aff allom
swa som hymna drotnifn]gh JMPs 550. — *]lillina
liter, m. himmelsblå färg. Nio kap ur Bir 23. —
*himna paradis, n. Se Sdw 2: 1235. — *li i lilius
dyr {dat. himmins dwrom), pl. himmelens port.
exeubare for himmins dwrom väkt halla GU C 20
s. 239.
himirike (himme- STb 2 : 246 (i488).
heme-SkrtUppb 422. hemme- SvB 358 (omkr. 1500). -riki
ib 3 (senare h. av 1300-i.)), n. L. 1) himmelrike.
ward lie ]iin wili liär i iordh riki swa sum han wardir
i himiriki SvB 3 (senare h. av 1300-t.). 2) bildl.
ngt mycket lyckligt, thaa swarade her knwtz slien,
at kunne man hielpe then fatige man, hans husbonde,
thet ware stort liimmerike STb 2: 246 (1488). —
*hiinirikis småsven, m. Se Sdw 2: 1235. —
himi-rikis yägher (himme-), V. väg till himmelen, jak
liauer thorn mz mik som j himmerikis wäghenom
man-ligha ärfwodha Prosadikter (Barl) 48.
*himnadher (/. hymnath), p. adj. försedd med
(tak)himmel. llaqueatus . . , idest laquearibus
or-nata [!] hymnath oc sparradh llaqueatus snardher GU
C 20 (hand 2) s. 64.
llin (dat. f. jnne SvB isg (senare h. av UW-t.). pl.
m. hin! Hel män 265. hyne SvKyrkobr (Lucid B) 216,
239)5 pron., art. och subst. m. L. 1) pron. demonstr.
den där, den andre, iöns diäkn swaradhe til hwem
talar tw hin swnrade til tik ATb 1: 200 (1464), thöm
j nidhre heluitet värö tykte som hyne värö j
para-dyses frögdeligom lustha SvKyrkobr (Lucid B) 216.
se se hin quinno skändarin är här Bel män 202.
giordho swa som hini liaffde förra giorth ib 265. —
med följande rel. sats. tha giordhe thässa bön sanctus
gregorius mot jnne greslighe plagho söm plagadhe
grymligha romarana SvB 186 (senare h. av 1400-t.).
— hvar liiu, var och en. Se Sdw 2: 1235.
abba-tissan . . . wärde owir eno medli syslomannenom oc
hwariom hinOm ban vndir sigh skipar SVklE 158.
2) bestämd art. i förening med ett adj. med el. utan
subst.: den. haffuer hin andre satt them tlier in, ban
kome them ther vth STb 1: 16 (1475). hin rike
frazaren Hel män 111. item stadzsens trwmpeslagare
hyn tyske BLG 2: 81 (1516). 3) subst, hin onde,
fan, djävulen, liaa hyn hafwer tik til en prädicare
giorth Prosadikter (Sju vise vi C) 240.
*hlll (hynd), subst. [X. Dan. hind] hinna,
mem-brana hynd oc perman GU C 20 (hand 2) s. 130
(da-niserande).
hind (hyndh), f. hind. GU C 20 s. 259.
*hindeltygll, n. [Jfr Ty. hinterzeug. Ä. Da. [-hin-dertög]-] {+hin-
dertög]+} hintertyg, till sadel hörande remtyg som
fast-göres vid hästens bakdel och hindrar sadeln att glida
framåt, a dyrom bäste j forgyltom sadell bedzled oc
liyndeltyget war bedraget mz gwld Troj 69.
hinder (hindher. hindhir MP 5: 31), «. L.
1) det som håller tillbaka, hinder, jmpedimentum
hinder GU C 20 (hand 2) s. 14, for krankdoms hindher
FMU 4: 352 (omkr. 1470). jnkte men lielder hinder
kan wara mällan människiona mwn ok gudz MP i: 195.
ib 5: 31. — hinder, olägenhet, svårighet, ath landsens
barre gör nokoth hindher äller förbod moth
köp-männena PMSkr 104. 2) tvist, klander. 0111 the
uagat hinder göre wille pa then prebenda och tess
renta SJ 2: 203 (1492). STb 4: 229 (l51l). IlSll 17:
71 (1523, Brask). — invändning, vortho
borgames-tarana, r&dit och xxiiij aff menigheten swa ens, at
om thet folkit komber her swa niykit aff reffle medli
sten cristienisson, som ordh är, vijc, ath the
jngo-lunde vele haffue thöm j stadin vtan hinder och alle
gensegelse STb 3: 330 (1497).
»hindergava, /. Se Sdw 2: 1235.
*hinderlika, jfr oliinderlika.
*llindernis? (hinris), n. [Mnt. hindernis]
hinder, skada, förfångt gör hon hanom nagat hinris
her epther, tha ware [zacber] sine xij uiark STb 3:
414 (1499).
*hindersdaglier, se hindradagher.
hindersmässa (obl. hynders messe), /. L.
= lienriksmässa. ATb 3: 155 (1504).
hindra (hyndra. -ar, -adhe, -adher. impf.
pl. -adha ATb 1: 345 (1471). part. pret. -adir ib),
v. L. 1) driva tillbaka, hålla tillbaka, avhålla,
hindra, komma the förrä il (för til) skriptta th» ma
wärldz waldli them ey sidlian hindhra och ey beskatta
Beckman Stud 52 (1425—50). (om Jesus hade
uppstält genast efter döden,) tha liafdo judhane sagt han
ey dödhän vara vthan vara hindradlian j pynomen
SvKyrkobr (Lucid B) 160. GU C 20 (hand 2) s. 14.
hwilketh liwss inglien natli kan hindra äller mällom
gaa ib s. 37. liwilkom aldrigh mer skal nakor owen
hindra (impediunt) aff thino loft Sp V 490. 2) hindra,
förhindra, lägga hinder i vägen för. orätwiisa
män-niskio syndh hindrar altiid goda manna gerninga GU
,C 20 (hand 2) s. 29. wara syndher hindhra thet at
wi höromps ey SkrtUppb 221. 3) förhindra
tillgången till, spärra, platzsen ther han föld ble|f
hyudrad wndersamliga at jngen kwnne komma honom
tiill wndsStning Troj 129. 4) framställa klander
emot el. väcka tvist om; förhålla; söka förhålla.
ware thot swa, at mina arfwa kwuno thässen goz i
iiakrahanda måtto fore clostreno hindra SD NS 3: 37
(1415, nyare avskr.). tha dömdom wi michil gardin til
ällir pä&ana ok detir fra the xiij mark han hindrat hade
i sama gardo for then skuld at michille war förra
beta-ladir gardin än detirt hindrade ther nagat i ATb 1: 71
(1457). ib 179 (1462), 260 (1467). VKJ 127. — belägga
med kvarstad, för ty at andir» Ii ad lie ey bitaladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
