Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iiindradaglier
801
hion
rauide fisken tha hindradha vi fisken pa rauids vegna
AT b 1: 345 (UTl). ib. för ty ath fisken ]aa länge
hind-radir tha fordarffwadis fisken ib. 5) börja tvist med,
oroa. wi . .. forbiudhom huariom i sin stadh ... thSnna
sama niclis . . . nokralethis hindra eller qwälia SD 6:
335 (1352).’ . . . swa thet jak ey ytermeer fore the saka,
jak j than tima giort häfde, skulle quiilias, skullas lilla
hindradher wardha FMU 1: 362 (1376). SJ 2: 151 (1439).
6) oroa, skada, jnfimo . . . krankan göra hindra oc
kränka GU C 20 (hand 2) s. 27. jnterpolo . . . aather
stoppa smittha hindra oc skämma ib s. 37. mangha
Anborna män . . . sändho hänne älzskogha breff, ffür
hwilken breff hon mykidh hindradhis JMPs 399. 9)
fasttaga, fängsla. JTb 24 (1460). henrik grymholt
lotli hindra for:na olaff matsson medli bödla och
by-iaswäua STb 1: 70 (i476). ath engin stadztienare
skal haffua aff noghan borgare meer än iiij (4) peninga
for sin medha, tha the skulo nogan hindra eller
be-sättia ib 173 (1478). ATb 2: 138 (1479). jrretio ...
snärya hyndra och innäthya GU C 20 (hand 2) s. 45.
ib, — *hindra Sik, 1) oroa sig. ena sak ...
j hwilke hon hafdhe sik wm qwällen foreath nakoth
hindrath Mecht 53. 2) sysselsätta sig, vara
upptagen (med ngt), fiärdha är jomfrulika äronna
fägh-ringh, sik altidli hindra i gudz ordhom (verbo divino
vacare) mz renasta hiärta SpV 466. — »hindra fore,
se Sdw 2: 1235. — Jfr af-, be-, for-, fi’an-Iiiiidi’a,
ävensom ohindradher.
hindradagher (hinderssdagher: -dagh STb
3: 125 (1493). hindirsdagher: -dagh Sn NS 3:
50 (1415?). hinnersdager: -dag SJ 2: 244 (1493).
Se Sdw 2: 1236), m. L. den följande dagen; dagen
efter bröllopet, a lienna lättom hindirsdagh SI) NS
3: 50 (1415?). — llilldradags gava, f. L.
morgongåva. RP 2: 407 (1400).
Ililldrail, f hinder, klander, at the mitga låfliga,
utan hvar mans genmäle och hindran, sällia och kiöpa
hvar androm . . . alla ätande vahror FMU 1: 212
(1348, gammal avskr.). framdelis gör iak för:de
nik-lise . . . the för:de godz . . . frij oc ombeworin för
alle epterkommende tiltalan oc hindran SD NS 3: 419
(1419, avskr.).
llindrare (pl. -a), f. hindrare, förhindrare. at
j ey at enasth wnrdhen människionors bedröffwara,
wthan ä[ni]wäl dygdanna oc l.iganna hindrara oc
fför-därffwara JMPs 496. ib 518.
hindrilse, n. pl. el. f. 1) hinder, naghor
wärdhzlik hindrilse kan thik hända at bortdragha th i 11
liwgh fran gudin närwaru SkrtUppb 24.
hillgat (hengat), adv. L. hit. jak kom ffor thy
nw bingat til edher Mecht 379. gaff han siig epter
wort radh hengat til staden Annerstedt Ups Univ
hist Bih 1: 8 (l509, avskr.). ib. Jfr ]lit.
hingist (henghisth Vg Fommt III. 7—8: 156
(i384). hyngst Troj 135. hingster GU C 20 s.
64, 181. hinghester ib s. 563), m. hingst, at jak
pansat hawer . . . mith gooz, sum jak agher i
skal-meglium, fore en henghisth aff (för okt) Ix mark
penninga Vg Foramt III. 7—8: 156 (1384). — hingista
foli (hingsta fwli), m. hingstfåle. GU C 20 s. 398.
»hinker (hynk. ynker GU C 20 s. 327. obl.
ingh Mecht 151 j MP 5: 127), m. och »hinke (ULG
2: 48 (1516)) m. [Mnt. henneke, hinke. Jfr Sv. dial.
ink] 1) vattenuppfordringsverk. Se E. Noreen,
Arkiv f. nord. filol. 46: 281 /., S. Erixon, Fataburen
1930 s. 205 f. windh ällir ingh (hauritorium) Mecht
151. ther (o: i brunnen) saa han sin fadhir ok sin
brodhir, hwan tliera hänghia vti enom jngh, som gingo
op ok nidhir MP 5: 127. 2) ett slags laggkärl, hink,
spann, lasse smidh för iärnbandhen han sloogh vppa
hynken ULG 2: 12 (1509). item en ny vntwhynkcha
i bastwgen for ij öre. item smiden, som slogli jemen
vppa samma hynka, ij öre ib 48 (l5is). — Jfr vatll-,
vatu-hink och vatu-hinke.
hinna, /. L. Jfr ögiiiia hinna och hin, subst.
hinna (supin. hynt), v. L. 1) upphinna, hinna
fatt. the . . . men the ath the skulle hynt them j
siön, oc wille ey bydha menelaum Troj 73.
»hinris, se hindernis?
hion, n. L. 3) tjänstehjon, tjänare, underhavande,
PMSkr 203. ban (0: gårdsmästaren) skal altidh
mer-kia til hwndli gärningh hwarth hion är qwämasth
PMSkr 204. — Jfr kirkio-, thiänista-hion. —
»hiona giliiadher? (-nåder GU C 20 s. 191), se
hiona skilnadher. — liiona lagli (hyonalagh:
-it MP 5: 97. hionelagh Svartb 428 (1448).
hiono-lagh SvKyrkobr 69. -lag), n. L. 1) äktenskap.
th en tiidh hionalag skal bindhas SD NS 3: 493 (1419).
bengt pedersson . . . oc appollönia pedersdottor, j äktha
hionelagh sammanbunne Svartb 428 (14Í8). siwnda
sacramentum är hionalagh SvKyrkobr 64. [-vä[l]sig-nadh-] {+vä[l]sig-
nadh+} vari thu (o: Sankta Anna) alra cristna
hiona-lagha modhor Sr B 384 (senare h. av 1400-t.). MP
5: 97. 2) äkta par, äkta makar, at farande folk,
som aff androm landom komber oc sic for hionalagh
halla ey sculu redhskap om pascha faa Gummerus
Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). SvKyrkobr 69. ib.
at hwart hionalagh i waart rike sculu aarlica giffua
fornempda watzstena clostre twå swenska päninga
Vårfrup 135. — hionalags baud (-lagx-, hiono-
Sp t7 320), n. äktenskapligt band. the tw som gudli
saman bindir mz hionalagx band ma iugin man
aat-skilia Prosadikter (Barl) 77. MP 3: 486. —
hionalags folk (hyonelagx-), n. äkta folk, äkta
makar. SvKyrkobr (Ludd B) 209. — »hionalags lagll
(-lagx-. hionolax- <S/>V 369), n. pl. lag rörande
äktenskap; äkta stånd. drothningin sagdhe moth
hionalagx lagomen (legibus conjugalibus), ok twärt
ne-kadhe athirkomöna SpV 166. ib 320. hionolax laghin
wthelykto ekke j them daghomen hälaghetinna regulam
ib 369. — »hionalags lust (hionolagx-),/. köttslig
lusta i äktenskapet, thätta är wissan, at hionolagx
lusthin (voluptas conjugalis) ändas jdhkelika mz beskom
ok flytande ända SpV 320. — »hionalags qvinna
(-lagx-), /. gift kvinna. Mecht 220. —
»hionalags rätter (-lagx-), m. äktenskapligt sätt. tilfögh
t.hic mik mz likamlighom sainföghilsom, äpter
hionalagx rät l\osadikter (Barl) 77. — hionalags
saill-bland (-lagx-), n. äktenskapligt umgänge. Prosadikter
(Barl) 77. — hionalags samföghilse (-lagx-),
n. pl. äktenskaplig förening. Prosadikter (Barl) 77.
— hionalags siiing (-lagx-. hionolagx-
316. -Säng(h)), f. äkta säng. gudhi är thäkkelikit
hedhirligh bryllop oc osmittat hionalagx säng Prosa■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
