Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hiordh
802
liinl
dikter (Barl) 77. Sp V 316. — hionalagS Stadh ge
(-lagx-. hionolagx- SpV 172), m. (ikta stånd, the
som j hionalagx stadhga ärw giffwj för sik oc sina
liwstru twå päniuga Vårfrup 128. SpV il. JMPs 393.
— *hionalags siilskap (-lagx-, hionolagx-
SpVn. äktenskapsförbund. SpV 49. thera. hwilkra
hionolagx sälskap åtskils mz dödzsius wilkor ib 349.
— *IliOlia lön, f.f tjänstehjons lön. VKU 3 (1539).
— *liiona skilnadher (-naadher. -nåder), m.
upplösande av äktenskap. GU C 20 s. 197, 524. —
hiona gilnader (fel för skilnader) ib s. 191.
lliordh (hioord. Se Sdw 1: 1236), /. L. hjord,
boskapshjord. GU C 20 s. 36. Jfr asna-, gasa-,
8Tina-hiordh.
hiordllgailger (ack. giordhgangh Meddelanden
från Östergötlands Fornminnet- och Museiförening
1916 s. 91 (1384)), m. betesmark. Svartb 206 (1393).
thetta är clostersens hiordhganger til clostersens fää
VKJ 266 (1477). ib 62.
lliordhlöt (hiordlðöt), f. L. betesmark. Svartb
425 (1447).
hiordhmark (hiord-), /. betesmark, aker oc
äng, skogha, hiordmark oc fiskivatn Svartb 109 (1359).
SD NS 3: 231 (1417).
*hiordhskillinger, m. avgift för bete. l/P 1:
389 (1377).
liiordhvalder (hiord-. obl. hiörde woldh
Svartb 562 (l513)), m. L. betesmark. Se Sdw 2: 1236.
VgFornmt I. 3: 16 (1382, avskr.). tyra örtugha land
jordh me t h huss, jordli . . . hiordhwallom SD NS 3:
113 (1416). item ... en ängh; hon ligger for
liiordh-vall VKJ 85 (1447). ib 235 (1447).
*hiordhvari (pl. -wara), wi. vallhund. «th
hwnda släkthe är gaardhwara. aunath hiordhwara
PMSkr 247.
lliorter (hyorther), »t. L. hjort. Prosadikter
(Barl) 71. medh hyorthinuin . . . vndhiretas
dyäffuo-liii MP B: 236. jfr dahiortei’. — * hiorta ben
(-been), n. ben av hjort, ena mark bränd hiorta been
PMSkr 523. — hiorta horn (-hörn GU C 20 s. 62),
n. hjorthorn, fara hwsith skal oc stwndom om arith
rökias mädh brännande hiortahorn PMSkr 239. —
*lliorta hndh, /. hjorthud. GU C 20 s. 62, 347.
hiortkalver (-kalf), m. hjortkalv. GU C 20 (hand
2) s. 30.
hira, f. svindel, yrsel. Se Sdw 2: 12J6. —
*hi-rogaliu, adj. Se ib.
hirdhe (hyrdhe GU C 20 s. 422; SpV 377.
hördhe GU C 20 s. 415; -n PMSkr 238, 244, 260;
-anna SpV 377; -omen SkrtUppb 215, 365. hörde
au C 20 s. 35. SvT 69. obl. herdda JMÖ 172),
m. L. herde, thin son . . . tliedhis hördhomen som
wakadhe offwer sinne hiordh SlertUppb 365. — bildl.
honom loffuandis oc takkandis i enne lydhno wndher
en herdda som war hälge fadher pawen JMÖ 172.
herre ihesu cristo thw som är een god hörde SvT 69.
— Jfr asna-, fara-, fä-, geta-, kirkio-,
sviua-hirdhe. — *hirdha kapper (hörda-), m.
herde-stav. GU C 20 t. 425. — *hirdha skräppa (hörda-,
hördhe-), f. herderänsel. GU C 20 s. 432. ib
(hand 2) s. 118.
*hirdhkona, /. Se Sdw 2: 1236.
hirs (hers), m.r [Mnt. heise. Mht. hirs] hirs.
milium kallas pa swensko hers PMSkr 201. —
maträtt (gröt) av hirs. til affthons maltid risgröth hers
eller gryn eller roffwor Brasks Matordn 1. — *hirsa
gröter (hersagröth), m. hirsgröt. Brasks
Matordn 3.
*hispana man (hys-, pl. -män), m. invånare
på Pyreneiska halvön, spanjor, liwath ey wara
roma-raiinas häär til strid myndre oc färro än frankarikes,
smärre folk äu tyska landz almoge, wauskelikaren än
hyspana miin PMSkr 122.
*llistOria (istoria: -ior. Se Sdw 2: 1236), /.
1) historia, legend. Se Sdw 2: 1236. 2) händelse,
tilldragelse, j tänna bok warda rörda warastoglia
(för waraftoghaj istorior ssom fordom waaro skedda
Prosadikter (Sju vise m C) 221.
llit (hijt. hiith), adv. L. hit. collegare delegaro
lilit|| oc ti i th sända GU C 20 (hand 2) s. 71. tha
slogh lian långt om kringk hijt och tliijt STb 4: 97
(1505). Jfr liingat.
llita (hetha), v. 1) upphetta, tha liethe olyo
PMSkr 236. tha hethes ognen ib 561.
Iiiti (hitta JMÖ 164. hythi GU C 20 s. ss.
obl. hiete PMSkr 610; best. -anom ib 609, 6io, 613),
m. hetta, hittä oc frost JMÖ 164. sä är
bronne-stencn som ehn frada och skum i jordeue aff hietanom
wärkatt PMSkr 613. — feber, gallé, piss, och annor
tingh, hwilke goll wärde aff mykin hiete, i wäskone
PMSkr 610. — iver, häftig längtan, hon hnffdhe
ald-rey nokun llita til sküran lusta MP 3 : 508.
*hitsända (hilt-, -sändha. impf. -sende STb
4 : 93 (1505)), t>. hitsända. Troj 64.
hitta (-er. impf. hytte), v. L. 1) hitta,
fnna. ath ban hytte engin pungh i maket STb 1
333 (1482). — finna, komma till. tliän tiidh en oreen
ande köris wt aff mannen, tha gaar han oc letar sik
ro oc hitter ey SvKyrkobr 24. — Jfr aterllitta.
hitta,/. L. — ’hitto ankare (hitte-. hitta-,
-anohare. -anohere), n. upphittat ankare. STb
4 : 220 (1511). ib. — hitto barn (hitte-), «. hittebarn.
karl martinsson kallade biörn laxekarl) . . . en
haarens-soii, hitte barn STb 1:320 (l4Sl).— *hitto del (hitte-.
-deel. -dell), m. andel i hittegods; hittelön. stadlien
giffue honum iij:e peningh fför sin hitte dell, som
stadz lag tilsigie STb 4 : 220 (l51l). tha skal han
betala honom söm fan gotzith sin hitto deel PMSkr
89. — *llittO gods (hitta gooz), n. hittegods.
SkrtUppb. 197.
*hittilkomilse (hiith tilkommelsse), ff hit-
komst. STb 5: 360 (1522, Kop).
hitxig (hizse), adv. där. ey dömer gud tyswär
badlie här ok hizse SvKyrkobr (Lucid B) 200.
hlnl (hiwll. hyughl: -ith Skotteb 349 (1440
—41, Borgm). Se E. Lidén, Studier tillägnade Axel
Kock 418 /.), n. L. hjul. — kvarnhjul, jtem yij mark
af sudhro quern oc viij mark reknadcs af met hanom for
ognin han bygde oc hyughlith Skotteb 349 (1440—41,
Borgm). — pinnhjul (för ràdbråkning av brottsling).
thei- meder dömpdes samma claus laurenson til bywll
STb 3: 411 (1498). tha gik röster offuer alt, ath han
hade dödon fortient medh eth hiwll ib 4; 38 (1501).
— ràdbråkning med hjul. ty theu menige frelsse man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
