Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huggare
»13
hnghnadher
hwggandis nider före them PMSkr 378. — *liugga
sailinil, hugga mot varandra, tha sagde meneka til
pedhirs tw estli een skalk . . . oc swa höghð the
saman medh sina ögxer ATb 1: 243 (1466). — llllgga
sunder, sönderhugga. ATb 2: 389 (1491). — llllgga
up, 1) hugga ned. thu giordhe illa thz thu hog
op thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138. gaffs
tymbermennene, som hugge kilfuenebben op i watnid
pa helgansholmen iiij marc Stock Skb 123 (1520).
2) genom huggande åstadkomma (hål o. d.). wm
wint-ren hwggis en wak wp wm dammen frys PMSkr 363.
— Jfr uphugga. — hugga ut, se Sdw 2: 1237.
Jfr uthugga. — *hugga utaf, = hugga af. at
jon skomager . . . haffde huggit hanum jt finger wt
aff Uppl Lagmansdomb 20 (1490). Troj 183. — Jfr
for-, in-, til-hugga, ävensom hnl-, orm-,
stiiirt-huggiii.
huggare, m. hosticapa p c et hosticinda et
hosti-cida ouena faangare huggare ok dräpare GU C 20 s.
341. Jfr born-, bysso-, lials-, sten-, ut-huggare.
*huggeiitrn (-iern), n. huggjärn. myn ordh
skula . . . vth huggis mz huggeiern i flynthe steen
GU C 20 (hand 2) s.’ 61.
*huggestokker (hwggo-), m. huggkubb. saaghos
en stoor stokka ände swa at han kan standa som en
hwggo stokker PMSkr 547.
*hugliker (». hugleghit), adj. möjlig el.
lämplig att hugga, dolatilis p c idest aptum ad dolandum
tälgeligit ok huglegith GU C 20 s. 198.
liugnlng (-ningh), /. huggning, dolatura e
hug-ningh skyrdh aff hugh ok späne GU C 20 s. 198.
Jfr utliugning. — *hugningis man, m. (ved- el.
timmer)huggare. GU C 20 s. 198.
*hugstrÖminger? (hog"), m. ett slags strömming
(avsedd el. lämplig att användas ss agn?) gaffz x öre
för eu j-tunnø hogströming Stock Skb 40 (1517).
*hugha, jfr ful-, tvä-hugha.
hughadlier (hwgad), p. adj. [Isl. hugacfr] modig,
tapper, jngen war tha alf grecomen saa drystog oc
hwgad oc ey ellir saa stark ath nar han saa thenne
mäktoga troyaners häär, han fik iw en annan hog ther
wid oc wagadhe oc räddes Troj 107. Jfr barn-, ful-,
lika-, söt-, tvä-liughadher.
*hughal? Jfr hoghal.
»hughnn, jfr ful-, nm-hughan.
hugher (ack. hugh SJ 2: 316 (1497); MP
5: 237. hwgh SkrlUppb 249. gen. -ar: hugha
SkrtUppb 271. dat. pl. hughum Bel män 216.
hwger: hwgøn Troj 105. hogher JBuddes b
160. hoghir Sp i7 108. hogh SJ 2: 177 (1490);
JMPs 427. hoogh SpV 166. hoghin GU C 20 s. 77.
dat. hoogh SvKyrkobr (Lucid B) 139. ack. pl.
hogha SvB 392 (omkr. 1600). dat. pl. best.
hog-homen JMÖ 46. höger: hog JMPs 43o. dat. best.
hogenom Sp V 508. hooger GU C 20 s. 25; JBuddes
b 160. dat. pl. haghom JMÖ 97), m. 2) själ ss
kännande, sinne, waro samuledh alla uunnonar illa
hughum Bel män 216. thu borth ält dödzsens mörker,
huilket affwndzfulle fiandhen plägha jnföra hoghomen
JMÖ 46. 3) hug, mod, tillförsikt, ey torde wij mz
nagan dristoghet taga oss hwgen tiill, ath dragha
hädan Troj 105. 4) själ ss tänkande el. föreställande,
Ordbok.
sinne, tanke, tankar. SpV 108, 166. thy skalt thu
wndhirstanda siälinna auda wara skälikhetena,[hwilkin
mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok
sinneno (intellectu, voluntate, memoria, animo, sensu),
är samnaturlighin ymo ib 508. sanneliga mandzens
hooger j thy är hans byläte at han kan nagerledes
vndersta ok begripa gud J Buddes b 160. GU C 20 s. 25.
caput huffwit jtem caput teknar hoghin som är siälena
huffwt ib s. 77. 5) håg, minne. — dragha til hugha,
lägga på minnet, dragh thät til hugha j thino hiärta
SkrtUppb 271. — i uttr. koma enum i hugh. komma
ihåg. med det erinrade betecknat genom nom. nar hon
kom j pinona. kom hänne j hogh jomffru mario milhet
JMPs 427. — med det erinrade betecknat genom en sats.
tha kom brudgwmmanom j hog, at han thäu dagen
haffde enkthe helsadh jomffru maria JMPs 430. —
personl. koma i hugh, komma ihåg, tänka på. kom
inghen thera thetta i hugh ath swa giort war SJ 2:
316 (1497). — koma i hugh, erinra, påminna (ngn om
ngt), med dat. och ack. ... at han komi hänne thät
i hwgh ok minno SkrtUppb 249. 7) själ ss viljande,
sinne, vilja, håg. . . . huru thöm befalit war aff erich
guldsmit medh euom kerligom godom wilie ther han
lagh i sina sottasengh vel beraddom hogh ath vplata
hans kera hustru olin hwan iij® pening i löst och fast
SJ 2: 177 (l490). — håg, böjelse; lust. tet andra
syn-nith the haffdho hugh til, ath dräpa ban MP 5: 237.
8) själ (ss kännande, tänkande och viljande), håg,
sinne, hjärta, ofta svårt att skilja från 2, 4, 7. swa
som hun var licamliga een mz mannenom swa sculde
ok hon een vara mz hanöm om kerleken, j enom hoogh
ok eno hiertä SvKyrkobr (Lucid B) 139. o sancte
bartolomee . . . wprät wara hogha til himerikis
skodhau SvB 392 (otnkr. 1500). o iomffru maria . . .
dygdhena jnför i wara hogha JMÖ 56. wälsignom . . .
mz loffsangh aff gudelikom haghom (benedicamus devotis
mentibus) obegripelikom herra ihesu christo «4 97.
hugli! (gen. hogha), m. L. 2) själ, sinne.
Jfr lt. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 218.
swara thy til thäuna opbörian aff the som thu äst,
ok thz thu haffwer ok tha wardhir tith liws stadogth,
ok liwsins hogha (lucis particeps) SpV 254. — Jfr
a-, at-, tvii-, um-hughi.
*hughfallas (hwg-, hog-. pres. -fals), v. refl.
[Ä. nysv. hågfalla] behaga, tilltala, epter honom mera
ynnes oc hwgfals wanheder än heder om oss Troj 6.
ty kan ey hans bön mäg hogfallas ib 44.
*hughliJ wi. kulle. » ortnamn. Jfr E. Ekwall,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 44 /. Jfr
lioghal.
hiighna, v. L. Jfr oliughnadher.
hughnadher (obl. hwngnadh SpF 421. hwgnet
STb 3: 346 (1498). hognad MP 5: 125. hogned BSB
17: 168 (1523y Brask), dat. best. hognadenom MP 5:
145), m. L. hugnad, tillfredsställelse, glädje, gudj til
loff och fatiga retuisse menniskior til bestandh och
hwgnet ok ospakom til rätzsel och neffsth STb 3: 346
(1498). BSB 17: 168 (1523? Brask). — vederkvickelse,
förnöjelse, thänue mathin haffwer äptir thy wiis manz
ädhla är, alzskona sötma i mwnnenom, ok alzskona
sötmans smak sik til andelikin ok äwärdelikin
hwngnadh SpV 421. — hugsvalelse, tröst, thennyn ordhin
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
