Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hundradh
816
hus
s. 49. stötis frödh »ff yrthenne hwndakäxe PMSkr 356.
— »hunda mäter (-mather), m. hundmat.
män-niskia födha oc ekke hwnda mather Lg 3 s. 446. —
»hunda släkte (-släkthe), n. hundart. eth hwnda
släkthe Är gaardhwara PMSkr 247. — humla tunga
(-twngha), f. hundtunga, ss växtnamn, cynoglossum
officinalt Lin. GU C 20 s. 110.
hundrudh (hundrat. hundrath. hundrit
Stock Skb 300 (1519, Skip). (urspr. gen. pl.)
hwnd-ragde FMU 4: 459 (1476). hwndrotha GU C 20
(hand 2) s. 77), n. och räkn. L. hundra, summa aff
thet mik toogx ffran j kaskis löper iiiý hwndragde
mark j alla handa FMU 4: 459 (1476). aff the ij" march,
som änders rwt war skyllig stocholnis stad, ther aff
gaff han nw wth hundrit marc pa stadzins wegna för
salt petter, och hundrat sta äu nw igen Stock Skb 300
(1519, Skip). — med det efterföljande subst, styrt av
prep. wäl thry hundrath mädh röwarom Bel män 206.
— storhundrade, etthundratjugo, i stycketalsräkning.
Se Sdw 2: 1238. affradit är ith hwndrat fisk VKJ 151
(1447). 15 spet oc eth hundrat spetfisk ib 150 (1466).
honum bör wethe, hurw mykit järn han amidher om
aarith epther hundrat Arnell Brask Bi1 27.
*hundradhande (-rad-), räkn. hundrade, sywdis
äller mosten swa länge ath tiwgwnde delen är borth
swden, oc latis thär j hwndradaude delen aff gipso
PMSkr 357.
*hundradh land, n. Se sdw 2: 1345.
hungra, v. Se sdw 2: 1238. Jfr forliungra.
*hungrotter (hwngrot), adj. hungrig, jak gaar
fram . . . hwngrot oc törstogh til liffsins källa SvB
136 (omkr. 1500).
»hurta, se liyrta.
huru (hwro MP 5:211. hure STb 8: 155 (1494).
hwr Beckman Stud 107 (omkr. 1450). Se Sdw 2: 1238),
adv., konj. och interj. L. 1) huru, på vad sätt, i
direkt frågesats, huru gaar idhir, ällir hurw är tliät
mädh idhir Hel män 263. — i indirekt frågesats.
huru abbatissa skal och bör retteligha wälias Abbedval
i Vkl 75. sij hwr jak stond’r Beckman Stud 107 (omkr.
1450). hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlica bidhia
wän herre ath thee sik hwro ther om ware MP 6: 211.
— huru som, d. s. huru som gangande är til nyth wäl
Abbedval i Vkl 94. — huru thät, huru, hurusom, att.
kere herrer magi weta hurw thet kungen kom i
löger-dagx til vpsala Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 544 (l471?).
item finge wij oc nw kung c (o: Kristians) breff (näml.
som visar) hurw thet han nw swa lenge leged haffuer
ib 546 (l47l). ib 547 (1471 ?). 3) huru än, på vad
sätt än. — på samma sätt somt sama dagh sades, tet
oleff jonsson schal bliffue wiidh gataboden til
michels-messe fore saina peninga, och hure han her til henne
hafft haffuer STb 3: 155 (1494). 8) huruvida.
hwath hälstz thu giordhe gudhi til hedhers, äller
thinne siäl til ganghx hwru (utrum) thät ware
wan-sampth, thät skwlle thu enkte döma SkrtUppb 33.
»hurudan (huro-), pron. adj. [Jfr Mnt. wodan(e)]
hurudan, i indir. frågesats, ath the sku]lo owirse,
huro dant mynt i the for:da päninga war JTb 40 (1463).
Jfr Sdw 1: 523.
huruledhls (-ledes, huroledins), adv. L.
huruledes, på vad sätt. i indir. frågesats, sone
magnusson stodh inne för rättenom och birätthe
huroledins silwast och hans tiänara baaro sik aath
om then afftanen ATb 1: 285 (1468). STb 5: 310
(1520, Kop).
liurulund (hure-), adv. — humledhis. •’
indir. frågesats, öffuerwäghandes hurelundh och hwat
staat och ärligheet . . . hennes nadh ginom landit före
Rydberg Tr 3: 490 (1502).
»hurusom, se huru 1.
lius (huss. best. hwsse. HLG 2: 137 (1526). best.
pl. hwsena SD NS 3: 16 (1415). gen. husenis STb
5: 144 (1517). husis (väl fel för hus) SD NS 3: 336
(l4is)), n. L. 1) hus. affhändber iak mik ... the
for:da hws ok tomptena metli, som hwsena 6ta vppa SD
NS 8: 16 (1415). all husenis waninger och tilbehörelsso
STb 5: 144 (1517). tha gaff jak thette vth oppo hwsse
östentil HLG 2: 137 (l526). — hus, hem, boning, bostad.
thesso waro the som han war laghleghan hem bodhyn
mädher til hus och til hem ATb 1: 17 (1453). STb
1: 283 (1481). bödh jngewal torstensson vp en tompt
. . . huilken hanom til panta stode aff hans
lambrects-son, som nw pa kopperbergit boor, huilken gardh ok
tompt han nw iij:e sin vpbödh, ok tha bödz jngewal
biwde tet til hws och lieman medh twå men eller ok
scriffue hanom tet til ib 3: 318 (1496). Ilar . . . huss
oc elder GU C 20 (hand 2) s. 64. enghe aff allom
them som hännas wnderdana haffdhe waridb, tordhe
tagha hänne j hws fför the omilla männena JMPs 407. —
bildl. om snigels snäcka, snigla ... haffwandis sith hws
mädh sigh PMSkr 359. 2) [Mnt. hüs] slott, fäste. Se
Sdw 2: 1238 och jfr R. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan s. 84 ff. rätter som wi spipath (1) hafwm
warom borgharom a husom allas gardhom oc särdelis i
wiborgh Beckman Stud 219 (omkr. 1400). 7)
avträdes-hus. Jfr pa huss gathonno (i Kalmar; även kallad
hysikke gata) KTb 101 (1481) — Jfr ala-, allllOSO-,
badhstoyu-, bak-, bakara-, bardhskärara-,
bat-, bata-, boka-, brudha-, brndhlöps-,
bryggiara-, brödli-, bysso-, bödhils-, dara-,
döpilsa-, fara-, forvarilsa-, fridha-, fädherne-,
fiidhernis-, geta-, harkniva-, harniska-,
hemelik-, hemil-, hemils-, liiula-, humbla-,
hvalf-, hyrn-, liäktilse-, liälghadoma-, hö-,
hönsa-, inbyggilsa-, intäktis-, iordh-,
kan-celära-, kapitel-, kapitels-, kirkiohärra-,
klädha-, klädlie-, koko-, konungs-, korn-,
källara-, kölno-, köpe-, lagha-, ler-, iniöl-,
munka-, mylnu-, miilte-, mässodiäkna-,
mastar-, mödherne-, niödhernis-, natvardlia-,
nöt-, nöta-, ordh-, pilagrima-, prebeudo-,
predika-, predikara-, pulver-, qvarn-, qvärna-,
ringiara-, rogli-, rövara-, sang-, siiila-,
siäla gärds-, siiing-, siänga-, skip-, skrap-,
skripta-, skut-, slaktara-, spamanna-, stadh-,
städs-, stekara-, svina-, symn-, taln-, tighl-,
tilhalds-, tol-, trap-, trappo-, trolla-, trä-,
tharf-, thrätto-, thörka-, vagh-, vagha-,
vapn-, vapna-, vatu-, vinter-, visdoms-, vist-,
vista-, vra-, väghara-, viivara-, ärniita-, ärve-,
ödhe-hus. — »huså beskatning (-besohat-
ningh), f. uppskattning, värdering av hus. SJ 2: 104
(i487). — »huså besyning (hussä-), /. husesyn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
