Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus
817
husfru
besiktning av hus. STb 6: 74 (1515). — *hllS8 brut
(-broth. -brott), n. uppbrytande av hus. HS1I 13:
67 (1524, Brask). JTb 111 (1525). — llUSa bygning
(-bygnyngh HLG 3: 41 (isis), -byghningk STb
3: 292 (1496)), f. 1) byggande av hus. forbiudhom
wj kirkioherromen oc kirkiowärendomen widher ban
ath the her epter ey wtlägge kirkione päninga j
hwsabygningh wppa prestabolen Gummerus Syn-stat
43 (1425, vidim. fr. 1440). Kan även föras till 2.
2) byggnad. STb 3: 292 (1496). item dominus olaus
erici xij öre och xij öre qwittadis i hwsebygningh
dedit HLG 3:42(i5i8). Jfr husbygning. — huså
byr, m. L. Se Sdw 2: 1345. — *husa byte (huse-.
-byta STb 4: 185 (1508)), n. byte av hus. STb 4:
185 (1508). ib 214 (1511). thot huse byte och skifftä,
som stig hansson och lårens niclisson them eme]lom
giort hade ib. — *husa hyra (huse hure), /.
hyra för (bonings)hus. tha anname biörn huse huren
ok ska! swara til tomptöre STb 2: 335 (1489). Jfr
husliyra. — huså högher (n. -högt), adj. av en
vånings höjd. han skal ocke byggia the tomptenä pa
malmen högre Sn hwsa högt STb 1: 47 (1476). lata
leggia grundwal . . . och ther vppa lata vpmwra huså
högt aff hennis eghin steen kalk ok a]lan annan
kostnadh som ther tilhörde SJ 2: 60 (l480). STb 2: 168
(1486), 232 (1487). — *husa k ii ut er (pl. -knwta),
m. husknut, proceres [capita] trabium huså knwta
GU C 20 s. 486. Jfr husknuter. — *husa knävil
(dat. pl. -knäflom), m. [Jfr Isl. knefill. Mnt.
knerel] husknut, frän olafs huså knäflom liidhan
tiil oc vp tiil jowan myrkx kalgardh nio alna oc
femtighi RP 2: 261 (1393). — *llUSa köp, n. köp
av hus. SJ 2: 212 (1492). Jfr husköp. — llUSa
legha (hwssa-. huse-. -lege. obl. -lägho
ATb 2: 176 (1481)), /. L. hushyra. ga|f jac 2 öre for
hwsa lego, ther smörit laagh wti i jönechöpungh
VKJ Bi 285 (1466). STb] 3: 221 (1495), 4: 147 (1507).
gudmwndh . . . schole giffue for:ne hustrv anna
liwsa-legft aff garden, swa lengo hon liffuer ib 117 (1506).
Jfr huslegha. — *husa längd (hwssa lengd),
f. huslänga, rad av sammanhängande hus. sidhen
giordes eth annat bythe appa the hwssa lengdena vid
norro gatuua JTb 78 (l49o). — huså lön (hussa-.
hus(s)e-. höse- STb 3: 235 (1495). vse- HLG 8:
52 (1521)), n. pl. el. /.? hushyra. HLG 1: 79 (1473).
STb 1: 387 (l482). en ploghbil for xiiii öre som mongs
hokonson hafuir til panth af en sin hwsman ... for
hwssa lön ATb 2: 236 (1484). STb 2: 204, 219 (1487).
HLG 1: 133 (l49i). om swa kunne henda, at husit
hielp behö|fde, tha skulle tet aff sias j höse lönen och
affkörtes epter dandementz skön STb 3: 235 (1495).
ib 290 (1496), 4: 80 (1505). HLG 2: 46 (1516). item i
mark for i tunna öl, som jach skenkthe thöm, som
hwsolön bar fram ib 59 (l51T). ib 63 (1518), 3: 129
(1529). Jfr huslön. — *husa uiur, m. husmur.
STb 2: 224 (i487). — *husa radh (hussa-), /. =
huså längd? ath skathabondhen . . . haffor sva
mykit som halft en hussaradh midli igöuom stoffuan oc
ladhan oc nöthus, oc thär skal han göre 3 öra gut.
aff om aret VKJ 161 {omkr. 1480). — *lllisa rum,
n. husrum, bostad, logi. ATb 1: 38 (1455). hauer nw
hustrv anna salth peder kannegiutare for xx (20)
marek sith tilhold ok hwsarwm STb 1: 217 (1479).
ib 2: 239 (1487). SJ 2: 138 (1489). han medh sina
skole henne hölle medh hwsarwm föde och klede ib
155 (1489). ib 264 (1495). STb 3: 212 (1495), 280 (1496).
Jfr husruin. — *husa röta (husse rötä), f.
husröta, försämring av till nyttjande upplåten fastighet
till följd av arrendators försummelse el. dyl. then
skade, som the haffue giort meth theris husse rötä jn
pa prebende garden STb 4: 293 (1513). — *linsa
skatning (-ningk-), f. = huså beskatiiing.
STb 4: 74 (1505). — *husa skipte (hus(s)e-.
-skiffte. -skifftä. -skyffthe), n. 1) delning
av hus. SJ 2: 256 (1494). bekennis jach . . . mych
stadder ware j stocholm medh myn kera elskeliga
broder . . . j wort liggiende hws och grwndt ok beggis
ware arffdela . . . vppa eth venlich bröderligit och
kerligit hwsa och toinpta skyffthe medh myn kera
elzkeligha broder STb 3: 176 (1494). 2) = huså
byte. STb 4: 214 (i5ii). ib. — *husa stadher, m.
hustomt. RP 2: 379 (1399). — *husa stoman
(hwssa-), n. el. f.f stomme till ett hus, förfallet hus, där
endast väggarna stå kvar. vppa huilken hwssa stomaii
fornempde pedher kannegiwtere gnff vth sin
frydz-skylling SJ 2: 99 (1487). jon japsson . . . bödh vp
eth gamallt hwsa stoman 3:o STb 2: 473 (1490).
Jfr husstoman. — *husa syn (husesin), f.
husesyn, the hade warit offwer ein husesin j mellom
helgans hwsiit ok her änders olson borgare. STb B:
218 (1519).
*husan, f. bostad, boning, dömicilium heman husan
högheeth ok stoman GU C 20 s. 199.
liusarmber, adj. husarm, (ut)fattig. thät gooz som
hwsarma folkit sitir oc gratir äptir Hel män 131.
husbonde (hos-, obl. -bonde ATb l: 56 (1456).
gen. -bondes STb 4 : 89 (1505). -bondh Svartb 309
(1423)), T». L. 1) husbonde (i förhållande till
tjänare). tha war han bekender thet ban haffde takith
fra sin hosbonde j span korn oc iii bwgur halm
ATb 1: 56 (1456). STb 4: 89 (1505). 7) husbonde,
herre, härskare, tha hölth war hosbondhe erich erichson
rastwfwo här medh os alla borghemestare och radhmen
och menoghethene ATb 2: 318 (1487). 8) äkta man.
Svartb 309 (1423). STb 4: 23 (1504).
*husbref, n. köpe- el. fastebrev på ett hus. gaff
förine asmund hustw birete ... en wngersk gyllene
för husbreffuit STb B: 127 (1516).
*liusbygning (hwss-. -bignig HLG 3: 84
(1526)), f. hus, byggnad, item dominus petrvs mattej
qwittadis j hwssbygningh HLG 3: 42 (isis), ib 43.
*husdel (huss(z)-. -deel), m. del, andel i hus.
then halffuan huss delin som michel hauer SJ 2: 104
(1487). ib 153 (1489). STb 2: 387 (1489).
husfolk, n. L. 1) husfolk. SSkb 203 (1506—07).
2) personer som bebo (hyra) ett hus (på landet) men
ej ha del i byägor, husmansfolk. bysäthis eller husfolk,
som giffthe äre, giffue preste (var. prestenonij om
pasche fyre bogeskin Svartb 70 (1345?). Jfr husman.
husfru (hösfrwe Bergqvara 93. hustrua SJ 2:
64 (1480), 95 (1484); STb 2: 188, 189 (1487). gen. -as SJ
1: 389 (1472). hustrv STb 1: 344 (1482). gen. -Vgls
ib B: 157 (1517). -UgiS ib 245 (1519). best. ack. -vna ib
1: 224 (l479). gen. -vne 16 6:162(1517). -vnä GU C 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
