Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar
319
hvart
— hvadlian af, 5) varmed, apostlane swaradho.
hathan [af] forniatte nokor mätta allan thenne moghan
mädh brödh här i ödhkninne MPFr 237. 6) varom,
i rel. sats. [thridhia tidh är räki]nskapir gö[rande af
allum gärn]ingum. hathan [af scrifuat är] all the thing
som var[dha undir] solinne . . . skal gudh ledha till
sin dom MPFr 241.
hval, m. L. 1) fisken silurus glanis Lin., mal.
i ortnamn. Se J. Sahlgren, Vet.-soc. i Lund. Arsb. 1920
s. 15 ff. 2) val, valfisk. . . . skal han dräpa hwalin
(cetum) j haffwena SpV 72. — hvalsöke (-oke GU
C 20 s. 19), n. spermaceti.
hvalf (hwalff. best. hvalwydh Arkiv för
Norrländsk hembygdsforskning 1918 s. 105 (1512—14)), n.
och (i bet. 2) f.t 1) valv, välvt tak, välvt rum. en
hwaldh kellere vpvnder hwalffuit vnder hans dens
scredders huss SJ 2: 121 (1488). llacunar . . . hwalff
GU C 20 (hand 2) s. 59. laquear hwalff ib s. 64. — särsk.
valv i kyrka. Arkiv för Norrländsk hembygdsforskning
1918 s. 105 (1512—14). 2) kistformad gravsten frän
tidig medeltid. S. Gardell, Gravmonument från Sveriges
medeltid s. 485 (1200-«.). botilder : let : gora : hvalf :
denna: iflr : sven : ib 486 (1200-i.). ib 487, 468 (1200-/.).
— Jfr griinda-, hus-, port-, spis-, trappo-,
nghns-hvalf.
*hvalfhus (hwalff hwss), n. byggnad med valv,
välvd byggnad, jpodromus . . . stall . . . hästa lop och
hwalff hwss GU C 20 (hand 2) s. 43.
hvalfisker, m. — hval ilska stiniaJ Artikeln
Sdw i: 527 utgår. — *hvalflska stiman, /. stim av
valart offtha händher ath the som seghla komma j
waadha thär hwal fiska stiman är thy springa oc
wältha skipith PMSkr 109.
hvalfkällare (hwalff-, hwelff- STb 2: 375
(1489). -kellere), m. välvd källare. ... ok lot vp
oleff nic:sson j (l) gardli medh en hwalff kellere
STb 2: 273 (1488).
*hvansinne, adv. varje gång, vid varje tillfälle.
stoor syndh ok thymans tappilse är oss huansyune vi
ey görom göth eller thenkiom J Buddes b 163.
hvar (huar Bel män 249; GU C 20 (hand 2) s. 61.
hwar STb 1: 264 (1480); PMBref 304 (1510). hwa
SD NS 3: 606 (1420); Abbedval i Vkl 84; GU C 20
(hand 2) s. 68. har MP 5: 6, 51. haar S.PV 476,
477; MP 5: 5, 22, 23, 24, 95, 144; SkrtUppb 22. ha
Neuman Vokbal 79 (1456); JMPs 350. haa
Prosadikter (Sju vise m C) 240; SpV 423, 511; Mecht
380; SkrtUppb 143; JMPs 850. hoo SpV 511; Troj
45. nom. och ack. n. huat SvB 491 (börj. av
1500-iJ. hwat ATb 1: 200 (1464); SpV 223, 423;
GU C 20 (hand 2) s. 68; Bel män 117 o. s. v. hwath
Thomas Varningsbref 6. hwad Beckman Stud 88
(1461); STb 2 : 246 (1488); BSH 5: 304 (1508). gen. m.
hwes STb 3: 296 (1496), 467 (1500). hwOSS ib 345
(1498). dat. m. hwem Bel män 148. hwen EK
(Cod. C) 5. ack. m. hwen FM 259 (1506). Se Sdw
2: 1238, 1345 samt jfr It. Pipping, Kommentar t.
Erikskrönikan s. 6 /.), pron. L. 1) interrog. ho, vem,
n. vad. aj i dir. frågesats el. utrop, haar (quis)
giffwer mik thz at iak maghe tik wthan om hwsit
min brodhor finna, ok thär tik kyssa SpV 476. ib 477.
haa är tliän som kände härrans sinne, ällir hoo
war hans radhgiffware ib 511. huar giffuer megh
thz ath myn ordh skula vttrykkass i bogh mz
iern stila GU C 20 (hand 2) s. 61. MP 6: 22.
SkrtUppb 22, 80, 143. hwar weth han kan än bätra
alth samman PMBref 304 (1510). — med efterföljande
svordom, haa hyn hafwer tik til en prädicare giorth
Prosadikter (Sju vise m C) 240. — n. vad. quid
proficit lauacio eius . . . hwat dogher hans twogningh
GU C 20 (hand 2) s. 68. — med efterföljande svordom.
nigilz . . . sagde tw olaf hwat fallandöfuil hafuir tw
medh thenna byaswen at göra ATb 1: 200 (1464).
STb 2 : 246 (1488). — med följande subst, i dat.,
stundom nom.: vad för, vad för en. hwat vndre är
at en af hundradha thusand blifuir säl Bel män 117.
hwat ordhom (quis sermo) kwnno hänne innelykkia j
sik Sp V 185. hwat hälaghir man (quis sanctorum)
war swa glimmande, mz hogsins brona ib 223. Mecht 317.
hwat skippar (quis nauta) wil vthkasta sina rikedoma
j hamffnena ib 324. — hvat thäs. Se Sdw 2: 1238.
b) i indir. frågesats, vndradhe han storlika huar
mic sagde at han häfde thetta fingrid Bel män 249.
sporde honom till, hwar honom loffuade hvgga i
skogen STb 1: 264 (1480). jnghin människia kenner mik
fulkomlica haar iak är, vtan gud fadhir j hymerike
MP 5: 144. tha skal jak wthan twäkan oppinbara
haa thänna syndena giordhe JMPs 350. ib. — nom. sing.
m. med plural bemärkelse, huru margha oc hwa the
persone äru som nämpda äru j scrutinio Abbedval i Vkl
64. — n. vad. hwad hon las ällir hwad hon giorde,
thz wisto the äy Beckman Stud 88 (l46l). tliän kan
ekke wara ällir maa wara oskönioghir, j gudz
wäl-gärningom, hwilkin som weth haa hällir hwat han är
SpV 423. — med följ. subst. el. subst. pron. föregånget
av for. Se Sdw 2: 1238. 2) indef. rel. eho, var och
en som, den som, vem helst som, vilken helst, vilken än.
Se Sdw 2: 1238. har sik forsumar ath bidhia wän
herra om syna myscundh . . . j tesse wärldhinne, han
wardhir inthe bönhördhir j andre wärldh MP 5: 51.
haar sin brodhir . . . hatar, han är mandrapare fore
gudhi ib 22. ib 95. swarade han wredeliga seyande
myn wen hoo tw ästh ey troo wij ellir menom haffwa
stort förtörnad konwng priamum Troj 45. — hvar
. . . hälzt, vem helst, vem än. — med plural bemärkelse.
thy . . . forbiudher jag vener eller frändher ha the
helstz vara kunno Neuman Vokbal 79 (1456). — hvar
som, eho, var och en som, den som, vem helst som. haa
som mik manar oc bidher Mecht 380. haar som
ydke-lica älzskar bannor j synom mwn, han skal wara
for-bannadhir aff mik MP 5: 5. ib 6, 23, 24. hwa eller liwilke
som (d. v. s. om någon) thenna fornempda gardh
wilia aterlösa aff klostreno, tha skal han giefua tbem
fyra mark päninga ok tiwghu SD NS 3 : 606 (l420).
hwa som twaass aff then dödhe oc kommer vedh
then döde igen hwat dogher hans twogningh GU
C 20 (hand 2) s. 68. — hvar thär. Se Sdw 2: 1238.
— hvat, vad, vad helst, allt vad. hwad han haffwer
för öffrad aff sin gambla tiänest . . . thet förtäres i
rikesens tiänest BSB 5 : 304 (1508). — hvat som,
vad helst som, vad som, det som, vad. huat som
(d.v.s.om) ecke recker mwsiu, tha skal han fornögia
honom meth peningom STb 2: 180 (1486). — hvat
hälder. Se Sdw 2: 1238. — hvat hälzt, vad helst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
