Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar
320
hvart
vilket helst, vilket än. med följande subst. el. ss subst,
nyttjat ord. . . . mina qtiärn .. . meth allom . . .
ther til ligger . . . huath thet hilsth vara kan SD
KS 3: 101 (1416). tha bipliktadhe sig andirs ... at
swara til alla tiltalan i liwat måtto the kunno hauom
helst ther i hindir göra ATb 1: 354 (l47l). 4) rel.
vilken, som. jak täcker tik ger nä och wil forskulda
med liff och godz om thu wilt thet aff mik haffua for
thet hwath thu hauer lidith for riksens skuld eller
for myne skuld Thomas Varningsbref 6. ath the äre
ytherineer forplictoth viidh sin edh ath sithia uaghen
doom än andra gode men hwem k[ongen] skikker thär
till Arfstv 48 (1461). alth thet arff, ther thera fader
erffue borde effther sina dotter kaderine oleffsdotter ...
hwes siel gudh nåde STb 3: 296 (1496). ib 345 (l498),
467 (1500). thu är thän owir hwem gudz fadhirs röst
hördhis i iordanis flodh Hel män 148. ö) varje,
var och en? hwar som thässe tliry sannindh huat
thima oc huat stadh ey mädh skrömtau alla ilärdh
af allo hiärta fram siger SvB 491 (börj. av 1500-t.).
— « uttr. hvar och hvem. liermau göre them gielden
vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182
(1508). Jfr följande artikel livar 3. — Jfr ii hvar,
livat, hvi.
hvar (hwar Svartb 186 (l38s); SvB 491 (börj.
av 1500-*.); BSH 5: 544 (1515). hwär Abbedval
i Vkl 83. ware SD NS 3: 577 (1420). ». hwart
Gummerus Syn-stat 46 (l440); ATb 1: 52 (1456); SJ
2:3 (1474) o. s. v. huart STb 4: 296 (1513). hwarth
SJ 2: 23 (1476); PMSkr 35. wart Svartb 192 (1386).
gen. m. hwara SkrtUppb 7. f. hwiaria JMPs 419.
hwäria STb 1: 142 (1477). dat. m. hwiariom
JMPs 303, 431. hwarghium Vg Fornmt III 7—8:
152 (1375). hwarghiom ib 151 (1373). huarum
Vis sten 6. f. hwari Vg Fornmt III 7—8: 157 (1384).
huarghi MB 1 (Cod. B) 534. hwarighe MP 5:
211. hwarghia VKJ 269 (1447). n. hwiario JMPs
245, 254, 257, 292. hwiariio ib 336. ack. m. hwan
SD 6: 343 (1352); Svartb 155 (1375); ATb 1: 310 (1469),
2: 201 (1483?); STb 1: 302 (i48l) o.s.v. hwar STb
4: 182 (1508). hwardh HLG 2: 53 (i5l6). hwarian
SkrtUppb 224. /. hwaria SD NS 3: 263 (1417).
hwiaria JMPs 431. huargha Hel män 250. pl. nom.
m. hwarie VKJ 132 (1447). hwaria Svartb 586
(1515). hwarya PMSkr 225. gen. hwaria Mecht 186;
Ilel män 222. hwara HSH 16: 110 (1527, Brask).
hwa|rja SvB 498 (slutet av uoo-t.). dat. hwariom
Svartb 186 (1385). huariom J Buddes b 84. hwäryo
PMSkr 208. ack. m. hwaria Mecht 333), pron. L.
1) interrog. vilken, a) i dir. frågesats. — i förening
med ett subst, för hwan skul sagde bysweuen ATb 1:
310 (1469). b) i indir. frågesats. — »’ förening med
subst, at the måtto fa vita hwaria handa thät
hafdho thydha Hel män 222. — De under föregående
ord livar anförda ställen, som innehålla nom. hvar
i direkt el. indirekt frågesats, kunna även föras till
detta moment. 3) indef. var, varje, var och en,
vardera, utan förening med subst, rätta thiend at
göra. thz är tienda hwart som gudh ban giffuer
Gummerus Syn-stat 46 (l440). SvB 491 (börj. av 1500-t.).
skall fför:ne jacob lumpe och hans hustrv hwart effter
anet samme tridie pening nywta och liaffue STb 4:
297 (1513). thesse äro the skoga som satagunden
tilhöre, hwaria wid sina nampne scriffuidh Svartb 586
(1515). sa at hwar i sijn stad skall thet nythe, som
han är retther wdinnan BSH 5: 544 (1515). swa
sätyes stwthen mith mällen oc twå andre 01a tamme
hwarya sin wagen widher stwthen PMSkr 225. — hvar
ok hvem, d. s. hennan göre them gielden vitterlige
och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 (1508).
Jfr föregående artikel hvar 6. — n. hvart, vart och
ett, alltsammans, stod pädhar haralson jnno for
rät-tenom ok sadhe at fasbyörn lög hwart ATb 1: 53 (1456).
— med gen. tha gifwm vi häradzhöfdhinganom . . .
fulla makt . , . vatzstena clostre thässa forscrefna
skattajordher . . . alla oc hwaria thera om sik, fastfara
SD NS 3: 263 (1417). the waro swa lika ... at iac
kunde näplika huargha thera känna for andra Hel män
250. SJ 2: 3 (1474). huilka surna peuinga . . . myn
kere husbonde fornempde jacob skreddaro och jach
redeligan haffua opburet hälfftenä hwarth wora ib 23
(1476). . . . sighiandhis til hwiaria thera JMTs 419.
— hvar annar, varandra, den ene . . . den andre, ath
the (is två äkta makar) goffue hwart anit huan tridie
peningh, baade j löst och ffast, och alt tet the ma
huart annit giffue met lagen STb 4: 396 (l513). — i
förening med ett subst. (el. substantiviskt pron.). han
gnff huarghi creature the skipilse som henne war
natwrlikast MB 1 (Cod. B) 534. lowar jak hanum
thät vhindrat fore hwarghiom månne VgFornmt III
7—8: 151 (1373). ib 152 (1375), mullughagiallith aff
scarum, swa sura äär twå örtogar aaff hwari stuwo
ii scarum ib 157 (1384). three stänger j hwariom
tegom wm allan akar Svartb 186 (1385). ware man skal
fisskä frijt vp vndher sith lnndh SD NS 3: 577 (l42o).
thär är engin breff wppa giffwin wppa hwarghia sidho
VKJ 269 (1447). them . . . som gömande sik hwarian
tima af syndom oc lastom SkrtUppb 224. til hwäria
jwl draga noth til radzsins behöft STb 1: 142 (1477).
swa tilbör ok hwarighe crisne mäuniskio ath göra
MP 6: 211. item en käril for vj daga . .. iiij ortugh
hwardh (!) dagh HLG 2: 53 (1516). j hwiario hänna
ledamoth syntis eeth rädelikid hwffwodh JMPs 245.
ib 254, 257, 336, 431. — med följande kardinalt räkneord.
item är withande ath hwarie twe aff tessin landboom
skulö göra en hampolima VKJ 132 (1447). altidli först
til hwaria fam wersin äpther antiphonan skal läsas
första wersin Mecht 186. ib 333. graffwes en dywp
grop äller hwla pa hwäryo twå sidor wm thär brönnen
skal wara PMSkr 208. — med följande ordningstal.
Se Sdw 2: 1239. STb 1: 22 (1475). gaff sinom kere
bouda claus skreddare hwan tridie pening ib 139 (1477).
ib 302 (l48l). ATb 2: 201 (1483), — hvar en, var och
en, envar, huru mykit, hwär en är klostreno
gäl-skylloghir Abbedval i Vkl 83. (ugnar) aff hulkom
huariom eene brinnande lughin opp gik J Buddes b 84.
JMPs 292. at gudh är j hwiariom enom warom
jäin-cristne ib 303. — en hvar, d. s. Jfr Ark. f. Nord.
Fil. 60: 95. ää niädhau wj liffuom alle, eth wart
epter annath, tha wjliom wj thy siälff styra och
radha Svartb 192 (1386). — hvar hin, d. s.
abbatis-san . . . wärde owir eno medh syslomannenom oc
hwariom binom han vndir sigh skipar SVklE 158.
— tho hvariom, dock, ändå, likväl, han fanger tho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
