Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvart
322
hvete
standhir hon, hwart \vt (quo) likaniligha orena fylskan
wi] SpV 158.
livart (hwort), adv. 3) i ullr. hvart mera ...
äller, kon},: vare sig . . . eller, antingen . . . eller,
SvKyrkobr (Lucid B) 206. hwort mere menniskien
opätz aff dyurom, eller j syoenom aff fiskom . . . alle
saman sculu opsta til domen ib 226. — hvart ... mera
. . . äller, d. s. hwart the möre varda aff taghne mz
swärdh eller järne eller aff dy wrom swnder slethne . . .
altidh är gudhi tokker helgra manna dödlier ib 206.
livarte (hwarohe SJD NS 3 : 454 (i4i9).
hwar-kenne STb 2 : 340 (1489). huerkin SJ 2: 203 (1492).
hwerkene STb 3: 449 (1499). -enne ib 25 (1492),
78 (1493). hvarske VgForumt 1 10 : 30 (1480, arskr.).
hwaske ATb 2: 32 (1474), 198 (1482). hwasken
PMSkr 73. hwadzske JMPs 422. hoske Svartb
173 (1380). Se Sdw 2: 1239 och jfr Smedberg, Peder
Månssons landsmansskap s. 25. Formerna huaroe,
hwaroe, huärce, Sdw 1: 535 torde vara fellåsta
får huarte o. s. v. Jfr E. Noreen, Studier rör.
Eufemiavisorna 2: 5), konj. L. eg. intetdera;
varken. i förbindelse med följande älla el. äller,
bödli mine moder eller migh hvarske bön eller
penningar Vg Fornmt I 10 : 30 (1480, avskr.). — efter
föregående negation: vare sig. Jfr C. A. Ljunggren,
Studia germanica tillägnade Ernst Albin Kock (1934)
s. 138 ff. hws, jord, aker oc eeng . . . enga vndan
taghno, hoske när eller fiärre Svartb 173 (l38o). han
togh ey een bonadh aff fasbiörn til bltalningh hwaske
för öre ellir örtog i vij mark som fasbiörn atte erik
ATb 2: 32 (1474). ingen hwaske legdir ällä lerdhir
ib 198 (1482). then dandoman . . . schal . . . jngeu
ytermera kost göre hwarkenne j gillistuen, j sit egith
hwss eller j sin werdz hwss STb 2: 340 (1489). ib 3:
25 (l492), 75 (l493). tha maagha ey batzmonnena bära
withne them j mällen, hwasken moth äller mädh
nokrom partenom PMSkr 73. — före efterföljande
negation, d. s. huerkin the eller theris efftekomanda
skole äller thess macht haffue henne at hindre eller
quelie SJ 2: 203 (1492). — med föregående negation
och följande ok. ther medli haffuer jngen makt lier
epther ther pa ath thale j jngen hända matte,
hwerkene födder och offödder, som her til giort är
STb 3: 449 (1499). — jntet fatades hwerkenne j
hoffudswmman medh (för älla el. dyl.) ärlige rentan
STb 3: 78 (1493).
Il varva, f. Se V. Jansson, Namn och bygd 26
s. 138 ff., särsk. s. 156 /., 170.
*hvarver, jfr solhvarver.
livas (hwass GU C 20 s. 7; Troj 95. frf. vok.
i änd. hvass-), adj. L. 1) acutus, vass, skarp,
skärande. GU C 20 s. 7. ib s. 22. til ath skära lösa
waxkakwrna skal wara giordher en enkanneliken
hwasser kniffwer PMSkr 305. 2) skarp, genomträngande.
cauticus hwas ök harder a medicis rute vis cautica
dicitur esse läkia säya hwas är rutho matkth GU
C 20 s. 90. eldin är hwas oc hetir af sik SkrlUppb
267. sywngas the mz höghe oc hwasse röst JMO 13.
— skarpsinnigt j wisdommenom är wndhirstansins
ande, hälaghir, enslika . . . sandir söthir älskande
göth hwas (acutus), manzlikin SpV 545. 6) skarp,
bitande (för smaken?), thätta saltith är hwassasth,
oc halfastasth ath aandommen PMSkr 381. 8) skarp,
sträng, barsk. — ilsken, argsint, stwndom wthledes
(hundarna) oc rethes til ath bitas swa bliffwa the
hwassaren thär aff PMSkr 223. ib 248. tw äst ey
rätther domare, wtan en hwass motsegare Troj 95. —
mom. 9 Sdw 1: 536 utgår. Jfr huva, v.
hvashet (hwass-), f. 4) förmåga att
genomtränga något, skarpsinne, (sinnets) skärpa, jak är
alpha ok o, than förste ok äpthirste, nar högxsins
hwashet (acies) sik wträkkir, ekke findhcr han gudz
ords opbörilse diwphet Sp V 223. ib 440. 5) svårhet,
besvärlighet. (Jesus) hwilkin hiit kom til jorderikis
ath syndhirbrytha syndhinna hwasshet MP B: 183.
ihesus . . . war härra han tok sik vppa . . . hwashet
oc hårdhet j allo sino liffwärne SkrlUppb 267. helias
prophete oc iohannes baptista thwingadho sin krup
mädh store hwashet thär the hafdho badhe i mat oc
klädhom Hel män 165. tolffte är syndabätringena
hwashet JMPs 311.
hvaske, hvasken, se livarte.
hvaslika (-ligha), adv. 2) skarpt, strängt.
hwat hälghan man finnom wi . . . ha|fwa liffwat swa
sparlika, ok hwasliglia til sins kröps födho SpV 214.
*hvasthiiidhur, (-tiäder GU C 20 s. 298), m.
Se vasthiiidliur. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 94.
livat (hwad Troj 109, 126, 129, 16l), adv. och konj.
L. 1) huru. i dir. frågesats el. utrop, huat är ey
thenne vdo som j gaar flongdes som een asiuus ok j
dagh är han störste philosophus J Buddes b 148. —
livat mera, vad mera (är), hwat meera (denique) thär
finna pilagrima oc andra wäghfarande hospitalitatem
bärghan oc tilflyilse Mecht 130—131. huat mere hans
snjlle swa daghum mero ökädos at . . . JBuddes b 148.
— i indir. frågesats, och kwnnen j vel sielffwe merchie
hwat mich ständer aldeles alene at sware eder om
nagor bebreffwingh Mon Dipl Sv 50 (1487). aff
opten-dom vghnom ok huat vnderliga helge mennene aff
thöm freistes (överskrift) J Buddes b 83. — hvat,
hälder, d. s. tho fan han sik wara i minom gardh, än
kunne ban ey fullelika vtskilia hwat liällir war Hel
män 214. 5) hvat . . . äller, evad . . . eller, vare
sig . . . eller, antingen . . . eller, hwat tw wilt nw
hängia ällir stägla mik sade magnus ther fore ta giorde
jak thet ATb 1: 82 (1458). — hvat äller ... äller,
d. s. the trickte j mot troyaner swårliga och landstygo
hwad eller the wille eller ey Troj 109. ib 126. hwad
ellir han wille ellir ey matthe han aff hästen oc tiill
markena ib 129. ib 161, 6) såvida, om t Jfr R.
THpping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 254.
* Il väter, adj. — n. hvat, adv. Se Sdw 2: 1239.
hvederum? ». Sdw i: 537. Se vidha rum och
jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93.
hvekesysla, se hvikesysla.
*hves, pr ön. [Fdan. lives. Mnt. wcs] 1) vad. i
indir. frågesats el. indef. rel. sats. Se Sdw 2: 1239.
2) rel. som. alt liwes forine capella och preboudatum
met rettha tilhörer Svartb (Skokl) 529 (1477). alla the
peninga oc götz, löst och fasth, hwes hanom j arff
til fallit är STb 3: 151 (1494).
lives, konj. Se Sdw 2: 1239.
hvete (hweta), n. L. vete. iöuis i blaxsta oc
horre äringizl . . . talada til per martensson ... öm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
