Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hädhan
326
liiikla
hädliau (-en), adv. L. 2) härifrån, borta.
thy lians broder war nw hädhen borthe Svartb 521 (1477).
— hädhan af, 2) härifrån, från detta hållet, från
det ena hållet (motsatt thädhan af), hädhan aff gik
glömskan, thädhan aff dödhiu (hinc negligentia illiiic
mors) SpV 198. hwilkin som thaghir omskiptelika
sidher, hädhan aff (hinc) älskande, thädhan aff lidhande,
ok saa samanklämer j eth ib 464. — lliidhan fran
(-fraan), hädanefter, härefter. SD 6: 343 (1352).
hiidhare, m. Jfr gnds hädliare.
]lädllilse, n. pl. och f. hån, smädelse, hädelse.
dioSenom till skam ok hädhilse ok gudhi til hedher ok
wrsägdh SvKyrkobr (Lucld B) 137. Mecht 2l2. —
»hiidhilsa ordll (hädilse-), n. hånfullt, smädligt
el. hädiskt tal. mädli hädilse ord||om opgaffwo the sin
andha JMPs 437.
Miädhning, /. — *hädhninga ordli
(häd-ningha-), «. = hädhilsa ordh. fulkomme i oyg
häduingha ordh idar tha skal jag|i halshugga ider alla
Prosadikter (Karl M, Cod. D 3) 333.
liäfdh (häffdh. heffdh. heffd: -en HLG l:
134 (l49l)), f. L. 1) innehavande, besittning, bruk.
Se Sdu> 2: 1240. 2) hävdvunnen rätt. sades mattis
laurensson kelleren til effther sin heffdh I1LG 1: 132
(1490). forskreffno mattis haffuor ok jiigen bre|f vtan
retta heffden ib 134 (l49l). ib. PMBref 317 (1512). —
Jfr for-, foräldris-, lagha-, o min nig-, til-, ur-,
urminnis-liiifdh. — »liiifdha byte (heffda-.
heffdhe-. heffdo- VKJ 247 (1447). -bythe), n.
1) = häfd||.’! skipte 1. ban ville aldric leggie mic
sa inykit vth som eth pund smör til heffdhe bythe
Arfstv 23 (l46i). 2) = liiifdha skipte 2. thetta
for:da i ödhzmoo sokin haffwer herre niels äringislasson
i eno heffdobythe aff clostreno VKJ 247 (1447). JTb
81 (1495). — liiifdha skipte (häffdha-. heffda-.
-skifte, -skiffte), n. 1) fördelning av rätten att
innehava och bruka egendom, för viss tid gjord
fördelning av egendom. . . . goz igen, som thy läghlica
hnfdhe lighat til lica afgiel til ot rät häfdhaskifto i
mina lifsdagha SD NS 3: 146 (i416). 2) jordbyte
som avser endast brukanderätten (icke äganderätten).
vitherlikit görum wi ... os . . ■ giort haffua eet
h&ffdhaskiffte motli liongx kyrkio SD NS 3: 552 (1420).
thet haffwer clostridh i ceno ondho häffdhaskipte aff
herra niclilis VKJ 269 (1447). — konkret, jordstycke
som blivit föremål för dylikt byte. ihidem ägher
clostridh eetli heffdaskiffte aff pella i hakaforss ib 49.
häfd ha (häffd(h)a. heffdha. -ar. -at), v. L.
1) (på orättmätigt sätt) tillägna sig och taga i bruk.
— häfd ha til sik, d. s. Se Sdw 2: 1240. BP 2: 323 (1397).
thij forbywdom vij varom äptherkommandom ... at
the jngaledis forscripna tomp[t] ellir jordli hyndra
qwälia . . . ellir til sigh häffdha ellir tilägna Nio
handl rör Vkl 230 . 2) hävda, lägra, hava
könsumgänge med (ngn), om fadhreu hä|fdar sina dott’r
äll’r sonen sina modli’r Beckman Stud 52 (1425—50).
— »liiifdha sik til, se Sdw 2: 1240. — Jfr fran-,
til-häfdha.
»hiifdhning, jfr forhäfdhning.
hiifla (häffwa Troj 77. pres. häffer Thomas
Varningsbref 4. knnj. pl. 3 pers. häffue PMSkr 635.
impf. hoff MP 4: 224. Se Sdw 2: 1240), v. L.
1) höja, lyfta, häva. hector . . . war . . . offwer
mattlia föör tiill ath bära oc häffwa stora byrder
Troj 77. — hälla sailian, häva samman, ösa samman.
PMSkr 635. — lliifla up, 1) lyfta upp, upphöja.
hon (0: världen) häffer op och I1011 kaster nidhor hwem
hon wil Thomas Varningsbref 4. — lläfla Sik Up,
1) lyfta sig upp, höja sig, stiga, mädh thy santa
ordena hoff sik thät bärgit vpp v jordena ok vpp j
wädret MP 4 : 224. — Jfr npllälla.
häghdiia (häyda: -es), v. hålla tillbaka, spara.
sidhan bestalningen är giordh häydes sparlika j
für-Stonno all förtärning, som gammalth ord är at man
skal häyda widlier bredden oc ey widher bothnen
PMSkr i4i. Jfr forhäghdha.
häghdhan (häghdan), /. skydd, allom
closter-sins personis badhe innan oc vthen til mere gaghn
ytermer bcstandilse oc bätre föresyn häglidan oc
fore-skipan Bisk Nils’ vis-st 195.
»hiiglldhare (pl. -a), m. hushållare, förvaltare.
wi skulum i thessom fafängelika thingom wara sanne
hägdhara oc skiptara och ey gömara ällir äghandz män
(simus ... in rebus temporalibus solum dispensatores
et non possessores) Hel män 130.
»hiighdhelika (häyde-), adv. sparsamt, i små
portioner, hwath swa är jnförth fdrtäres häydelika
aff försto bestalningennas dagh PMSkr 165.
lliigher, I», el. »lläghre? m. [Isl. hegri] Se Sdw
2: 1240. häger, häghren som ey symmor vnthnith
straffar PMSkr 192.
liiighn (hägn. hegn),/. och m. (STb 3: 279 (1496)).
L. 2) hägn, skydd, tha taglioni wy klostret . . .
vnder waara sunnerligha hegn fridli oc beskermilse Fyra
handl rör Vkl 284. SkrtUppb 182. qwinnan . . .
tak-kado honom ödmiwkelica for sina hägn ok godgärninga
MP 4: 68. liustrv birgitte laterske scal anname gardeu
j sin hegn pa barnana wegna STb 3: 279 (1496).
hiighlia (hägna: pres. pl. 2pers. -en Uppl
Lag-mansdomb 108 (1493); reß. -is Nio handl rör Vkl 233;
part. pret. -adher VKJ 151 (1447); imperat. hägna
ATb 1: 87 (1458)), v. L. 1) genom stängsel el. dyl.
freda, hägna, han (o: kålgården) är hägnadher metli
enom stengård|| VKJ 151 (1447). didrik . . . sade til
jönis .. . hägna om tlienno stakkin ATb 1: 87 (1458)
(möjl. att föra till ett *häglllia Dm), ath i plath
incthe täppen ellor hägnen sancte clara deel i
for-nempda ströin Uppl Lagmansdomb 108 (1493). —
häglina in, 2) inhägna, hionagardhin byggis
. . . oc liägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh
enom bolgardh Nio handl rör Vkl 233. — "hiighlia
sik til, se Sdw 2: 1240. — Jfr for-, in-häghua,
ävensom ohäghiiadlier.
hiighnadber (hegnet. ack. best. hegnadan
Arnell Brask Bi1 16), m. L. 1) hägnad, stängsel.
tha kalle til sig dannemen til vitues ... oc skoda
hegnadan Arnell Brask Bi116. 2) inhägnat område.
aldrich schal jngeu swa dana mördare öller mandrapere
fridh haffua j closters hegnet STb 3: 396 (1498). —
Jfr in-, kloster-häghnadher.
»lläkla, f. [Mnt. hekele] häckla, redskap för
häck-Ung (av lin o. d.). JTb 35 (1462).
*lliikla, v. [Mnt. hekeleu] häckla, exstupo . . .
klyftha eller häkla liin ok hampo GU C 20 s. 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
