Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hiikt
329
hälder
*häkt, fj Se Sdw 2: 1240.
häkta (häktha. -adhe. heohte STb 3: 320
(1496). -er ib 197 (1494). impf. häktade JBuddes b
148), v. L. 1) träns, fästa. — med objprep. pa
och efterföljande personbeteckning, lägga el. yrka
ansvar pä ngn. sades aff fore retta, tet quinnan aff
arnön . . . jutet liechter pa helmick stadzscriffuere
fore tet breffuit, som han medli daiidemen vtgiffuit
haffuer STb 3: 197 (1494). sades fore retta, ath efftlier
thet ath arffuit til stnar hans ... screddero bade tall
och bymerket, tlier medh kan arffuit jntet hechte pa hans
her epter eller haffue hanom nagat till tliala ther om
ib 320 (1496). 2) intr. hålla, hålla stånd, stå emot.
hans brönia kwnne jnthe häkta Troj 114. — med prep.
mot. var ban j allom bookligom konstoni swa krafftoger
at hans mestäre ok alla andre häktäde jnthe motlie
hans lärdom J Buddes b 148. 3) träns, häkta,
fängsla, nyonde pynan är brinnande bandh kädhor ok
hoyor mz hulkom vsla sielär häktas ok bindhas
SvKyrkobr (Lucid B) 213. SpV 171. han togx mz
owirwälle, häkthadis j mörkastwffw ällir törne ib 215.
— innestänga, ey är stadhin swa lithin ällir traiigir,
at han formar häktha (concludit) tik Sp V 476.
häkta (pl. -or), /. L. 2) boja. vppa thät at
ey städhis nakat oskälikit j bland clostersins hion tha
vnnom wi oc stadhgom at the magha lialTua kisto
häk-tor oc jern. oc borghara rät Fyra handl rör Vkl 288.
häkte (hekthe), /. och n.f L. 1) häkte, tha
vm sidhir satte riddarin them j sina hekthe Sil’ 6: 141.
2) hava häkte pa, ha i sin besittning, förfoga öcerf
matis pedhirson talade til pedhir haralson och sagde
ath ban hade loffwat sinom drängh ath köpslagha tha
sagde pedhir haffuir tw pa ena } mark häkte ok annat
tha vil iak sta tigli til en mädan thu haffuir swa
mykit (för ey swa mykitf) tha kan iak ey sta tik til
ATb 2: 8 (1473).
liäktilse (heohtils(s)e. -els(s)e. pl. hektilsen
J Buddes b 86), n. pl. och f. ? L. 1) band, boja.
leetli han aff tagha alla boyor ok hektilsen aff the
helga J Buddes b 86. — bojor, fängsligt förvar, thän
omilde mannen wilde . . . sätte honom j liäktilsse ok
mörkastuwo MP 4: 251. hans stadde drengh war . . .
setter oforwunin j jern och heclitilse vtan alla laga
döma STb 3: 250 (1495). manglia ärw oc ffriilstha aff
häktilsom, sedan the lolfwadho at läsa thänna psaltaren
JMPs 448. ib 586. Fallen kunna även föras till 2.
2) häkte, fängelse, taska makaren . . . som . . . swa
lenge haffuer jnne sittit j hechtelse STb 3: 286 (1496).
samnia dach annamede fogitten aff stadzens hechtilsse
en ti wff ib 322 (1497). ib 475 (l500), 4: 51 (1505), 121 (1506).
*häktilsehns, n. häkte, fängelse. SpV 405.
häl; wi. L. Jfr fota häl, ävensom langhäladher.
häl (hell ATb i: 213 (1465), 241 (i466). heel ib
272 (1467). hiäl MP 4: 36 (i förbindelse med
föregående prep. ij), f. L. dödsgudinna, dödsrike. — i
häl, ihjäl, till döds. hans brodir liögh ey een hest i
hell for lauris ATb 1: 213 (1465). judana pynte han
ok stente honom j hiäl MP 4: 36. — i sht i
förbindelse med sia. ATb 1: 241 (1466). pedhir olffson som
niels iönsson oc andirs andirsson slogho i heel
»i 272 (1467).
häl, se hal, f. och m.
Ordbok.
llälde, n. hållande, iakttagande, thätta är llögxta
cristeudoms hälde Ok widlier gango ath thu . . . fölger
honom epter j giirningom MP 4: 50. Jfr ater-,
up-, uppe-hälde.
»häldeliker, jfr sainhäldeliker.
liälder (helder SD NS 3:254 (i4i7?); MP 4:195.
heldir Gadolin Pants Bi 271 (1366). häller SD NS
3: 108 (1416), 334 (1418), 571 (l420); SkrtUppb 31; SvB
504 (börj. av 1500-t.), hällir SpV 423, 509; Hel män
214. hällr SpV 419. hälär SD NS 3: 30 (1415).
heller ib % (i4i6); STb 3: 257 (1495), 5: 193 (isis),
337 (1521, Kop)-, HL G 3: 152 (l51l); Arnell Brask
Bil 36. hellir ATb 1: 289 (1468); MP B: 56. Se Sdw
2: 1240), adv. komp. och konj. och llälzt (hälsth
JMPs 433. helzt FMU 5: 24 (1481). heeltz J Buddes
b 172. helst ATb 1: 351 (1471); STb 3; 90 (1493).
hilsth SD NS 3: 101 (1416). heelsther Saml. 6:
167), superi. A) komp. L. 1) med mera böjelse el.
lust, hellre, snarare, erik person staar ekke sin bre|f
til hellir en han ware hängdir ATb 1: 289 (1463). —
thäs häldor, desto hellre, samma dach gaff tess bayske
skippere lo ff at skippa hwar thera xx lestcr lax, pa
thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma
medh bayen STb 3 : 257 (1495). 2) med mera skäl,
snarare, mera. thy skalt thu wndhirstanda siälinna
anda wara skälikhetena, hwilkiii mz wndhirstandeno,
wilianom ... är samnaturlighin ymo, thz är hällir ok
sannelika, alt samman thätta är en siäl SpF 509.
tänkinnde sik wara lofflicarin hellir nw än j andrum
timora ath drikka sik druknan MP 5: 56. thog är
thät ey thänkiande at the första är wthan söthma.
häller än the andra är wthan glädhi SkrtUppb 31.
tha skole helge lychame brodher ware näst ath lösa
thot liws före fwlle peninge heller en nogheii annen
HLG 3: 152 (l51l). — förbindande en nekad sats med
en föregående: också, engen skin ffaar ban lioller paa
liogro wara garda Arnell Brask Bi1 36. — egentligen f
Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 549,
hwo weyt liuat heller er för än ban röne EK 2263 —
snarare, fast mer, tvärtom, huilkit wi ok i then
..maate ikke tilstandom wten hälder igen kallom metli
thetta wort breff SD NS 3 : 472 (1419). othulumodhit
haffwer altidh sina pino mz sik, saa at thz minzskar
hona ekke, wthan hällr ökar SpV 419. — livat hälder,
se livat. 4) vel, aut, eller. Gadolin Pants Bi 271
(1366). SD NS 3: 30 (1415). allom mannom them som
thetta breff soe heller höra ib 96 (1416). ib 108 (1416).
til then dagh thet liawor warit foro enoni kwnvgz
dom helder lamans dom ib 254 (1417?). ib 334 (1418),
571 (1420). hwilkin som weth haa hällir hwat (quis
aut qui) hau är SpV 423. MP 4: 195. SvB 504 (börj.
av 1500-t.). STb 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop). —
hälder . . . äller ok, antingen . . . eller (ock). Se Sdw
2: 1240. B) superi. L. 2) snarast, mest, i synnerhet.
thaghen mina siel i idaarth föölge ok heelsther thu käre
herra Saml G: 167. at jacli hade thet vist eller
for-numed j noglien matte, thet the hadhe haft noghet orät
fangod godz än helzt fran städerne FMU 5: 24 (l4Sl).
thy bediom wij alle dandemen först och frempst helst
borgainestare och radh STb 3: 90 (1493). 3) helst,
än. i förening med hvar n. livat, livar n. hvart,
hvaris, livilikin; se dessa ord. — Jfr äller.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
