- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
336

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

häriare

336

hiirra

thu githir ekke seeth ath iak gör nokoth wel MP
5: 158.

häriare (pl. -a), m. 2) angripare, förföljare,
ßende. sancte pauol som war grymmer cristna manna
häriare SvKyrkobr 278. SpV 165. o war gudh hwar
äru thinna endasta brwdz wäktara ok hänna
ondzsko-fulla häriara (persecutores) ib 484.

"häriiso (härghilse), n. pl. el. f. angrepp,
förföljelse. swa som min fadhir sändo mik, saa sänder
jak idher ... til härghilse (persecutiones) oc ey til
kötzsins lustha fulkonipnilse SpV 403.

*häringer, m. grå häst. Se Sdw 2: 1241.
hiirinskhet (härinsketh A Th 2: 91 (1477).
här-inskedh "/j HS3 (pappersbrev i Riksarkivet),
här-inskep GU C 20 s. 348. hännsket FMU 6: 25
(1481)), f. och n. elakhet, nedrighet, skändlighet,
for-drogo borgomästare ok radit . . . annon . . . the
möztökkio the bådo til hänne om ryona ok sp.innit
swa medh skitl ath finna the annan tiid nagra
här-inskhet medh hänne tha skal wara oppit nyt ok gamalt
ATb 1: 86 (1458). kan jach väl morkä och thro och
thar väl swärio ther pa, at then (hds. upprepar thenj
fatigh man hans hielp viste eigh heller aff theris
hännsket eller scalkhet FMU 6: 25 (l48l). thet stora
härinskedh . . . som niels pilth haffuir mik til laktli,
i thy att han hafuer kallath mik en tywf ok min
barn tiwfwngha, ok sagdlie att iak skuldhe hafwa
stulith eth faath iärn aff honom "/» US3
(pappersbrev i Riksarkivet; avskr.). nephas . . . oloofflikhet
ok härinskep (fel för härinskhet?) GU C 20 s. 348.

»llärinslikhet (-lig-), f. ondska, nedrighet. swa
mänga orätthir han gör godhom miinniskiom, swa
mangha samanbindhir han j sik ensamnom, for sina
härinslighet SpV 70. ib 104. härinslikhetenna
(ntqui-tiæ) andelika gäruinga ib 394. hwar äru the
ondzsko-fulla mäuniskionna härinslikhetir (argutiæ) ib 484.

lliirliker (herlik Prosadikter (Sju vise m) 162.
härligen Troj 265. herligen GU C 20 (hand 2)
s. 69), adj. ståtlig, präktig, härlig, fordhom war en
riddare . . . mykith herlik oc erlik i siin wäpn
Prosadikter (Sju vise m) 162. llauticia . . . herligen riitter
oc kriiselighen GU C 20 (hand 2) s. 69.

härlikhet (-lig-), /. 1) härlighet, prakt.
JMPs 31.

»härma, v. [/a/, herma] efterbilda, härma, offigio
. . . göra beläte betekna beläte ok härma GU C 20
s. 209.

»härmare, m. person som härmar, historio . . .
skämdagester ok liäi mare GU C 20 s. 337. represen
-tator omeliarum (felför comediarum) härmare ib ». 439.

*härnisfulder (-follir), adj. elak, ondskefull.
wredhis oc härnisfollir man opwäkker delo oc thrätto
MP 8: 341.

»härold (häroldh. herol:-s Stock Skb 192 (1521).
herholl STb 5: 293 (l520)), m. [Mnt. herold] härold.
Prosadikter (Barl) 74. the (b: artiklarna) skole
op-robes j morgon aff wor kiereste nådige herres herholl,
lier hans STb 5: 293 (1520). — (diplomatiskt)
sändebud. . . . och ther fore haffwer sin häroldh mester
dauid ärlige liggiandes boss grotforsthen i rytzlandh
Rydberg Tr 3 : 559 (l510).

härotter, adj. Jfr grahiirotter.

härra (härre SvB 407 (börj. av 1500-t.),- -en MP
4: 196. herre ATb 1: 78 (i45s); FMU 4: 459 (1476);
MP 5: 30 o. s. V.; -en MP 4: 204. ss titel i omedelbar
förbindelse med en annan titel (el. ett namn): herr
Prosadikter (Barl) 72. gen. harrä SD 6: 358 (1852).
hers3 ATb 8 : 356 (i52fi). best. härrana PMSkr 205.
herrens Svartb (Skokl) 505 (i47i). dat.pl. härrom
PMSkr 260. Se Sdw 2: 1241), m. L. 1) herre, husbonde,
ägare, sälye jnthe aff afflenom wtlian härrans with oc
wilya PMSkr 205. 2) äkta man. tha haffwer jach (o:
Ingeborg Thott) nu talidli ther om til min herre (b: Sten
Sture) Mon Dipl Sv 49 (1487). 3) herre, härskare. —
om Gud ti. Kristus, aarom epter herrens byrd mcdlxx
pa thet förstha aaretli Svartb(Skokl) 505 (1471). —
särsk. i uttrycket var härra. war herre ihesus gik fram
ath enom vägh MP 5: 30. 4) htrrt, förnäm man,
adtlsman, herreman, paafogla mädh sinno fiighrindh
ärw härrom oc fatigom til losth PMSkr 260. 5) ss
titel (ofta i förening mtd namn el. annan titel), om
ti. till konung, herr konung vilt thu atirvinna thin
son Prosadikter (Barl) 72. then tiidh myn herss
nadh konwngh giöstaff ssath her fför rätthä ATb 3: 856
(1526). — om el. till riddare. Jfr R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan s. 102. herre sten person tog
aff houum i läst iärn for thetta ärindit for
kongx-sakena ATb 1: 78 (1458). FMU 4: 459 (1476). — om
el. till andlig, scriuit vndi ärlikä mannä insighle
harrä ionnisä, kirkioharrä i kiäluästene SD 6: 358
(1352). — om el. till helgon, thin gode liärren
sanctus gregorius MP 4: 196. ib 204. o hälgher härro
sancte örian SvB 407 (börj. av 1500-t.). Kyrkohist
Årsskr 20 : 345 (1502). — Jfr arf-, frakt-, llUS-,

iunk-, kirkio-, lands-, skip-, sknt-, slöts-,
sokna-, stuyn-, värulds-härra. — härra barn

(herra-), n. barn av en högt uppsatt man. PMSkr
660. — »härra bordh (herrabord), n. det bord i
ett kloster el. fattighus (hospital) där folk av högre
samhällsklass utspisades (motsats: barnabordh). . . .
at the skole haffua theris brödh och vppehelle j saina
sancte öriens gard wiidh herra bordit til dödra duga
STb 2: 22 (1483?). ib 138 (1486). huilket hws hustrv
cristin fur:ne medh sigh jngiffuit haffuer j helge andz
husit til eth frit brödh j sin ]iffs tijdh viidli herra bordet
medh xij mark röde peninga och ena piga vijdh
barnabordet ib 4: 88 (1505). — hiirra dngher (herre-,
her- ATb 2: 360 (1489)), m. herredag, möte av
rikets stormän, även i allm. riksmöte, her änders
biurikssou xx marc til thärepeninga j herredagin til
arboga Stock Skb 80 (1518)). ib 267 (1525). — härra
dorn ber, m. — »härradoms tekn (herredomps-.
herredöömps- Svartb 69 (1345 ?). -teekn), ».
tecken på herravälde. . . . huilke for:de tyonde gärdh
gudh sik sielffunm besynnerlige tilskyckat och
tillägnat haffuer til eeth almenucligit herredomps tekn
Svartb 70 (i345?). — hiirra döine (herra-, herre-,
-dömme JMPs 360), n. 1) herradöme, välde,
herravälde. skulo alla jorderikis människio so christum
gudhz son, komandhe medh storo valle ok herradöme
j skyoman MP 5: 13. JMPs 360. 3) ss titel, om
riksföreståndaren. ATb 3: 234 (l510), STb 5: 7 (1514).
— »härra fanter (herra-), m. tjänare hos en
herreman. GU C 20 s. 67. — liärra gardher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free