Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hästbaker
338
höbiiirghning
fodher. ... oc at the ey uttaghe med rof förtäruing
eller hästafodriug /list Handl VIII 1:39 (1474). — »hiista
gånger (hesthagongher), m. hästbtte. thär vppa
är godlier hesthagongher VKJ 169. — hästa liaglli
(häste-. -hagi), m. hästhage. Priv f Sv st 91
(1442, avskr.). GU 020 (hand 2) s. 21. Jfr hiisthaghi.
— »hiista kliidhe (pl. hestecleder Arnell Brask
Bi135), n. hästtäcke? — bästa korn (heste-), n. L.
1) havre. . . . forwtan annan skat . . . som war 1 nät,
2 faar ... 4 las höö, 2 thyni hästakorn VKJ 43
(1447). HLG 3: 124 (1529). 2) = lliista lop 2.
Se V. Voiunmaa, Finska Fornminnesföreningens
Tidskrift 27 s. 145. — »bästa krak (hesta-), n. [Jfr
Sv. dial. krak] dålig häst, hästkrake. ATb 1: 7 (1452).
— »liiista leglia (heateläge), f. ersättning för
lejd häst, hästlega. Skotteb 386 (1463-64, Kämn). —
lliista lop, n. 1) hästlopp. jpodromus . . .
stall enahonda pyna mörkt rwm hästa lop och hwalff
hwss GU C 20 (hand 2) s. 43. 2) hästlopp,
fod-ring som av allmogen lämnades (ss ett slugs skatt) åt
kungens el. hans ämbetsmäns hästar. — »hästa lopS
koi’11, n. säd avsedd för hästlopp (se d. o. 2). Jfr
V. Voionmaa, Finska Fornminnesföreningens Tidskrift
27 j. 145. — »lliista liidher (heste lädder), n.
hästläder. ATb 3: 266 (1513). — »lliista liikiai’e
(6es<. hästeläkeren STb 5: 180 (l517)), m.
hästläkare. — »lliista lön (hesta-, heste-), f. =
lliista leglia. Skotteb 380, 381 (1462-63, Kämn). —
♦lliista man (hesta-), /. hästman (iuba). GU C 20
s. 67. — »lliista iiiodhir (hesta moder), f. sto
med hingstföl? Se Sdw 2: 1211. Svartb (Skokl) 518
(1474). — lliista qviirn (gen. heste qwerne Skotteb
253 (1166—67)), f. hästkvarn. — »lliista ruilipa
(-rompa), f hästsvans. Prosadikter (Sju vise m
C) 234. GU C 20 s. 428. Troj 223. — »lliista
Skip (hästha-), n. fartyg för transport av hästar.
jpogabus . . . hästa skudha oc hästha skip GU C 20
(hand 2) s. 43. — »hiista skoning (hesta-,
hesthe-. -skonyngh),/. skoning av häst. ij öre
for hestaskonyngh och brwddeth IILG 2: 45 (1515). ib 46
(i5i6). — *hiista skor (heste-, pl. -skoor HLG 2:
14 (1510). -sko ib 70 (1521)), m. hästsko, en gaangh
hestesko for xx poninge ULG 2:70 (l52l). Jfr liästskor.
— »hiista skrapa (hesta-, heste-),/. hästskrapa.
HLG 2:5i (i5i6). ib 64 (i5i9).—»hiista skuta (heste-.
-skute: -en Stock Skb 191 (i52i). -skudha GU
C 20 (hand 2) s. 43 (daniserandej), f. - lliista skip.
dragarene, som rodde hesto skuten til verendö Stock
Skb 191 (i52i). — »lliista stadher (hestastaedher
Hist Handl VIII 1: 5 (1463)), m. skyldighet alt underhålla
konungens och hans tjänstemäns hästar, forbiudhum
wi warum fogatum oc ämbitzmannum at nokra handha
alaghor, skat öller beskatning, hästastadher,
siwkth-färder eller annan twnga . . . aläggia Svartb 465
(1457). . . . nec faciam eorum colonos vel permittam
per meos familiares vexari seu gravari iniqua vel
gravi hospitalitate aliqua, presertim dicta vulgariter
hestastaedher Hist Handl VIII 1: 5 (1463). Jfr lliista lop
2. — »hästastadha pänningar, m. pl. Se Sdw 2:
1241 /. — »lliista stalder, »1. häststall, item at engin
vtan borghara moghe byggia hästa stalla i stadhenom
Priv f Sv st so (1436). — »hiista topper (hesta-),
m. pannlugg på häst. caprona . . . idest iuba equi
hesta topper GU C 20 s. 77. — »hiista tlliuver
(ack. hestatiwff STb 1: 195 (1479)), »1. hästtjuv.
— »lliista lik, n. dragok för hästar. Hildebrand,
Sv. Medelt. 1: 185 (Brask). — »lliista iillg, f. Se
Sdw 2: 1242.
♦lliistbaker (hest-), m. [Isi. hestbnk] hästrygg.
spannamaall . . . som pa hestbak jnföres eller medli
sleder STb 3: 108 (1493). Jfr hiista baker.
hiisthaghi (hesth-), m. hästhage. VKJ 13 (1447).
FMU 4: 8 (1451). Jfr lliista haglli.
»lliistskedlie, n. plats för hästkapplöpningar o. d.f
ss ortnamn. Jfr K. Wessén, Namn och bygd 9: 103 ff.
liästskor (pl. häsko), m. hästsko. Se Sdw 2:
1242. iii gaanger liäsko JTb 106 (1517). Jfr lliista
skor.
»hätskelikhet (hedzskelighet. häskelighet),
f. hätskhet, fientlighet. Se Sdw 2: 1242. Fin Handl
7: 91 (l51l). ther medh feck hans naade mykit gangn
. . . ock oss ther emot bewiste häskelighet, haat och
ond wiiia Rydberg Tr 3: 598 (1518).
hätsker (hesker), adj. hätsk, hurw jon . . .
hade ffarit ... til rigsins och alle wore heske fiender
oc owener STb 5 : 226 (1519).
hiitta (hetta), f. L. hat t a, kapuschong, mössa. Jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 2 : 290 /. ATb 1: 171 (1462).
swa mykit swarth amsterdampst ath hwarthera faar
en kaapa och en hetta aff SJ 2: 106 (1487). Jfr lin-,
manna-, qvinno-, strut-hätta. — liiitto brödher
(hättebröder), m. pl. hättebröder. Se Sdw 2: 1242.
Ser. rer. svec. II. 1: 118, 119. — »hätto 11 il k i (hetta-.
pl. -hakor STb 1: 331 (1482)), m. hake i el. avsedd
för hätta? oleff hinriksson, som grcpin war fors ena
söl ff skedh ok j par hetta hakar han hade köpt aff
en tösk STb 3: 302 (1496). — liiitto kliidhe (hetta-),
n. klädesplagg med vidfogad hätta el. kapuschong? ett
stycke kläde varav en hätta skulle göras? Jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 291. ban stall ij hetta klädhe
aff leydest ATb 2: 398 (1492). — »liiitto Struter
(hätte-), m. (mer el. mindre långt utdragen) spets
på en hätta. han . . . thryste hättestrutin at halssin
pa bonum MP 3 : 396. — »liiitto ti|l|p (hette
tymp), m. ett slags spetsig huvudbonad? ii bönder
. . . soin hä|fde stulit . . . wtaff jens bryms en hette
tymp aff rötli hagens th JTb 98 (1513).
»liiiva, »hiivir, jfr athiiva, athävlr.
lliizla (hetzsla), f. L. löfte, på löfte grundad
gåva till kyrkligt ändamålf item cpther thz atth j
almoghen j landena med vilia longligha giffued haffuen
sancto olaffs hetzslo och än ghernna giffua vilin
Gummerus Syn-stat 36 (1425, uvskr.). thi stadfestom wij
thz viliandes att her epter å forscriffne sancte olaffs
hetzslo väghna ey meer kräffuias schal än aff x män
een halffuan mandtzluth ib.
llö (best. hädh ATb 3: 273 (1513)), n. L. hö. Sv
Kyrkobr (Lucid B) 138. SpV 69. pa same tijdh j
war närwaru loth han slaa ther hödh wtoff met
offuer-liand oc woldzwerk Svartb 562 (1513). jtem erik
box-monius en mark Iför en tinä ssoin han mistogh tha
ssom hädh bran her i byn ATb 3: 273 (1513).
»höbiärghning (hoö börgnyng), f.
höbärg-ning. PMSkr 372.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
