Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörrari
343
höyisker
läthe GU C 20 s. 306. — »hörro rum, fi. en skökas
bostad. GU C 20 s. 425.
’hörrarl n. horeri, hor, otukt. girinna
folstir-fadhir äru wkirkarls, dublara . . . hörrari pläghara
SvKyrkobr 354.
hörsl (hörls. hörsla), /. 2) hörsel, förmåga
att höra. hon ... nyttiar hälder sina helbrögda hörls
ok öron til wärslika fafänga glädi MP 4: 178. nar
thu . . . gaff . . . döffwm hörsls ok lamom gangh SvB
40 (slutet av H00-t.). SvKyrkobr 344. JMPs 489, 552.
hörsia, f. 1) åhörande, hörsammande,
läran-dhes them ekke haffua i]härsk hiärta i gudz
budh-orda hörslo JMÖ 18.
*llÖrssig-llll (-segen), /. [X Dan. heresngn. T.
hörensagen] hörsaga, hörsägen . . . nogen opröre j
da-lene aff göstaff ericsson oc hans parti, och
befructan-des aff hörsegen swadant flerestedz i landit aff föraie
göstaff ericsson oc hans parti förarbetes STb 5: 330
(1521, Kop).
hös (höss), m. L. Jfr liedhinhös.
»hösmölker (höö-), subst. [Jfr Sv. dia/,
hö-smolk, hösmölke] finare avfall av hö (höfrö o. d.).
gödhes änghen wäl, oc föris höö smölker thär wppa
PMSkr 203.
llöstakker (höö-), m. L. höstack. ATb 1: 87
(1458).
höster, m. [Fnor. haustr. III. haust] L. höst.
avgvstvs ... 12 dagen böryas hösthen PMSkr 373.
j fiord om höst Stock Skb 191 (1521). Jfr inidh-,
sidh-höstis. — i höstas (j höstes FMU 5: 193
(14S8); STb B: 140 (1517). i höstirs ATb 2: 8 (1473)),
1 höstas, sistliden höst. oleff niclisson, som död bleff
her j höstes STb 5: 140 (1517).
höster, se högher.
»höstflske (-fische), n. fiske om hösten. Arnell
Brask Bi1 21. än om hösten fraan olavj skulu
(fiskarna) wara paa höstfisket vid härskär ib 29.
*llÖstflsker, m. fisk som fångats under hösten.
2 tynnor höstfisk VKU 63 (1552).
»höstlax (hösth-), m. lax som fångats under
hösten. Svartb 402 (1442).
»höstresa, f. resa som företages under hösten.
Stock Skb 287 (1489 — 1533, Skip).
»höstsild (-3Í1), f. koll. sill som fångats under
hösten. VKU 16 (l54l).
»höstsiidh, f. höstsäd. PMSkr 200.
»hösttidh (-tiid), f. el. m. hösttid. thetta war om
höst tiid hart jnne wiid wyuteren Troj 277.
»höstviigher, m. väg som (företrädesvis) brukas
om hösten! olaff nielson och hans skiptisbrödher skulu
haffua hwart attande tre ok olaff j böle ok hans granna
hwart nionde trä i storä hermälax by skogh swa(t)
at nywte ok bruke intiill höst wägon ok ey längre
Svartb 524 (1477).
höta (impf. hött(h)e), v. L. hota. med dat.
kesaren . . . hötte honum oc sagdhe swa Prosadikter
(Sju vise m) 123. — med ack. betecknande det
varmed hotet utföres, tha hötte her sten sin neffue fore
her benet smalenningx kynbeen STb 3: 331 (1497). —
»höta sik, hota. med prep. (up) a och nomen (el.
pronomen), tha thaladhe sonyn ihesus til honum
(o: en djävul), ok spordhe om ban haffdhe nokra syäl
fangit aff lians tyänarom, som ban höttho sik oppa
MP 5: 81.
hötilse,/. hotelse, tliätta är een hötilse S/>F72.
— »hötilsa ordh (hötilse-), n. pl. hotfulla ord.
SpV 314.
»hötrii? (ack. pl. hööträa), subst, släde avsedd
för hötransport ? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 448.
item läg under tina sleda dröger höö träa oc andra
alla tilia sleda tha thuu them insäther Brasks Cal 265.
höva (höffua. impf. höffde Troj 74. part. pret.
höuader GU C 20 s. 131. refi. pres. höffues GU
C 20 (hand 2) s. 78. impf. höffdhis SpV 82), v.
1) träns, avpassa, måtta, complexionatus . . . höuader
GU C 20 s. 131. 3) passa, anstå, hövas, arrogancia
thz är at lata sik höffua hedhir wald loff fordel oc
wördning for alla adlira SvKyrkobr 353. — med prep.
til. lända (till), ther tiil mäd bådo hon eth lytet
twnth aarr ellir som eth märke, mällon bada syna
ögnabrår oc höffde hänne wnders mattho tiill fägrind
Troj 74. — refi. hövas, 1) passa sig, passa,
anstå, hövas, liwat ey höffdhis thänna ädhla israels
dotther (o: Susanna) ganga j tholikin lustelikin stadh,
for sins kröps twätz skuld tyV 82. non decet illa
legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh
läsis hulken twär ära laglien GU C 20 (hand 2) s. 78.
— Jfr til-, viil-hövas.
höva (obl. höffwo), f. 1) det som anstår.
thy tillagdhe jak thänna gaffwor, skikkande äptir
thäns hälga anda tcknadh ok höffwo SpV 546.
*höre (höffwe PMSkr 192) [Fin. Iiyvä, god, bra]
Se B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff.
»liövel (höfwel. höffwil. höffuil), m. [Mnt.
bövel, lioffel) hyvel, thaghin litz aff brädin mz höfwelin
Saml 24: 144 (si. av U00-t.). scobs bis skaffui öller
höffuil GU C 20 s. 554. leuiga ge skalf oc höffwil ib
(hand 2) s. 77.
hövelika (höfflika. höflig(h)a), adv. 1)
på ett passande sätt, såsom det höves, såsom sig bör.
honom bör alth thz som faghirliga ok höfflika
(de-center) är giort, ok synis j konstinne SpV 205. hon
togli höfiigha the bllgdhena Hel män 210. 3)
mycket? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s.
502. liwlket tabernachell war ganska liöffliga wän th
mz fyra pelara aff bästa gwll begwtne Troj 187. —
Jfr ohövelika.
höveliker (höffliger: -a Troj 44. höfflighin
GU C 20 s. 166. höfflegin ib s. 130. n. höfflikit
SpV66,445. höfflighi6 109. superi, höffweligaster:
-a Troj 116), adj. 1) passande, tillbörlig, lämplig.
competens . . . höfflegin ok loks göder GU C 20 s. 130.
decens . , . höfflighin ib s. 166. höfflikit är (licet)
fadhren tilbidhia j hymlomen tyK66. ... ath han
matthe här epter än nw hänne j böffliga ektescap mz
hennes lyke samföga Troj 44. — Jfr 0-,
saill-höve-liker.
höviska, /. Jfr ohöviska,
hövisker (höfuisk STb 4: 25 (1504).
höffuidz-ker: -a Scartb 482 (i464). superi, höffwiskasther:
-a JMPs 545. höffwidzgaster: -a Mecht 222. f.
höffwest Troj 78), adj. L. 1) eg. som tillhör
hovet; hövisk, belevad, tha sanctus petrus kom först
til room at predica the helgha troo, ware manghe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
