Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idhkeliker
348
i gen dämma
hanne j staden för huilkyt han hänne idkelighan
straffade Prosadikter (Sju vise m C) 244.
idhkeliker (jdhkelikin SvB 177 (senare h. av
1400-t). itkelighen GU C 20 (hand 2) s. 36, 49.
ack. f. itkelica ib s. 49. nom. m. pl. idhkelike
Sp V 77), adj. 1) idelig, ofta upprepad, interdius
a um dagleghen oc itkelighen GU C 20 (hand 2)
s. 36. jugis . . . itkelighen ib s. 49. expers esse iugi
veneris nequeo prece iugi jak oy kan vara lotlöss aff
skörlöffnat mz itkelica bön ib. 2) trägen, flitig.
SkrtUppb 177. hwar skälin haffwa hiiilp aff
äpthirlik-nilsom, tha synis tliem enkte fattas som fraghne ällir
idhkelike (discipline studiosis) wilia wara SpV 77.
idhkelikhet (ydkelighet Mecht 251. ithklegth
GU C 20 (hand 2) s. 49 (väl fel för ithkelegheth)),
f. 1) beständighet, ihållighet. jugitas . . . ithklegth
GU C 20 (hand 2) s. 49. 2) trägenhet, bemödande,
flit. studiositas thz [är] idhn ällir idhkelikhet Mecht
163. än anamar han tha bönena . . . älskandis siälinna
ydkelighet (animæ amantis erga), at hon gärna wäl
wilde, oc kan ey aastadh komma ib 251.
*i(lllkilse, f. idkande, utövande, ey forma ok
en fulhändis ok manlikin boghir synda samptykkia
mz langhom dwlska halla, hwilkom skälin hiälpa j
dygdhanna athirhallilsom ällir idhkilse (cui ratio
snff-ragatur in virtutum repletione) SpV 42.
idhkill (iidh-. id(h)ken), adj. flitig, trägen, war
idken thär til at alle thine vndirdane gömens i fridh
oc rätwiso SkrtUppb 210. impendiosus a um iidhkin
ok skötin GU C 20 (hand 2) s. 14. — ivrig, siälenna
mwn är een idhken (hians) åstundan Mecht 124.
idhkn, /. Jfr skola idhkn samt idhka?
idlikiia (-ar. imperat. -a. ykna: -aa Svartb
112 (1361); Vårfrup 130), v. L. 2) göra, utjöra.
tess prestsins som gudz thiänisto vppehalda ok idhkna
skal i the sammo capalleno KTb 116 (1393). wänth
ey aater thär aff, vthan ydhkna thät än träteligha
SkrtUppb 359. hwilkin thessa bön gudhlika idhknar
eth ar SvB 178 (senare h. av 1400-i.J. 3) utöva,
öva. ther til ... gudz wredha måge leggias . . .
öd-mywkt vexa oc rätuisa yknas, gothar gambla
sith-venior vptakas oc saninde fölgias Svartb 112 (1361).
thär til oc (för at) kärlikar maghe ater koma . . .
f(r)iþ röktas ödmywkt vexa oc rätuisa yknas
Vårfrup 130.
idhll, /. Se Sdw 2: 1243 . 3) strävande,
bemödande, flit. studiositas thz [är] idhn ällir
idhkelikhet Mecht 163.
idhna (-ar. -as), v. L. 2) idka, utöva, öva,
bruka, then som älzskar renlekon, han idhnar
gudelika wakw JMPs 284. — refl. idhnas. 2) vara
verksam, med prep. i. thu som idhnas i andelighe
skodhan, ok thär hwilas (contemplationi vacas)
SkrtUppb 36.
idhna, /. Se Sdw 2: 1243. Jfr oidhlia.
idhroghe (id-., yd-. ydh-. -roge), m. ånger.
kan thu ey thär mädh faa fullan angher eller ydhrogha
eller naghan ydhrogans eller gudhlikhetz värma
SkrtUppb 359. tha j vilin göra gudhi nokra bätringh j
idrogha ok augir, fore ydra syudhir MP 5: 169. ib 178.
JMPs 404.
idhrogher ( n. idhrukt), adj. ångrande, ånger-
full. giff mik nämpt hiärta, idhrukt oc ödmyukt SvB
10 (börj. av 1500-t.).
idhrät, f. Se T. Johannisson, Meijerbergs ark.
f. sv. ordforskn. 5: 13ff. yrke, hantverk. — färdighet,
idrott. Se Sdw 2: 1243.
ifara, V. ikläda sig. nw mädhan swa är, at wart
dödhelika skal j fara (induetur) thz odödhelika SpV 495.
i fran, se i.
*i fran thrängia (i fratrengd), v. tränga
undan, avlägsna. ... oc ey bliffue med swadant
ower-wold i fratrengd som nu gaar rykthet HSH IB: 27
(1526? Brask).
iföra (part. pres. j förandis SpV 582. part. pret.
yförder J Buddes b 148. j ffördh JMPs 15,16), v.
2) ikläda, med två ack. pass. än han nw stadfester
alf pafwanom ok pallium yförder lefde ban . . . J
Buddes b 148. — med personens ack. samt sakens
beteckning föregången av prep. pass. hwilkin är thänna
som tho är mz swa wndhirsamlighom klädhom j
förandis (ornanda), thz är jomfrun Sp V 582. — med
personens ack. och sakens dat. pass. JMPs 15. thän
tridie drotninghen som j ffördh är klarasthom
klädhom ib 16.
i gen, se i.
i gen auama (-annama), v. återtaga, återfå.
thy gör jac allom viterlichet ... at abbatissan i
waz-stena oc clostersens ämbitzman . . . sculu fulla mact
hatia the for:no vnöö igen annama SD NS 3: 146
(i4i6). Jfr anamn igen.
i gen andvardha (igeen antuardha), v.
återlämna. SD NS 3: 129 (1416, avskr). Jfr
andvardha i gen.
*i gen bezla (-bedzlat), v. tygla, hålla tillbaka.
min licama är som eth wilt oc otampt diwr som löpir
. . . wtan thät wardhir igen bedzlat SvB 494 (början
av 1500-t.).
i gen biudha (igeen budhne), v. 1) erbjuda
att återlämna. SD NS 3: 129 (1416, avskr.). 2) bjuda
i stället el. i utbyte. SD NS 2: 741 (1413).
i gen byggia (-bykt), v. 2) bygga igen, tilltäppa.
at almännings furlidh war igen bykt a mote laghom
Akt Kungsådr 4 (l399). ib 6. — Jfr byggia i geil.
*i gen bära (impf. i gän baar JMÖ 64), v.
bära tillbaka, bringa tillbaka, maria gudhi lydandis,
swek oweuen, gaff i gän ärona oc bortälte dödhen oc
i gän baar liflfwet (vitam reportauit) JMÖ 64. Jfr
bära i gen.
*i gen dragha (imperat. j geen dragh), v.
draga tillbaka, draga bort. o söte ihesu, mina
hän-dir antwarda iak thinne mildhet . . . oc j geen dragh
tliem ffran alle ondhe gärningh SvB 482 (början av
1500-/.). Jfr dragha i gen.
i gen driva (igändriflua. igeen driwas), v.
förkasta, upphäva, göra om intet, millaste herran
ihesus wiliandhes nidhra oc igändrifTua högfärdhena,
ödhmyukte sik JMÖ 164. — upphäva förvärvandet av
el. besittningsrätten till (ngt), kan thet swa händha,
at thetta fonda gooz kan igeen driwas meth lagh oc
rättom domum SD NS 3: 194 (1416).
*i gen dämma (supin. igendämpt), v. dämma
igen. . . . och sade, dhe hade igendämpt kungzådren
Priv f Sv st 184 (1480, avskr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
